Blåvit elminia

afrikansk fågel i familjen feflugsnappare

Blåvit elminia[2] (Elminia albicauda) är en afrikansk fågel i familjen feflugsnappare inom ordningen tättingar.[3]

Blåvit elminia
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFeflugsnappare
Stenostiridae
SläkteElminia
ArtBlåvit elminia
E. albicauda
Vetenskapligt namn
§ Elminia albicauda
AuktorBarboza du Bocage, 1877
Synonymer
Vitstjärtad elminia

Utseende och läten redigera

Blåvit elminia är en liten (14 cm), slank och blåfärgad flugsnapparlik fågel med kort tofs och lång, avsmalnad stjärt. Den liknar nära släktingen blå elminia, men har vita yttre stjärtpennor och ett blekare bröst som tydligare kontrasterar med mörkare mantel. Ungfågeln är mörkare och gråare, men än kortare tofs. Sången är en ljus, oregelbunden ramsa medan de vanligaste kontaktlätena är högfrekventa "chit chit" och "treeet".[4]

 

Utbredning och systematik redigera

Blåvit elminia förekommer från Angola till sydvästra Uganda, Tanzania och norra Moçambique.[3] Fågeln behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Den är systerart till blå elminia (E. longicauda).[5]

 
Fågelns utbredningsområde.

Familjetillhörighet redigera

Tidigare behandlades elminior som medlemmar av familjen monarker (Monarchidae). DNA-studier[5] har dock förvånande nog visat att de är nära släkt med en handfull andra både afrikanska och asiatiska flugsnapparliknande arter som tidigare haft sin hemvist i helt andra familjer. Numera lyfts de ut till en egen familj, feflugsnappare (Stenostiridae).

Levnadssätt redigera

Blåvit elminia hittas i flodnära och välutvecklade miomboskogar och närliggande buskmarker. Den ses vanligen i par men ansluter också ofta i artblandade flockar. Födan består av små ryggradslösa djur, bland annat flugor, termiter, myror och skalbaggar. Fågeln häckar i januari och augusti–september i Uganda, september och november i Zambia, oktober–december i Malawi samt oktober–december i Demokratiska republiken Kongo.[4][6]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ovanlig till frekvent förekommande.[7]

Namn redigera

Det vetenskapliga tillika svenska släktesnamnet kommer av St Georges d’Elmina, en hamn i Nederländska Guldkusten, idag Ghana.[8] På svenska har den även kallats vitstjärtad elminia.

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Elminia albicauda Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ [a b] Sinclair, Ian & Ryan, Peter (2003) Birds of Africa south of the Sahara, Struik, Cape Town.
  5. ^ [a b] Nguembock, B., J. Fjeldså, C. Cruaud, and E. Pasquet (2008), Molecular phylogenetic analysis of all members of the genus Elminia confirms their presence within the Stenostiridae clade, Zool. Scripta 37, 591-602.
  6. ^ Clement, P. (2019). White-tailed Blue-flycatcher (Elminia albicauda). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59272 19 mars 2019).
  7. ^ Urban, E. K.; Fry, C. H.; Keith, S. 1997. The birds of Africa vol. V. Academic Press, London.
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera