Öppna huvudmenyn

Bernhard Sönnerstedt

svensk skådespelare

Sigfrid August Bernhard Sönnerstedt, ursprungligen Karlsson, född 26 juli 1911 i Nottebäck med Granhults församling, Norrhult, Kronobergs län, död 4 augusti 1973 i Örgryte församling, Göteborg[1], var en svensk teaterledare och operasångare (basbaryton).

Bernhard Sönnerstedt
Bernhard Sönnerstedt och Isa Quensel i Figaros bröllop på Stora Teatern, Göteborg 1945.
Bernhard Sönnerstedt och Isa Quensel i Figaros bröllopStora Teatern, Göteborg 1945.
FöddSigfrid August Bernhard Karlsson
26 juli 1911
Nottebäck med Granhults församling, Norrhult, Kronobergs län, Sverige Sverige
Död4 augusti 1973 (62 år)
Örgryte församling, Göteborg, Sverige Sverige
MakaAgda Nilsson
(1939–1973; hans död)
IMDb

BiografiRedigera

Sönnerstedt var yngste son till en skräddare och var tänkt att bli affärsman eller skräddare. Han bedrev både, såväl teoretiska som praktiska, affärsstudier och gick även igenom Tillskärarakademin. Det visade sig emellertid att det var sång och musik som var hans största intresse.[2]

Sönnerstedt studerade sång för John Forsell och Joel Berglund. Han debuterade som Furst Gremin i Eugen Onegin 1940[2] och började samma år på Kungliga Teatern. Han var mellan 1960 och 1970 chef för Stora Teatern i Göteborg.

Bernhard Sönnerstedt gifte sig 1939 med Agda Nilsson (1910–1999). Paret fick sönerna Erland (född 1941), Johan (född 1944) och Göran (född 1946).[3] Göran Sönnerstedt blev också sångare och var en tid gift med Désirée Edlund.

FilmografiRedigera

TeaterRedigera

RollerRedigera

År Roll Produktion Regi Teater
1943 Erk En däjlig rosa
Sven Sköld
Ingmar Bergman Folkparksturné[4]

ReferenserRedigera

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ [a b] http://www.bygdeband.se/person/2358806/sverige/kronobergs-lan/uppvidinge/notteback/norrhult/bernhard-sonnerstedt/
  3. ^ SÖNNERSTEDT, S A BERNHARD, operasångare, teaterchef, Gbg i Vem är Vem? / Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge 1965 / s 1029.
  4. ^ ”En däjlig rosa”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/en-d%C3%A4jlig-rosa. Läst 16 oktober 2015. 

Externa länkarRedigera