Petrus Gaslander, född 30 januari eller 3 februari eller 14 februari[6] 1680[6][7] i Gårdsby socken, död 17 februari[6] 1758[6][7] i Burseryds socken, var en svensk författare och kyrkoherde. Hans bestående insats är folklivsskildringen Beskrivning om swenska allmogens sinnelag, seder etc. från Västbo härad, postumt utgiven 1774.

Petrus Gaslander
Född1680[1][2][3]
Gårdsby socken, Sverige
Död1758[4][1][2]
Burseryds socken, Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidKatedralskolan
Helsingfors universitet
SysselsättningFörfattare[5]
ArbetsgivareSvenska kyrkan
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Petrus Gaslander föddes i Gaslanda Norregård (nu stavat ”Gasslanda”) i Gårdsby socken i Kronobergs län.[6] Fadern var bonden Nils Persson och modern Märit Jönsdotter.[6] Petrus Gaslander intogs 1692 i skola i Växjö.[6] Åren 1700–1704 gick han på gymnasiet i Växjö.[6] Från 1704 var han student vid Åbo universitet, avlade olika examina och försvarade avhandlingar.[6] På grund av Stora ofreden återvände han i maj 1710 till Småland.[6] Han promoverades i sin frånvaro till magister 1712 (motsvarar i dag doktorsgraden).[6]

Petrus Gaslander prästvigdes 1712 för Växjö stift och blev medhjälpare till kyrkoherden i Burseryd i Västbo.[6] På sockenbornas begäran blev han kyrkoherde där 1713 och förblev så till sin död.[6] Han var prost i Västbo kontrakt 1740–1750.[6] Om ett för en kyrkoherde livligt lynne vittnar hans vadslagning med kyrkoherden i Villstad om en tunna öl som pris i en kappridning dem emellan.[6] År 1752 nybyggdes Burseryds kyrka.[6] Sonen Johan(nes) Gaslander efterträdde fadern som kyrkoherde i Burseryd.[6] Två skrifter av Petrus Gaslanders hand trycktes (den ena postumt), och han efterlämnade ett antal handskrifter.[6]

Petrus Gaslanders berömmelse vilar uteslutande på boken Beskrivning om swenska allmogens sinnelag, seder etc.

Bibliografi redigera

  • Anatomia tabulæ oeconomicæ eller tydelig vtläggning genom enfaldige frågor öfwer hus-taflan, dem enfaldigom til tienst och vpbyggelse, i sin christendom. Vpsatte af Petrus Gaslander. Past. in Burseryd. Jönköping 1738.
  • Frans Westerdahl (utgivare), Petrus Gaslander (författare), eller – mindre sannolikt – Johan(nes) Gaslander (författare), Beskrifning, Om Swenska Allmogens Sinnelag, Seder wid de årliga Högtider, Frierier, Bröllop, Barndop, Begrafningar, Widskeppelser, Lefnadssätt i Mat och Dryck, Klädedrägt, Sjukdomar och Läkemedel, Orternas Läge och Beskaffenhet m. m.: Första Stycket. Öfwer Småland, Jönköpings Lähn, Och Wässbo Härad. Stockholm 1774.
  • Akademisk avhandling 24 april 1707: Speciem intelligibilem breviter delineatam sistit examinandam.[6]
  • Akademisk avhandling 20 mars 1709: περὶ τῆς Μηδείας sive de lucta rectæ rationis & adpetitus.[6]
  • Handskrifter om Burseryds socken i Växjö stiftsbibliotek [7] (nu Växjö stadsbibliotek): ”Probstens och Kyrkioherdens Herr Magister Petri Gaslanders Berättelse om Burseryd [med Sandvik och Bosebo]” (innehåller även några sägner om Bose och Cecilias källa);[6] ”Probstens och Kyrkioherdens Herr Magister Petri Gaslanders underrättelse om Kyrkorna i Burseryds Pastorat, 1751”[6].
  • ”En svartkonstbok”[8], troligen handskriften ”Salomoniska magiska konster”, som nämns i Växjö stadsbiblioteks katalog.

Referenser redigera

  1. ^ [a b] CERL Thesaurus, Consortium of European Research Libraries, Petrus Gaslander, läst: 9 oktober 2017, licens: Open Data Commons Attribution License, Creative Commons Erkännande 2.0 Generisk.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Litteraturbanken, Petrus Gaslander.[källa från Wikidata]
  3. ^ KANTO – Kansalliset toimijatiedot, Nationalbiblioteket, Petrus Nicolai Gaslander, läs online, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  4. ^ Petrus Gaslander, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, Projekt Runeberg .[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v] Biografi i utgåvan av Gaslanders Beskrifning redigerad av Johan August Lundell i Svenska landsmål och svenskt folkliv, 53:e häftet, Uppsala 1895. Sidorna 317–318. [1] Arkiverad 18 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine..
  7. ^ [a b c] Sune Lindqvist, förord i facsimileupplagan av Petrus Gaslander, Beskrifning om Svenska Allmogens Sinnelag och Seder, Västbo Härad, Småland. Stockholm 1982. ISBN 91-7120-152-1.
  8. ^ Utgåva av Gaslanders Beskrifning redigerad av Johan August Lundell i Svenska landsmål och svenskt folkliv, 53:e häftet, Uppsala 1895. [2] Arkiverad 18 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine.. Utgivningsåret anges felaktigt till 1893 i stället för 1895 i 1982 års facsimilutgåva.

Externa länkar redigera