Öppna huvudmenyn

Boberg eller Hjorthuvud, konventionell benämning på svensk högfrälseätt grundad på att flera av ättens medlemmar själva använt binamnet Boberg. Släkten är känd sedan 1100-talet, den dog ut på manssidan redan före 1350.

Boberg
Ätten Bobergs vapen:
en fransk lilja mellan två hjorthorn
StamfarBengt Matsson
Sätesgårdgården Boberga, Dingtuna socken, Tuhundra härad, i Västmanland
FramståendeSigtrygg Bengtsson (Boberg)
† Utslocknad i Sverige
Utslocknadföre 1350
Svärdssidanföre 1350

Namnet kommer troligen av gården Boberga, Dingtuna socken, Tuhundra härad, i Västmanland vilken har ägts av åtminstone två generationer Boberg. Släkten har också ägt en gård i Viby i samma socken. Peder Månsson Utter framkastade hypotesen att binamnet skulle vara taget efter byn Boberg i Fornåsa socken i Bobergs härad i nuvarande Motala kommun, Östergötland. Ingen bevisning till stöd för Utters hypotes har dock kunnat hittas i medeltida källor.

De tidigaste kända representanterna för släkten är två riddare som nämns i ett av kung Johan Sverkersson 1219 utfärdat brev, nämligen Mats och hans son Bengt Matsson. Båda var då redan döda och ingen av dem kallades Boberg. Om Mats vet man att han varit tvungen att överlämna ett fiske i Småland som sakfallsgods till kung Knut Eriksson. Tre av Bengts söner levde 1219: Peter, Lars och Sigtrygg Bengtsson (Boberg). Släkten utdog på manssidan redan före 1350.

Släkten hade betydande besittningar i Värmland. Vid arkeologiska utgrävningar av Saxholmens borg i Ölme har man hittat ett dräktspänne med ättens vapenbild (en fransk lilja mellan två hjorthorn).

KällorRedigera

Se ävenRedigera