Öppna huvudmenyn

Mimosa (stjärna)

stjärna i Södra korsets stjärnbild
(Omdirigerad från Beta Crucis)

Mimosa eller Beta Crucis (β Crucis, förkortat Beta Cru, β Cru) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna[10] belägen i den östra delen av stjärnbilden Södra korset. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 1,25[2], är synlig för blotta ögat och den näst ljusaste stjärnan i stjärnbilden. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 11,7[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 280 ljusår (ca 85 parsek) från solen.

Mimosa (β)
Crux IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSödra korset
Rektascension12t 47m 43,26877s[1]
Deklination-59° 41′ 19,5792″[1]
Skenbar magnitud ()+1,25[2] (1,23 + 1,31)[3]
Stjärntyp
SpektraltypB0.5 III[4] / B2 V[5]
U–B-0,98[2]
B–V-0,23[2]
VariabeltypBeta Cephei-variabel (BCEP)[4]
Astrometri
Radialhastighet ()+15,16[6] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -42,97[1] mas/år
Dek.: -16,18[1] mas/år
Parallax ()11,71 ± 0,98[1]
Avstånd280 ± 20  (85 ± 7 pc)
Absolut magnitud ()-3,41[7]
Detaljer
Massa16[4] M
Radie8,4 ± 0,6[4] R
Luminositet34 000[4] L
Temperatur27 000 ± 1 000[4] K
Metallicitet-0,08[8]
Vinkelhastighet35[4] km/s
Ålder8 till 11[4] miljoner år
Andra beteckningar
Mimosa,[9] Becrux,[10] β Crucis, HR 4853, CPD-59° 4451, HD 111123, FK5 481, SAO 240259, HIP 62434

NomenklaturRedigera

Beta Crucis har det traditionella namnet Mimosa och det historiska namnet Becrux. Mimosa, som härrör från det latinska ordet för "aktör", kan komma från blomman med samma namn.[11] Becrux är en modern sammandragning av Bayer-beteckningen.[10] År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[12] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Mimosa för Beta Crucis i juli 2016 och detta är nu inskrivet i IAU:s Catalog of Star Names.[13]

EgenskaperRedigera

Primärstjärnan Beta Crucis A är en blå till vit jättestjärna av spektralklass B0.5 III[4]. Den har massa som är ca 16[4] gånger större än solens massa, en radie som är ca 8,4[4] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 34 000[4] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 27 000[4] K. Stjärnan är en känd Beta Cephei-variabel, men med sin nuvarande temperatur ligger den på den heta kanten av det instabilitetsband där sådana stjärnor finns.

År 1957 upptäckte den tyske astronomen Wulff-Dieter Heintz att Beta Crucis är ett spektroskopisk dubbelstjärna med komponenter som är för nära varandra för att kunna upplösa med ett teleskop.[14] Paret kretsar kring varandra med en omloppsperiod på fem år med en uppskattad separation som varierar från 5,4 till 12,0 Astronomiska enheter.[5]

 
Stjärnbilden Södra korset.

Följeslagaren Beta Crucis B kan vara en stjärna i huvudserien med spektralklass B2.[5] År 2007 observerades en tredje följeslagare, som kan vara en stjärna med liten massa i ett förstadium till huvudserien. Röntgenstrålning från denna upptäcktes med hjälp av Chandra X-ray Observatory. Två andra stjärnor med en vinkelseparation på 44 respektive 370 bågsekunder, är sannolikt optiska följeslagare som inte är fysiskt förknippade med Beta Crucis.

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99): 99, Bibcode:1966CoLPL...4...99J
  3. ^ Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007–2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/gcvs. Originally published in: 2009yCat....102025S. 1: 02025. Bibcode:2009yCat....102025S.
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Cohen, David H.; et al. (June 2008), "Chandra spectroscopy of the hot star βCrucis and the discovery of a pre-main-sequence companion", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 386 (4): 1855–1871, arXiv:0802.4084 , Bibcode:2008MNRAS.386.1855C, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13176.x
  5. ^ [a b c] Aerts, C.; et al. (January 1998), "Evidence for binarity and multiperiodicity in the beta Cephei star beta Crucis", Astronomy and Astrophysics, 329: 137–146, Bibcode:1998A&A...329..137A
  6. ^ Evans, D. S. (June 20–24, 1966). "The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities". In Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick. Determination of Radial Velocities and their Applications, Proceedings from IAU Symposium no. 30. Determination of Radial Velocities and their Applications. 30. University of Toronto: International Astronomical Union. p. 57. Bibcode:1967IAUS...30...57E.
  7. ^ https://www.universeguide.com/star/mimosa, hämtad 2018-09-09.
  8. ^ Kilian, J. (February 1994), "Chemical abundances in early B-type stars. 5: Metal abundances and LTE/NLTE comparison", Astronomy and Astrophysics, 282 (3): 867–873, Bibcode:1994A&A...282..867K
  9. ^ "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
  10. ^ [a b c] Hoffleit, Dorrit; Jaschek, Carlos (1991). The Bright star catalogue. New Haven. Bibcode:1991bsc..book.....H.
  11. ^ "MIMOSA (Beta Crucis)", Stars, university of Illinois, archived from the original on 2005-12-22, hämtad 2011-12-30
  12. ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  13. ^ "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016.
  14. ^ Heintz, W. D. (October 1957), "The radial velocity variation of beta Crucis", The Observatory, 77: 200, Bibcode:1957Obs....77..200H

Externa länkarRedigera