Bidragsfusk är ett samlingsnamn på olika sätt att medvetet tillskansa sig mer medel än vad man är berättigad från välfärdssystemen.[1] Oftast handlar det om att lämna felaktiga eller missvisande uppgifter till myndigheter och kommuner. Däremot räknas inte oavsiktliga misstag eller regelmässigt korrekta utbetalningar som överutnyttjar bidragssystemen på sätt som går emot intentionerna bakom dem.

Bidragsfusk sker i varierande utsträckning för samtliga former av utbetalningar så som bidrag, ersättningar, pensioner och lån till enskilda personer, föreningar och företag.

Bidragsfusk i Sverige redigera

I Sverige uppskattades 5,5 % av alla utgifter för utbetalningar 2018 vara felaktiga.[2] Överlag anses bidragsfusk vara omoraliskt. På senare år har dock acceptansen ökat.[2][3][4] Enligt journalisten Hanne Kjöller är bidragsfusken välkända bland myndigheterna, och välstuderade av olika offentliga utredningar, men det saknas politisk vilja att motverka dem. Istället har fokus varit på att bidragen kan betalas ut snabbt.[5][6]

Bidragsbrott rörande bidrag för personliga ändamål regleras av bidragsbrottslagen.[7]

Multipla identiteter redigera

Folkbokföringen i Sverige har historiskt sett varit tillförlitlig, där alla barn som föds på sjukhus har folkbokförts av sjukhuset. På senare år har bristande identitetskontroll vid invandring till Sverige resulterat i att person kan ha flera olika personnummer och samlingsnummer och på så sett tekniskt sett ha rätt till många digitala utbetalningar.[8][9][10]

Referenser redigera

  1. ^ ”Rapport 6 - Vem fuskar och varför?”. Statens offentliga utredningar 2008:74. Delegationen mot felaktiga utbetalningar. 1 november 2007. https://www.regeringen.se/contentassets/120f342271bd48968300f3265cd234d8/vem-fuskar-och-varfor-om-attityder-till-bidragsfusk-i-sverige. Läst 22 januari 2024. 
  2. ^ [a b] ”SOU 2019:59 Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen”. Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. 1 december 2019. https://www.regeringen.se/contentassets/25cf60884d0e443a8582c32b56cac9dc/samlade-atgarder-for-korrekta-utbetalningar-fran-valfardssystemen-sou-201959.pdf. Läst 22 januari 2024. 
  3. ^ ”Justifiable: Claiming government benefits to which you are not entitled - Time series Sweden”. World Values Survey. https://www.worldvaluessurvey.org/WVSOnline.jsp?WAVE=6&COUNTRY=875&WAVE=6&COUNTRY=875. Läst 26 januari 2024. 
  4. ^ Nima Sanandaji (2015-06-23). "Scandinavian Unexceptionalism: Culture, Markets and the Failure of Third-Way Socialism". European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform. Läst 2024-01-26.
  5. ^ NWT Ledarredaktion (4 januari 2022). ”Intervju Hanne Kjöller: Fifflet sliter sönder välfärdssystemen”. Wermlands nya tidning. https://www.nwt.se/2022/01/04/intervju-hanne-kjoller-fifflet-sliter-sonder-valfardssystemen-c9898/. Läst 26 januari 2024. 
  6. ^ Kjöller, Hanne (2021). Handbok för fifflare. Fri tanke. ISBN 9789189139534 
  7. ^ ”Bidragsbrott”. Åklagarmyndigheten. https://www.aklagare.se/om-brottsligheten/olika-brottstyper/Bidragsbrott/. Läst 22 januari 2024. 
  8. ^ David Shannon, Klara Hradilova Selin, Johanna Skinnari och Linda Hörnqvist (29 juni 2016). ”Brå Rapport 2016:9 Bedrägeribrottsligheten i Sverige”. Brottsförebyggande rådet. https://bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2016-03-16-bedrageribrottsligheten-i-sverige.html. Läst 10 mars 2024. 
  9. ^ Håkan Boström (21 september 2020). ”Identitetsfusket allt allvarligare”. Göteborgsposten. https://www.gp.se/ledare/identitetsfusket-allt-allvarligare.b061ec17-23a5-4276-8680-8edffa1a580b. Läst 10 mars 2024. 
  10. ^ Nuri Kino (28 april 2016). ”Svensk handfallenhet inför identitetsbedrägerier”. Svenska dagbladet. https://www.svd.se/a/zLOpv/svensk-handfallenhet-infor-identitetsbedragerier. Läst 10 mars 2024.