Birger Gerdt Axel Olin, född 3 mars 1911 i Klara församling i Stockholm, död 25 augusti 1980 i Oscars församling i Stockholm,[1] var en svensk militär.

Birger Olin
Information
Född3 mars 1911
Klara församling i Stockholms stad, Sverige
Död25 augusti 1980 (69 år)
Oscars församling i Stockholms län, Sverige
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1933–1971
GradÖverste
BefälRoslagens luftvärnsregemente

Olin tog officersexamen 1933 och blev samma år fänrik vid Smålands arméartilleriregemente. Han tjänstgjorde därefter vid Karlsborgs luftvärnsregemente, där han 1936 befordrades till löjtnant och 1941 till kapten. Han gick Högre kursen vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1941–1943 och var generalstabsaspirant 1944–1947. Han tjänstgjorde vid Sundsvalls luftvärnskår 1947–1949 och var 1949–1953 lärare vid Artilleri- och ingenjörhögskolan (1951 ombenämnd Artilleri- och ingenjörofficersskolan), under vilken tid han befordrades till major 1952. Åren 1953–1954 tjänstgjorde han vid Stockholms luftvärnsregemente. Han var chef för Försöksavdelningen vid Luftvärnets stridsskola 1955–1957, varpå han 1957 befordrades till överstelöjtnant och var chef för Luftvärnets stridsskola 1957–1964, befordrad till överste 1960. Åren 1964–1971 var han chef för Roslagens luftvärnsregemente.

Birger Olin invaldes 1959 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.

Birger Olin var son till livmedikus Oscar Olin och Elin Lundeberg. Han gifte sig 1939 med Ulla Ribbing. De är alla begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[2]

Utmärkelser redigera

Referenser redigera

  1. ^ Sveriges dödbok 1947–2003, CD-ROM, version 3.0 (Sveriges Släktforskarförbund 2003).
  2. ^ SvenskaGravar
  3. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 13 (1960–1969), p. 36, digital avbildning.

Källor redigera

  • Kjellander, Rune: Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995 (Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Stockholm 1996), s. 164.
  • Kjellander, Rune: Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter (Probus, Stockholm 2003), s. 158.
  • Vem är det. Svensk biografisk handbok 1977 (Norstedts Förlag, Stockholm 1976), s. 782.