Birger Jarlsgatan

gata i Stockholms innerstad

Birger Jarlsgatan är en av de större och längsta gatorna i Stockholms innerstad. Gatan utgör gräns mellan stadsdelarna Östermalm och Norrmalm från Nybroplan till Tegnérgatan samt mellan Östermalm och Vasastan från Tegnérgatan upp till Roslagstull vid Ingemarsgatan. En liten del av gatan utgör också gräns mellan Vasastan och Norra Djurgården. Udda gatunummer t.o.m. nr 55 ligger på Norrmalm, övriga udda gatunummer ligger i Vasastan. Samtliga jämna gatunummer ligger på Östermalm.

Birger Jarlsgatan sedd norrut från Nybroplan, januari 2020. Kvarteren Skravelberget mindre (till vänster) och Matrosen bildar en sorts portalbyggnader till gatan.

Gatans längd är cirka 2,25 kilometer och har sitt namn efter Birger jarl. I samband med namnrevisionen i Stockholm 1885 fick den heta Birger Jarls gata, vilket ändrades 1932 till nuvarande stavning Birger Jarlsgatan.

Planeringen

redigera

Redan på 1860-talet väcktes förslag i samband med Lindhagenplanen om en direkt gatuförbindelse mellan Nybroviken och Brunnsviken. Nya alléer skulle bringa ljus och luft i Stockholms trånga kvarter. Utformningen och sträckningen av gatan blev föremål för en långvarig diskussion eftersom den skulle dras rakt över flera redan bebyggda kvarter. Enligt den ursprungliga planeringen skulle Birger Jarlsgatan bli 120 fot bred (motsvarande 35,6 meter) och dras i en spikrak linje mellan Brunnsviken och Nybroviken. Den sträckningen hade dock krävd kostsamma sprängningar och gaturegleringskommittén beslöt sedan att frångå den räta linjen och minska bredden till 30 meter.[1] Stadsplanen fastställdes 1879. I sin nedre del fick gatan slutligen ungefär samma sträckning som det vattendrag, Rännilen, som avvattnade Träsket, den sjö och senare träskmark som låg inom området för nuvarande Jarlaplan och Eriksbergsplan. "På ingen annan gatans öppnande har Stockholm väntat med så stor otålighet, som Birger Jarlsgatan", skrev journalisten Claës Lundin på sin tid.

Som en föregångare till en del av nuvarande Birger Jarlsgatan kan man betrakta den gata som från nuvarande Engelbrektsplan gick norrut väster om Rännilen. Den kallades 1681 Rännilsgränden och 1693 Rännilens gata. År 1699 omtalades den såsom Träskegatan och 1806 föreslogs den få namnet Stora Träskgatan. Gatan liksom namnet försvann i samband med utbyggnaden av Birger Jarlsgatan.

Nuvarande bebyggelse längs gatan uppfördes huvudsakligen under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Birger Jarlsgatans södra avsnitt utvecklades under 1800-talets slut till Stockholms nya paradgata. I en samtida tidningsartikel skrevs under rubriken ”Vår vackraste gata” bland annat: Om man stannar på Nybroplan och ser uppåt Birgerjarlsgatan, erbjuder den i sitt nu nästan färdiga skick en präktig anblick […] och inledningen till det vackraste gatuperspektiv i Sverige, ja, jag vågar säga i Skandinavien.[2] Dåtidens kända arkitekter anlitades, bland dem Erik Josephson, Sam Kjellberg, Hagström & Ekman, Erik Lallerstedt, Johan Laurentz och Ludwig Peterson. Flera av deras byggnader är idag blåmärkta av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär att de representerar ”synnerligen höga kulturhistoriska värden”.[3]

Längs Birger Jarlsgatans centrala och nedre del ligger bland annat Stureplan, restaurang Riche, biograf Zita, Balettakademien, och Hotel Crystal Plaza samt en rad exklusiva butiker, såsom Chanel, Gucci, Georg Jensen, Louis Vuitton, Prada, Versace och Moncler.

Kollektivtrafik

redigera

Birger Jarlsgatan trafikeras av framförallt busslinje 2 och hållplatser finns längs Birger Jarlsgatan vid Stureplan, Eriksbergsgatan, Tegnérgatan samt Jarlaplan. Det finns också en busshållplats på Birger Jarlsgatan vid Roslagstull som trafikeras av linje 50.

Spårväg City går längs med Birger Jarlsgatan mellan Smålandsgatan och Nybroplan - sträckningen trafikeras endast av den s.k. Djurgårdslinjen (7N) som utgörs av museivagnar. Närmsta spårvagnshållplatser finns på Norrmalmstorg samt Nybroplan.

Tunnelbanans station Östermalmstorg har två uppgångar vid Birger Jarlsgatan.

Byggnader och verksamheter i urval

redigera

Kvarter i urval

redigera

Från söder till norr.

Se även

redigera

Källor

redigera
  1. ^ Erik Wilhelm Dahlgren, red (1897). Stockholm: Sveriges hufvudstad : skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 enligt beslut af Stockholms stadsfullmäktige. Stockholm: J. Beckman. sid. 238 (band 2). Libris 20803 
  2. ^ Tidningsartikel ”Vår vackraste gata” ca 1890-tal.
  3. ^ Stadsmuseets interaktiva karta för kulturmärkning av byggnader i Stockholm.

Externa länkar

redigera