Ostkustbanan

järnvägssträckning mellan Stockholm och Sundsvall
(Omdirigerad från Bomansberget)

Ostkustbanan är en järnväg mellan Stockholm och Sundsvall längs med Sveriges ostkust via bland annat Uppsala och Gävle. Sedan 2017 är järnvägen dubbelspårig mellan Stockholm och Gävle. Ostkustbanan är elektrifierad i sin helhet. Dess längd är 400 kilometer. Snabbtågen går dock 403 kilometer, via Arlandabanan.

Ostkustbanan
Stockhom Railway Station, view from the bridge.jpg
Stockholms bangård i augusti 2013.
Allmänt
PlatsSverige
SträckaStockholmSundsvall
Anslutande linjerVästra stambanan
Värtabanan
Citybanan
Mälarbanan
Arlandabanan
Dalabanan
Godsbanan Örbyhus–Hallstavik
Bomhusbanan
Bergslagsbanan
Norra stambanan
Kilafors–Söderhamn
Mittbanan
Ådalsbanan
Organisation
ÄgareStaten
Infrastruktur­förvaltareTrafikverket
TrafikoperatörSJ
Arlanda Express
X-Trafik
Tekniska fakta
Längd400 kilometer
Antal spår4 spår Stockholm-Skavstaby
    (Arlandabanan går parallellt
    Skavstaby-Arlanda-Myrbacken)
Dubbelspår Skavstaby-Gävle
Enkelspår Gävle-Sundsvall
Spårvidd1435 millimeter
Största tillåtna axellast22,5 ton Stockholm - Uppsala, Gävle - Söderhamn, Hudiksvall - Sundsvall. 25 ton Uppsala - Gävle, Söderhamn - Hudiksvall. ton
ATCJa
FjärrblockeringJa
Högsta hastighetbitvis 200 km/h
ElektrifieradJa
Linjekarta
 v  r 
Unknown BSicon "LCONTg"
Ådalsbanan mot Långsele
Unknown BSicon "LCONTgq" Unknown BSicon "ABZg+r"
Mittbanan mot ÅngeTrondheim
Station on track
Sundsvall V
Station on track
400 Sundsvall CFjärr-, Regional- och lokaltåg
Unknown BSicon "ABZg+nl" Unknown BSicon "nKBSTeq"
Industrispår till Södra kajenEndast godstrafik
Unknown BSicon "SKRZ-Ao"
E14
Unknown BSicon "SKRZ-Ao"
E4
Unknown BSicon "PSL"
Mötesspår i höjd med BredsandEj driftplats
Unknown BSicon "ABZgl" Unknown BSicon "STR+r"
Straight track Unknown BSicon "PSLr"
393 Stockvikverken nedre
Small non-passenger station on track Straight track
Stockvikverken övre
Unknown BSicon "exPSL" Straight track
393 StockvikPlanerad mötesstation
Unknown BSicon "nKBSTaq" Unknown BSicon "ABZg+nr" Straight track
Industrispår
Unknown BSicon "PSL" Straight track
391 SvartvikMötesstation
Straight track Unknown BSicon "DAMPF"
Ostkustbanans vänner järnvägsmuseum
Straight track Non-passenger end station
Kraftstation
Unknown BSicon "hKRZWae"
bro över Ljungan
Station on track
386 NjurundabommenEndast X-tåget
Unknown BSicon "PSL"
380 MajMötesstation
Unknown BSicon "exPSL"
374 GårdsjönPlanerad mötesstation
Unknown BSicon "PSL"
368 ÅrskogenMötesstation
Unknown BSicon "PSL"
362 TjärnvikMötesstation
Small non-passenger station on track Unknown BSicon "nENDEa"
Unknown BSicon "ABZgnl" Unknown BSicon "nABZg+r"
359 Gryttje
Straight track Unknown BSicon "nKBSTe"
Gryttje sågverk
Station on track
356 GnarpEndast X-Tåget
Unknown BSicon "PSL"
345 ÅmyranMötesstation
Unknown BSicon "PSL"
336 HarmångerMötesstation
Unknown BSicon "PSL"
328 StegsskogenMötesstation
Unknown BSicon "PSL"
323 ViaMötesstation
Unknown BSicon "exPSL"
317 RogstaPlanerad mötesstation
Enter and exit short tunnel
 Galgbergstunneln 48 m
Enter and exit short tunnel
 Hudiksvallstunneln 72 m
Station on track
312 HudiksvallFjärr-, Regional- och lokaltåg
Unknown BSicon "LCONTgq" Unknown BSicon "eABZgr"
Dellenbanan mot LjusdalMuseijärnväg (anslutning uppriven
Unknown BSicon "exPSL"
306 IdenorPlanerad mötesstation
Enter and exit tunnel
 Andtjärntunneln 468 m
Station on track
299 IggesundEndast X-Tåget
Unknown BSicon "PSL"
291 BodaMötesstation
Enter and exit tunnel
 Enångertunneln 430 m
Unknown BSicon "PSL"
281 MyraMötesstation
Unknown BSicon "PSL"
270 LosesjönMötesstation
Unknown BSicon "tSTRa"
 Norralatunneln 3.845 m
Unknown BSicon "tSTRe"
Unknown BSicon "PSL"
264 KälleneMötesstation
Unknown BSicon "SKRZ-Au"
E4
Unknown BSicon "LCONTgq" Junction both to and from right
Linjen Kilafors-Söderhamn
Unknown BSicon "SKRZ-Au"
E4
Unknown BSicon "eABZgl" Unknown BSicon "exLCONTfq"
gamla Ostkustbanan genom Söderhamn
Station on track
258 SöderhamnFjärr- och regionaltåg
Enter and exit tunnel
 Norra Hällåsentunneln 835 m
Enter and exit tunnel
 Södra Hällåsentunneln 965 m
Unknown BSicon "PSL"
250 GussiMötesstation
Stop on track
247 LjusneEndast X-Tåget
Unknown BSicon "ABZg+nl" Unknown BSicon "nKBSTeq"
Gamla banan till SandarneEndast godstrafik
Unknown BSicon "hKRZWae"
bro över Ljusnan
Unknown BSicon "PSL"
245 VallvikMötesstation
Unknown BSicon "ABZgnl" Unknown BSicon "nKBSTeq"
244 Godsspår mot Vallvik
Unknown BSicon "PSL"
235 SunnäsbrukMötesstation
Unknown BSicon "PSL"
223 AxmarbyMötesstation
Unknown BSicon "PSL"
216 KringlanMötesstation
Unknown BSicon "ABZg+nl" Unknown BSicon "nKBSTeq"
Godsspår till Norrsundet
Unknown BSicon "PSL"
210 HamrångefjärdenMötesstation
Unknown BSicon "PSL"
197 TrödjeMötesstation
Unknown BSicon "PSL"
187 HillebyMötesstation
Unknown BSicon "SHI1l"
Unknown BSicon "v-SHI2gr"
Unknown BSicon "LCONTgq" Unknown BSicon "vABZg+r-STR"
Norra stambanan mot OckelboÅnge
Unknown BSicon "vSTR+l"
Unknown BSicon "vSTRr" + Unknown BSicon "v-SHI2g+r"
Unknown BSicon "vSTR"
Unknown BSicon "exSTR+l" + Unknown BSicon "SHI1+l"
Unknown BSicon "exSTR+r"
Nytt godsspår till hamnen 2023
Unknown BSicon "vSTR" Non-passenger station/depot on track Unknown BSicon "exSTR"
Gävle godsbangård
Unknown BSicon "LCONTgq" Unknown BSicon "vKRZu" Unknown BSicon "ABZglr+r" Unknown BSicon "xABZg+r"
Bergslagsbanan mot StorvikKil
Unknown BSicon "vSTRl"
Unknown BSicon "vSTR+r" + Unknown BSicon "SHI1l"
Non-passenger end station
Godsspår till Fredriksskans hamn
Unknown BSicon "vBHF"
180 Gävle CFjärr-, Regional- och lokaltåg
Unknown BSicon "vÜST"
Gävle Södrakrysstation
Unknown BSicon "vSTR-ABZgl" Unknown BSicon "KDSTeq"
Bomhusbanan mot Bomhusgodsbana
Unknown BSicon "vSTR-ABZgl" Unknown BSicon "KDSTeq"
Sveriges järnvägsmuseum
Unknown BSicon "vÜST"
Bomansberget
Unknown BSicon "vHST"
FuruvikEndast Upptåget
Unknown BSicon "vÜST"
Furuvik södraKrysstation
Unknown BSicon "vSTR-ABZg+l" Unknown BSicon "KDSTeq"
Godsspår till Skutskärs Bruk
Unknown BSicon "vDST"
Skutskär NorraGodsbangård
Unknown BSicon "veBST-STR"
ÄlvbodaPlanerad linjeplats
Unknown BSicon "vHST"
154 ÄlvkarlebyEndast Upptåget
Unknown BSicon "vWBRÜCKE1"
bro över Dalälven
Unknown BSicon "vHST"
Marma norraEndast Upptåget, skyltas Marma
Unknown BSicon "vÜST"
Marma
Unknown BSicon "vSKRZ-Ao"
E4
Unknown BSicon "vHST"
143 MehedebyEndast Upptåget
Unknown BSicon "vSKRZ-Au"
E4
Unknown BSicon "vBHF"
127 TierpFjärr-, Regional- och lokaltåg
Unknown BSicon "vHST"
115 ToboEndast Upptåget
Unknown BSicon "vHST"
109 ÖrbyhusEndast Upptåget
Unknown BSicon "vSTR-ABZgl" Unknown BSicon "LCONTfq"
Godsbanan Örbyhus-Hallstavik
Unknown BSicon "vHST"
SkyttorpEndast Upptåget
Unknown BSicon "vHST"
VattholmaEndast Upptåget
Unknown BSicon "vHST"
78 StorvretaEndast Upptåget
Unknown BSicon "vSKRZ-Ao"
E4
Unknown BSicon "vTUNNEL2"
 Gamla Uppsala 610 m
Unknown BSicon "vSKRZ-Ao"
Riksväg 55
Unknown BSicon "LCONTgq" Unknown BSicon "vABZg+r-STR"
Dalabanan mot SalaMora C
Unknown BSicon "vBHF"
66 Uppsala CFjärr-, Regional- och lokaltåg
Unknown BSicon "vÜST"
SäbyKrysstation
Unknown BSicon "vÜST"
EkebyKrysstation
Unknown BSicon "vBHF"
49 Knivsta
Unknown BSicon "vABZgl-ABZgl" Unknown BSicon "LSTR+r"
Arlandabanan
Unknown BSicon "vBHF" Unknown BSicon "LSTR"
37 MärstaEndast regional- och pendeltåg
Unknown BSicon "vDST" Unknown BSicon "LSTR"
BristaEndast flygbränsletåg
Unknown BSicon "vHST" Unknown BSicon "LSTR"
RosersbergEndast pendeltåg
Unknown BSicon "vDST" Unknown BSicon "LSTR"
Rosersbergs rangerbangård
Unknown BSicon "vABZg+l-ABZg+l" Unknown BSicon "LSTRr"
Arlandabanan
Unknown BSicon "vÜST"
Skavstabykrysstation
Unknown BSicon "vSTR-HST"
24 Upplands VäsbyEndast pendeltåg
Unknown BSicon "vSTR-HST"
19 RotebroEndast pendeltåg
Unknown BSicon "vSKRZ-Au"
E4
Unknown BSicon "vSTR-HST"
NorrvikenEndast pendeltåg
Unknown BSicon "vSTR-HST"
15 HäggvikEndast pendeltåg
Unknown BSicon "vSTR-HST"
SollentunaEndast pendeltåg
Unknown BSicon "vÜST"
12 Kummelbykrysstation
Unknown BSicon "vSTR-HST"
HelenelundEndast pendeltåg
Unknown BSicon "vSKRZ-Au"
E4/E18
Unknown BSicon "vSTR-HST"
UlriksdalEndast pendeltåg
Unknown BSicon "vSTR-DST"
Gula husethållställe
Unknown BSicon "KDSTaq" Unknown BSicon "vABZg+r-STR"
6 HagalundVerkstäder
Unknown BSicon "vSTR-BHF"
Solna
Unknown BSicon "vTUNNEL1"
 Solnatunnlarna 1396 m
Unknown BSicon "vLCONTgq" Unknown BSicon "vABZg+r"
Mälarbanan mot Västerås CFrövi
Unknown BSicon "vSTR-DST"
GångbronHållställe
Unknown BSicon "vDST"
3 TomtebodaGodsbangård, terminal Postnord
Unknown BSicon "vABZgl-ABZgl" Unknown BSicon "LCONTfq"
Citybanan
Unknown BSicon "vSKRZ-Au"
E4/E20
Unknown BSicon "vSTR-ABZgl+l" Unknown BSicon "LCONTfq"
Värtabanan godsbana
Unknown BSicon "evHST"
KarlbergStängd
Unknown BSicon "vÜWBl"
Norra Bantorget
Unknown BSicon "vINT-KINTe"
0 Stockholm CFjärr-, Regional- och lokaltåg Byte till tunnelbana
Unknown BSicon "vCONTf-"
Västra stambanan mot Göteborg

Historik benämning redigera

Ostkustbanan (OKB) byggdes ursprungligen som en enskild järnväg mellan Gävle i söder och Härnösand i norr, för vilken koncession beviljats den 12 augusti 1903. Banan öppnades i etapper; StugsundLjusne den 2 december 1923, HudiksvallIggesund den 6 september 1924, Härnösand–Sundsvall–Njurunda den 17 december 1925, Gävle–Ljusne den 1 november 1926 samt slutligen Söderhamn–Iggesund och Hudiksvall–Njurunda den 1 november 1927 (sträckan Söderhamn–Stugsund, vilken funnits sedan 1886 som en del av statsbanan Kilafors–Stugsund, hade inköpts från Statens Järnvägar 1916).[1] Banan byggdes under ledning av ingenjör Andreas Lagergren, medan stationshus och banvaktarstugor ritades av arkitekt Karl Güettler.[2][3]

Staten hade från början, direkt eller indirekt, 65% av aktierna i Ostkustbanan AB. OKB ingick från 1927, tillsammans med Uppsala–Gävle Järnväg och Gävle–Ockelbo Järnväg, i Trafikförbundet Uppsala–Norrland. Ingenjör Lagergren var verkställande direktör i Ostkustbanan AB och Trafikförbundet Uppsala–Norrland till 1929, då han efterträddes av ingenjör Erik von Friesen. Trafikchef var Adolf Lindquister (1927–1933). Den 1 augusti 1933 förstatligades OKB tillsammans med Uppsala–Gävle Järnväg. Elektrifierad drift öppnades på sträckan Gävle–Söderhamn den 23 mars 1953, Söderhamn–Hudiksvall den 28 november 1955, Hudiksvall–Sundsvall den 24 maj 1956 och Sundsvall–Härnösand den 27 maj 1957.[1]

Numera inkluderar Ostkustbanan delar av de traditionella Norra stambanan och Uppsala-Gävle Järnväg. Sträckningen mellan Sundsvall och Långsele via Härnösand heter idag Ådalsbanan.

Stockholm C–Uppsala C redigera

Statsbanan Stockholm–Uppsala öppnades den 20 september 1866. Utbyggnaden av dubbelspår påbörjades 1900 norrut från Stockholm mot Uppsala. Dubbelspåret blev färdigt i etapper, med Ulriksdal-Rotebro som första färdigställda deletapp 1905, följt av Rotebro-Uppsala 1908.[4] Den första tunneln i Hagalund färdigställdes 1911 och med invigningen av denna var dubbelspåret klart på hela sträckan Stockholm-Uppsala.[4] Hagalunds bangård med verkstad byggdes för Statens Järnvägar under åren 1913-1916.[5] Järnvägen elektrifierades i två omgångar, först Stockholm till Hagalunds bangård 1926 för att tillgodose behoven av hantering av loken som trafikerade Västra Stambanan som samtidigt elektrifierats i sin helhet.[5][6] Elektrifiering mellan Stockholm och Uppsala färdigställdes 1932.[6]

Det är numera fyra spår bredvid varandra Tomteboda–Skavstaby. Norr om Ulriksdal finns en tunnel som möjliggör för södergående tåg att planskilt korsa fyrspåret och nå Hagalunds bangård. Den 15 november 1991 tog kommunikationsminister Mats Odell det första spadtaget för utbyggnaden till fyrspår på sträckan Ulriksdal-Rosersberg, en utbyggnad som stod färdig till 1996.[7] I förstudien till utbyggnaden ingick möjligheten att ansluta Ostkustbanan till Mälarbanan genom en västlig förgrening norr om Rotebro station.[8] Dessutom utreddes det för möjligheterna till en fjärr- och regionaltågsstation i Häggvik, kallad Stockholm Nord, för att betjäna norra delarna av Stockholms län med denna typ av tågtrafik. För att hantera den väntade trafikeringen till Arlanda bedömdes sex spår behövas vid stationen. I slutändan kunde en överenskommelse om finansiering inte nås, och utredningen avslutades 1996 med en principöverenskommelse om att inkludera stationsmöjligheten i kommande planeringsunderlag för ett framtida genomförande.[9] I en utredning från december 2013 avfärdas en sådan stationsutbyggnad med anledning av att åtgärden inte ansågs vara samhällsekonomiskt lönsam.[10] Skavstaby, som ligger strax norr om Upplands Väsby, utgör förgreningspunkt i söder för Arlandabanan som färdigställdes 1999 och är en egen järnväg via flygplatsen, medan den äldre Ostkustbanan går via Märsta. Arlandabanans norra förgreningspunkt med Ostkustbanan ligger i Myrbacken strax söder om Knivsta. Resterande del av Ostkustbanan mot Uppsala (cirka 15 kilometer) är det dubbelspår.

Närmast Stockholm Centralstation är trafiken intensiv. Öppnandet av Citybanan 2017 har dock minskat trafikmängden till mindre än hälften. Innan dess var det upp till 60 tåg per timme. Det finns en kort tunnel där (för att låta tåg från Centralens spår 1–8 komma in på rätt spår norrut utan att korsa pendeltågsspåren) varifrån man når spår 13-16, som dock används mindre efter Citybanans öppning. Mellan Uppsala och Myrbacken är trafiken i rusningstid såpass intensiv att kapacitetstaket vid vissa tidpunkter nås för vad dubbelspåret klarar av. Sträckan blir därför mycket störningskänslig, eftersom det är svårt att få plats för sena tåg. För att genomföra en långsiktig kapacitetshöjning på bansträckan krävs därför en utbyggnad av järnvägen. Denna sträcka planeras att byggas om till fyrspår med start tidigast år 2026.[11] En omfattande ombyggnad av Uppsala C till ett nytt resecentrum stod färdig 2011 och innebar en förstärkning av kapaciteten genom Uppsala. Tillgängligheten och säkerheten för fotgängare och cyklister vid Uppsala C förbättrades avsevärt då järnvägsövergångar byggdes bort och ersattes med planskilda korsningar.

Från Stockholms centralstation och norrut går SJ 3000 Stockholm–Sundsvall–Umeå, andra SJ-tåg till Dalarna, Gävle, Jämtland och övre Norrland, SJ Uppsalapendeln Stockholm–Uppsala, Stockholms pendeltåg Södertälje-Stockholm–Märsta och Tumba–Stockholm–Arlanda-Uppsala, samt Arlanda Express Stockholm–Arlanda. Förutom tåg till och från Uppsala/Arlanda/Märsta även tåg till och från Västerås och Bålsta på Mälarbanan. Fjärrtåg söderifrån passerar dessutom stationen för att komma till Norra Bantorget för att städas, och sedan tillbaka till stationen.

Uppsala C–Gävle C redigera

Denna delsträcka sammanfaller i stort med den enkelspåriga Uppsala–Gävle Järnväg som gick upp som delsträcka i Ostkustbanan 1990. Med åren har dock delar av sträckan ändrats något i samband med bland annat dubbelspårsutbyggnad. Den första förändringen i banans sträckning skedde dock under 1980-talet då skarvspåret ersattes av helsvetsad räl vilket bland annat innebar en något ändrad sträcka med tillhörande brobyte över Dalälven söder om Älvkarleö[12] för att möjliggöra att tågen skulle kunna passera sträckan i högre hastighet. I samband med detta byggdes även några planskilda korsningar vid högtrafikerade vägar i några tätbebyggda områden, bland annat i Storvreta norr om Uppsala. Vid denna tid var järnvägslinjen ett av Sveriges mest trafikerade enkelspår och planering och förberedelse inför dubbelspårsutbyggnad pågick under 1980-talet, vilket bl.a. ovan nämnda byggnationer var en förberedelse inför. Hela sträckan mellan Uppsala och Gävle byggdes ut till dubbelspår i tre etapper mellan 1991 och 2017. Den första och mest omfattande etappen inleddes 1991 och pågick till 1997 då dubbelspår byggdes mellan Samnan strax norr om Gamla Uppsala och Älvkarleö[13] samt mellan Bomansberget nordväst om Furuvik och Gävle södra station.[14] På de flesta delar av sträckan lades ett extra spår till bredvid enkelspårsbanan som var ganska rakt byggd i den platta terrängen. På sina håll rätades dock en del kurvor ut i samband med dubbelspårsutbyggnaden; detta skedde på delar av sträckorna mellan Tierp och Mehedeby samt mellan Marma och Älvkarleö. Förbi Tobo samt mellan Bomansberget och Sörby urfjäll byggdes helt nya linjer; vid Tobo flyttades järnvägslinjen helt ut från samhället medan det mellan Bomansberget och Sörby urfjäll byggdes en helt ny och rakare linje skild från den gamla, krokiga och längre sträckan som delvis låg inklämd mellan nuvarande riksväg 76 och bebyggelsen i Järvsta. Sedan 2002 går en gång- och cykelväg på den gamla banvallen här.[15][16] På övriga ställen där spåret ursprungligen gick ligger banvallarna kvar intakta med makadam.

Den andra etappen inleddes 2002 och pågick till 2006 då dubbelspår byggdes mellan Uppsala centralstation och Löten, mellan Älvkarleö och Skutskär samt mellan Furuvik och Bomansberget. Vid denna etapp rätades en kort kurvig sträcka ut norr om Furuvik[17] och man flyttade även spåren någon meter ut från bebyggelsen när man byggde dubbelspår mellan Råbyvägen och Lötens driftplats i Uppsala för att möjliggöra byggnationen av ett bullerskydd.[18] I övrigt skedde inga ändringar i spårens sträckning. På Sträckan Uppsala C–Råbyvägen där Dalabanan och Ostkustbanan tidigare endast var två parallella enkelspår byggde man om till ett riktigt dubbelspår med kryssväxlar och flyttade då Dalabanans fysiska anslutning till Ostkustbanan precis söder om Råbyvägen där Dalabanan och Ostkustbanan går isär. Detta gjordes för att anpassa banorna till de nya spårlägena vid Uppsala resecentrum som då precis hade börjat byggas.

Sträckan Skutskär–Furuvik byggdes ut till dubbelspår i en ny, rakare sträckning åren 2014 till 2016.[19] Detta dubbelspårsbygge beslutades på 1990-talet och skulle ha börjat byggas redan under 2002 men sköts upp ett antal gånger, bland annat på grund av att spårens från början tänkta sträckning skulle ha gått genom en gammal industritipp, den så kallade Medoratippen, där det förekommer mycket miljögifter, däribland kvicksilver.[20][21] Ett annat förslag blev då istället att lägga ett extra spår bredvid det befintliga enkelspåret. Även detta blev dock ett hinder då det på vissa delar av sträckan inte fanns plats att räta ut kurvor eller lägga ut ett extra spår.[22] Slutligen kunde man besluta om en helt ny sträckning väster om den gamla och den från början tänkta sträckningen av dubbelspåret och byggnationen kunde börja, över 10 år försenat. Det nya dubbelspåret invigdes 15 juni 2016. Det gamla spåret som gick förbi Skutskärs bruk revs därefter till allra största delen upp, förutom en sträcka om någon kilometer som endast används av godståg. Denna sträcka börjar strax söder om Skutskärs nya station där den skiljs från dubbelspåret via en växel och därefter följer gamla huvudlinjen via nya och gamla stationen för att sedan sluta i en stoppbock i närheten av bruket några hundra meter norr om gamla stationen och nuvarande godsbangården. Den gamla banvallen är övrigt helt öde. För norrgående tåg har godsbangården anslutning i den nya, dubbelspåriga järnvägen via ett stickspår som går väster om bangården.

På sträckan förbi Gamla Uppsala, runt 4 kilometer, påbörjades bygget av dubbelspår 2013. Anledningen till att detta dubbelspår som även det beslutades på 1990-talet drog ut på tiden var mycket för att spåret både gick genom en känslig arkeologisk miljö och även nära bebyggelsen i området; att lägga ett extraspår bredvid den gamla banan var ursprungligen på tal, men på grund av klagomål och överklaganden från boende i området så sköts även detta på framtiden. Till slut beslutades att lägga spåren i en sänka strax väster om bebyggelsen, och för att inte behöva korsa den känsliga miljön i Gamla Uppsala byggdes en 610 meter lång tunnel under länsväg C 693 (före detta länsväg 290) där spåren viker av åt öster. Denna tunnel stod klar 2016.[23] Den nya linjen öppnades i maj 2017 med ett spår i drift samtidigt som det gamla enkelspåret genom Gamla Uppsala revs upp. Därmed lades den allra sista fysiska sträckan med enkelspår mellan Uppsala och Gävle ned. Sista bomfällningarna vid de gamla plankorsningarna i Gamla Uppsala skedde under natten till den 8 maj.[24] Dubbelspåret förbi Gamla Uppsala invigdes i sin helhet 17 september.[25] Efter att det gamla enkelspåret rivits upp gjordes banvallen till viss del om till utrymningsväg för järnvägstunneln och i övrigt till grusväg för cyklar och fotgängare. Från och med 2017 är i stort sett samtliga plankorsningar på sträckan Uppsala–Gävle ombyggda till planskilda korsningar. Undantaget är Sankt Persgatan och Sankt Olofsgatan i Uppsala där planering sedan 2018 pågår för att förbereda byggnation av planskilda korsningar. Efter att järnvägsplanen för förändringen vunnit laga kraft i december 2022 beräknas arbetet att påbörjas 2024 och vara helt klart 2027.[26][27]

På denna bandel går SJ 3000 Stockholm–Sundsvall–Umeå, SJ Intercity till (Tierp)–Gävle, nattåg till Kiruna/Narvik och Boden/Luleå, olika tåg till Östersund/Åre samt Mälartågs linje mellan Uppsala och Gävle.

Gävle C–Sundsvall C redigera

Precis norr om Gävle Centralstation är det ett kort dubbelspår där Ockelbogrenen av Norra stambanan och Ostkustbanan går parallellt. Norr om Strömsbro/Stigslund, där banorna går isär, är det enkelspår men med en hel del mötesspår. Förbättringar har gjorts med nya sträckningar, mest mellan Ljusne och Enånger, med bland annat en av Sveriges längsta järnvägstunnlar, Norralatunneln. Dessa sträckningar byggdes under 1990-talet och innebar snabba genvägar med 200 km/h, där järnvägen varit extra krokig och gått omvägar.

Det planeras fler och längre mötesspår på denna sträcka, och möjlighet för två tåg att samtidigt köra in på mötesspåren från var sitt håll. Särskilt på sträckan Söderhamn-Sundsvall där det, sedan Botniabanan stod klar 2010, är en hel del godstrafik. Sedan 2015 planeras dubbelspårsbygge närmast Gävle och Sundsvall och så småningom hela resten av sträckan.[28] Man börjar längst i norr. Arbetet kommer att inledas med etappen Sundsvall-Dingersjö 2024[29] och sedan Dingersjö-Njurundabommen cirka 2025.[30] Övriga sträckor påbörjas efter 2025. Längst gånget av dem är Enånger–Hudiksvall–Stegskogen.

På denna bandel går SJ 3000 mot Sundsvall/Umeå, nattåg till Kiruna/Narvik och Boden/Luleå, olika tåg mot Östersund/Åre samt X-tåget Gävle–Sundsvall.

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Järnvägsdata 1999, utgiven av Svenska Järnvägsklubben 1999, ISBN 91-85098-85-X, sid. 150f.
  2. ^ ”Bodil Mascher: Dokumentation av Timrå stationshus Timrå Vivsta 1:116, Kulturmiljöavdelningen, Rapportnummer 2010:13”. Arkiverad från originalet den 13 december 2013. https://web.archive.org/web/20131213040843/http://collectiveaccess.murberget.se/media/ylm_ca_system/images/3/9/4/83745_ca_object_representations_media_39487_original.pdf. Läst 8 december 2013. 
  3. ^ Güettler, Karl i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)
  4. ^ [a b] Hällqvist 2008, s. 6.
  5. ^ [a b] ”SJ:s driftsverkstad "Hagalund Övre"”. Solna kommun. Arkiverad från originalet den 6 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120606215219/http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-solna/hagalund-ovre/. Läst 28 november 2012. 
  6. ^ [a b] Hällqvist 2008, s. 8.
  7. ^ Renvall, Rolf (1992-12-15), Planbeskrivning D-032-25, Arlandabanan (del av ostkustbanan), Sollentuna kommun, s. 5 
  8. ^ Förstudie Arlandabanan delen Ulriksdal-Rosersberg, Banverket, maj 1989, s. 1, 5 
  9. ^ SOU 1996:118 Station Stockholm Nord Principöverenskommelse om en regional knutpunkt vid Häggvik i Sollentuna kommun. Statens offentliga utredningar. Stockholm: Kommunikationsdepartementet. 1996. ISBN 9138203375. https://data.kb.se/datasets/2015/02/sou/1996/1996_118%28librisid_18213790%29.pdf. Läst 20 maj 2019. 
  10. ^ ”Stockholm Nord och Syd – framtida bytespunkter” (PDF). Trafikverket. december 2013. sid. 6. Arkiverad från originalet den 20 september 2020. https://web.archive.org/web/20200920210806/https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/11590/RelatedFiles/2013_142_stockholm_nord_och_syd_framtida_bytespunkter.pdf. Läst 20 maj 2019. 
  11. ^ ”Vad innebär regeringens beslut om byggstart för Fyra spår Uppsala?”. Trafikverket. 10 mars 2023. https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-uppsala-lan/fyra-spar-uppsala/nyheter-for-fyra-spar-uppsala/2023/2023-03/vad-innebar-regeringens-beslut-om-byggstart-for-fyra-spar-uppsala/. Läst 3 april 2023. 
  12. ^ ”Uppsala - Gävle Järnväg, UGJ. Järnvägsbro över Dalälven vid Älvkarleö på linjen mellan Tierp och Gävle.”. digitaltmuseum.se. Järnvägsmuseet. https://digitaltmuseum.se/021018155058/uppsala-gavle-jarnvag-ugj-jarnvagsbro-over-dalalven-vid-alvkarleo-pa-linjen. Läst 31 mars 2023. 
  13. ^ jvgfoto.net - uppsala-tierp
  14. ^ jvgfoto.net - tierp-gavle
  15. ^ historiskt.nu - ugj historik
  16. ^ remtrack.blogspot.org - järnvägsviadukt i järvsta
  17. ^ remtrack.blogspot.com - dubbelspårsbygge mellan furuvik och bomansberget
  18. ^ jvgfoto.se - uppsala-c-löten
  19. ^ ”Skutskär–Furuvik, dubbelspår”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 7 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150707155625/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Uppsala/SkutskarFuruvik-dubbelspar/. 
  20. ^ Öhlander, Sofia. ”Missnöjda med järnvägsdragning”. Gefle Dagblad. Arkiverad från originalet den 19 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190219130121/https://www.gd.se/artikel/alvkarleby/missnojda-med-jarnvagsdragning. Läst 18 februari 2019. 
  21. ^ Henning, Gabriel (31 oktober 2014). ”Flera fördelar när dubbelspåret är klart”. Sveriges radio. https://sverigesradio.se/artikel/6006560. Läst 31 mars 2023. 
  22. ^ remtrack.blogspot.com - den-nuvarande-linjen-mellan-furuvik-och
  23. ^ Karlsson, Sanna. ”Sista gjutningen av tunneln i Gamla Uppsala klar”. Sveriges television. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/sista-gjutningen-av-tunneln-i-gamla-uppsala-klar. Läst 15 juni 2016. 
  24. ^ ”Sista bomfällningen i Gamla Uppsala”. Uppsala kommun. Arkiverad från originalet den 5 september 2017. https://web.archive.org/web/20170905234845/https://www.uppsala.se/organisation-och-styrning/nyheter-och-pressmeddelanden/sista-bomfallningen-i-gamla-uppsala/. Läst 17 juli 2017. 
  25. ^ ”Välkommen till invigningen av Gamla Uppsala dubbelspår den 17 september!”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 5 september 2017. https://web.archive.org/web/20170905234056/http://www.trafikverket.se/nara-dig/Uppsala/projekt-i-uppsala-lan/Gamla-Uppsala/Nyheter/2017/valkommen-till-invigningen-av-gamla-uppsala-dubbelspar/. Läst 5 september 2017. 
  26. ^ ”Järnvägsplanen har vunnit laga kraft”. Trafikverket. 5 december 2022. https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-uppsala-lan/uppsala-planskilda-korsningar/nyheter-for-uppsala-planskilda-korsningar/2022/jarnvagsplan-for-uppsala-planskilda-korsningar-har-vunnit-laga-kraft/. Läst 11 januari 2024. 
  27. ^ ”Planskilda korsningar vid S:t Olofsgatan och S:t Persgatan”. Uppsala kommun. 23 januari 2023. https://bygg.uppsala.se/planerade-omraden/planskilda-korsningar-vid-st-olofsgatan-och-st-persgatan/. Läst 11 januari 2024. 
  28. ^ ”Trafikverket vill bygga dubbelspår”. Arkiverad från originalet den 19 september 2011. https://web.archive.org/web/20110919045856/http://st.nu/medelpad/sundsvall/1.3816660-trafikverket-vill-bygga-dubbelspar. Läst 18 augusti 2011. 
  29. ^ Dingersjö - Sundsvall, dubbelspår
  30. ^ Gävle–Sundsvall, dubbelspår

Tryckta källor redigera

Vidare läsning redigera

  • Affärsplan Nya Ostkustbanan: underlag för fortsatt utredningsarbete. Sverige. 2011. Libris 12283972 
  • Andersson, Fredrik (2006). ”Bland kungar, kurorter och kommunalmän: regionalt intressegruppsarbete kring ett enskilt järnvägsprojekt runt sekelskiftet 1900”. "Bäste broder!" : nätverk, entreprenörskap och innovation i svenskt näringsliv (2006): sid. 96-123, 17 ref..  Libris 10274166
  • Andersson, Fredrik (2006). ”Penningutpressare, järnvägspolitiker och järnvägsbyggare: den regionala intressegruppen kring Ostkustbanan 1897-1904”. Historisk tidskrift (Stockholm) 2006(126):3,: sid. [453]-470. 0345-469X. ISSN 0345-469X.  Libris 10226441
  • Anrick, Carl Julius (1930). Strandhugg från Ostkustbanan. Stockholm. Libris 2540895 
  • Forsberg, Bernt (1995). Uppsala-Gävle järnvägar : lokomotiven och deras personal. Malmö: Stenvall. Libris 7630222. ISBN 91-7266-135-6 
  • Från Mälaren till Ångermanälven över Uppsala-Gävle järnväg och Ostkustbanan. Stockholm. 1927. Libris 11885532 
  • Hagberg, Bernhard Samuel (1925). Uppsala - Gävle järnvägar 1874-1924. Historik på uppdrag av järnvägsbolagets styrelse utg. Uppsala. Libris 2996861 
  • Ostkustbanan 1927-1977: en kort historik och några minnen : skriften utg. i samband med Ostkustbanans 50-årsjubileum. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 24. Stockholm: Sv. järnvägsklubben. 1977. Libris 7745487. ISBN 91-85098-24-8 
  • Ostkustbanekommittén (1922). Betänkande i fråga om plan för utförande av Ostkustbanan m.m. Stockholm: Nord. bokh. Libris 8220651 
  • ”Norra stamsbanan Stockholm—Uppsala—Storvik”. Statens järnvägar : 1856-1906. Del 2, Bana och byggnader. 1906. sid. 74-77. Libris 614583. https://runeberg.org/sj50/2/0102.html 
  • Stenberger, Mårten (1930). Ostkustbanan: Gävle-Härnösand. Stockholm: Centraltr. Libris 1334963 

Externa länkar redigera