Blåkronad fnittertrast[2] (Pterorhinus courtoisi) är en akut hotad fågel inom familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.[3]

Blåkronad fnittertrast
Status i världen: Akut hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFnittertrastar
Leiothrichidae
SläktePterorhinus
men se text
ArtBlåkronad fnittertrast
P. courtoisi
Vetenskapligt namn
§ Pterorhinus courtoisi
AuktorHenri Auguste Ménégaux, 1923
Synonymer
  • Garrulax courtoisi
  • Ianthocincla courtoisi

Utseende redigera

Blåkronad fnittertrast är en liten (23 cm) fnittertrast. Den är djup blå på hjässa och nacke och även blå på yttre handpennorna. Ryggen är olivtonat brun, medan undersidan är mestadels gul med ett gråaktigt bröstband. Undergumpen är vit och på den grå stjärten syns först ett svart, sedan en vit kant. I ansiktet syns en svart ögonmask.[1]

Utbredning och systematik redigera

Blåkronad fnittertrast behandlas antingen som monotypisk[4] delas in i två underarter:[5]

  • courtoisi – förekommer i östra centrala Kina i norra Jiangxi-provinsen
  • simaoensis – förekommer i södra Kina i Yunnan

Släktestillhörighet redigera

Blåkronad fnittertrast placeras traditionellt i det stora fnittertrastsläktet Garrulax, men den taxonomiska auktoriteten Clements et al lyfte ut den och ett antal andra arter till släktet Ianthocincla efter DNA-studier.[5][6] Senare studier visar att Garrulax består av flera, äldre utvecklingslinjer,[7] även inom Ianthocincla. Författarna till studien rekommenderar därför att släktet delas upp ytterligare, på så sätt att blåkronad fnittertrast med släktingar lyfts ut till det egna släktet Pterorhinus. Idag följer tongivande International Ornithological Congress och även Clements et al dessa rekommendationer.[3][5]

Levnadssätt redigera

Arten hittas i städsegrön lövskog, men även i bestånd av träd i bebyggda trakter. Den ses vanligen i par eller smågrupper på jakt efter insekter och små frön. Häckningen sker från april till juli. I det skålformade boet av kvistar och växtfibrer lägger en två till fyra ägg som ruvas av båda könen i 13 dagar.

Status redigera

Blåkronad fnittertrast har så vitt man känner till ett mycket litet och fragmenterat utbredningsområde och ett minimalt bestånd uppskattat till under 250 vuxna individer. Den tros också minska i antal till följd av exploatering av dess levnadsmiljö och låg fertilitet. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som akut hotad, men poängterar att fler populationer kan finnas och att den därför kan nedgraderas i framtiden.[1]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Père Frédéric Courtois (1860-1928), fransk missionär verksam i Kina 1901-1928 men även curator vid Sikaweimuseet och naturforskare.[8]

Referenser redigera

Tryckta källor redigera

  • Del Hoyo, J, A Elliott, and D Christie, eds. 2007. Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8496553422
  • Rasmussen, PC and JC Anderton. 2005. Birds of South Asia: The Ripley Guide. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8487334672

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2018 Pterorhinus courtoisi . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.1). doi :  10.14344/IOC.ML.9.1.
  4. ^ Collar, N., Robson, C. & Sharpe, C.J. (2018). Blue-crowned Laughingthrush (Garrulax courtoisi). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59586 30 mars 2018)
  5. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  6. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  7. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera