Birgit Carlstén
Birgit Maria Christine Carlstén, född 8 december 1949 i Huskvarna, är en svensk skådespelare och sångare.
| Birgit Carlstén | |
| Född | 8 december 1949 Huskvarna |
|---|---|
| IMDb SFDb | |
Hennes farfar utvandrade till Frankrike där hon också har släkt. Hon har bland annat tolkat Edith Piaf.
Carlstén studerade vid Skara Skolscen 1969–1970 och utbildade sig vid scenskolan i Malmö 1970–1974. Karriären började på Pionjärteatern och har sedan fortsatt med engagemang vid Riksteatern, Komediteatern i Stockholm, Helsingborgs stadsteater, Smålands Musik och Teater och Värmlandsoperan i Karlstad. År 1981 var Carlstén Povel Ramels moatjé i krogshowen Minspiration och spelade hos Hagge Geigert i komedin Snésprång på Lisebergsteatern i Göteborg 1989.
Hon sjöng ledmotivet till TV-serien Sinkadus. Hon har läst Dagens Dikt i radion och varit clown hos Cirkus Scott. I TV har hon medverkat i kriminalserien Polisen och domarmordet 1993, julkalendern Håll huvet kallt 1994 och den populära dramaserien Saltön 2005 och 2007.
Carlstén har varit tävlingsdeltagare i Ingvar Oldsbergs program På spåret, vilket hon vann 1996 tillsammans med Tommy Engstrand. 1999 och 2000/2001 deltog hon tillsammans med Sven Melander och de gick till final båda gångerna.[1] [2]Hon är även verksam som föreläsare och pedagog. Hon har regisserat Skinnarspelet i Malung och Himlaspelet i Leksand. Birgit Carlstén är invald i Smålands akademi och engagerad som jurymedlem i Artista Donna, sinnenas konstutställningar för kvinnliga konstnärer i Skåne. Hon är vice ordförande i Alf Henriksonsällskapet.
2017 deltog Carlstén i frågesportsprogrammet Vem vet mest, säsong 19 avsnitt 23.
Innehåll
Filmografi (urval)Redigera
- 1979 – Linus eller Tegelhusets hemlighet
- 1980 – Sinkadus (TV-serie)
- 1981 – Hans Christian och sällskapet
- 1981 – Micke och Molle: Vänner när det gäller (röst)
- 1986 – Offret
- 1993 – Polisen och domarmordet
- 1994 – Good Night Irene
- 1998 – Ivar Kreuger (TV-serie)
TeaterRedigera
Roller (ej komplett)Redigera
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1981 | Anna Carson | Minspiration, revy Povel Ramel |
Hasse Ekman | Berns[3] |
| 1991 | Beatrice | Omaka par Neil Simon |
Arne Strömgren | Helsingborgs Stadsteater[4] |
| 2002 | Mozart! Michael Kunze och Sylvester Levay |
Ronny Danielsson | Wermland Opera[5] |
ReferenserRedigera
- ^ ”På spåret - Finalen 1999” (på sv-SE). https://www.oppetarkiv.se/video/1606732/pa-sparet. Läst 14 januari 2018.
- ^ ”På spåret - Finalen i På Spåret 2000-2001” (på sv-SE). https://www.oppetarkiv.se/video/1606771/pa-sparet. Läst 14 januari 2018.
- ^ Bertil Mollberger (3 september 1981). ”-Bra Ramelnummer för damerna – men... Povel blommar inte ut”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1981-09-03/238/20. Läst 25 januari 2016.
- ^ ”Eva & Laila i "Omaka par" på Lisebergsteatern”. Roger Lindqvist. http://rogerlindqvist.blogg.se/2011/october/eva-laila-i-omaka-par-pa-lisebergsteatern.html. Läst 29 juni 2015.
- ^ Marcus Boldemann (2 oktober 2002). ”Praktfull kostymparad”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/Pages/Article.aspx?id=841381&epslanguage=sv. Läst 24 september 2015.