Sigrid Birgitta Hambraeus, född Lindblom 11 april 1930 i Västerås,[1] är en svensk politiker, som var centerpartistisk riksdagsledamot för Kopparbergs läns valkrets 19711998.

Birgitta Hambraeus

Mandatperiod
1971–1973
1974–1976
1976–1979
1979–1982
1982–1985
1985–1988
1988–1991
1991–1994
1994–1998
Valkrets Kopparbergs läns valkrets

Född 11 april 1930 (94 år)
Politiskt parti Centerpartiet

Politisk karriär redigera

1971 fick den nyvalda riksdagsledamoten Birgitta Hambraeus centerpartiets uppdrag att undersöka om den kärnkraft kunde ha negativ verkan på människor, miljö och samhälle. Hennes arbete gjorde att kärnkraftsfrågan i Sverige att bli en huvudfråga för Thorbjörn Fälldin och för Centerpartiet.[2]

Hambreus hade engagerat sig stort i energifrågorna och drog sig inte för att påverka röstningsresultat i riksdagen genom att till exempel utebli från omröstningar vid bildande av nya energimyndigheter 1982, bland andra Statens energiverk som därmed sköts upp ett år.

I folkomröstningen om EU-medlemskap i Sverige 1994 profilerade sig Hambraeus som motståndare till ett svenskt medlemskap i Europeiska unionen. Hon deltog aktivt i Folkrörelsen Nej till EU och medverkade bland annat i det debattprogram som Sveriges Television sände inför folkomröstningen, där hon debatterade mot Lennart Daléus.

Hambraeus lämnade Centerpartiet 2009.

2023 är hon aktiv socialdemokrat.[3]

Familj redigera

Birgitta Hambraeus var gift med Olof Hambraeus (1926–2005). Hon är dotter till ASEA- och STAL-chefen David Lindblom och hans fru Janesie Lindblom (född Edström).[2] Hennes morföräldrar var Sigfrid Edström och Ruth Randall Edström.

Bibliografi redigera

Referenser redigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1990, Version 1.01, Sveriges Släktforskarförbund: Hambraeus, Sigrid Birgitta
  2. ^ [a b] Hambraeus, Birgitta (2009). Att göra uppror i riksdagen. http://arkis2dok.ra.se/ra/721378/Birgitta.%20Hambraeus%20sj%C3%A4lvbiografi.pdf. Läst 4 juli 2018 
  3. ^ ”Birgitta Hambraeus: ”Jag reste mig upp och sjöng Internationalen””. Dagens ETC. 20 februari 2020. https://www.etc.se/inrikes/jag-reste-mig-upp-och-sjong-internationalen. Läst 26 september 2023. 

Externa länkar redigera