Bergen auf Rügen är med cirka 13 000 invånare den största staden på ön Rügen i delstaten Mecklenburg-Vorpommern i nordöstra Tyskland. Staden tillhörde Svenska Pommern och var en del av Sverige mellan åren 1648 och 1814. Staden, som var huvudorten i distriktet Rügen fram till september 2011, ligger på en ås som blev kvar efter senaste istiden. Regionen kring staden kännetecknas av jordbruk.

Bergen auf Rügen
Stad
Torget i Bergen.
Torget i Bergen.
Wappen bergen.PNG
Bergens vapen
Land Tyskland Tyskland
Förbundsland Mecklenburg-Vorpommern
Kreis Vorpommern-Rügen
Förvaltningsgemenskap Amt Bergen auf Rügen
Höjdläge 55 m ö.h.
Koordinater 54°25′N 13°26′Ö / 54.417°N 13.433°Ö / 54.417; 13.433
Yta 51,49 km² ()[1]
Folkmängd 13 460 ()[2]
Befolkningstäthet 261 inv./km²
Borgmästare Andrea Köster (CDU)
Postnummer 18528
Riktnummer 3838
Registreringsskylt RÜG
GeoNames 6550731
Kommunkod 13 0 73 010
OSM-karta 1437544
Läget för Bergen auf Rügen i Tyskland
Red pog.svg
Läget för Bergen auf Rügen i Tyskland
Bergens läge i Mecklenburg-Vorpommern
Bergens läge i Mecklenburg-Vorpommern
Webbplats: Bergen auf Rügen
Turistbyrån i Bergen på ön Rügen, vid torget i stadens äldsta korsvirkehus från 1538. I bakgrunden Sankta Maria kyrka som började byggas år 1180.

Staden ingår i kommunalförbundet Amt Bergen auf Rügen tillsammans med kommunerna Buschvitz, Garz/Rügen, Gustow, Lietzow, Parchtitz, Patzig, Poseritz, Ralswiek, Rappin och Sehlen.[3]

HistoriaRedigera

Kort efter fallet av den slaviska tempelborgen vid Kap Arkona påbörjades 1168 en kyrka i området som idag tillhör staden. Kyrkan blev huvudsäte för ett kloster av Cisterciensorden och kring klostret växte ett samhälle fram. 1445 drabbades orten av en eldsvåda och efter reformationen 1534 ägdes klostret av hertigen av Pommern. 1613 fick Bergen stadsrättigheter.

På grund av trettioåriga kriget och pestepidemier minskade stadens befolkningstal till 400. I samband med den industriella revolutionen under 1800-talet fick staden järnvägsanslut, postkontor, två mindre kraftverk och ett flertal företag.

Vid slutet av andra världskriget övergavs staden den 4 maj 1945 kamplös till Röda armén. Under den östtyska tiden etablerade sig flera statliga företag som tillhör livsmedelsindustrin. Efter 1991 sanerades stadens historiska centrum och flera bostadskvarter.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutveckling i Bergen på ön Rügen

Källa: [4],[5],[6]

VänorterRedigera

ReferenserRedigera

  • Gustav Kratz: Die Städte der Provinz Pommern - Abriß ihrer Geschichte, zumeist nach Urkunden. Sändig Reprint Verlag, Vaduz 1996, ISBN 3-253-02734-1, S. 39-42.
  • Wolfgang Rudolph: Die Insel Rügen, Hinstorff Verlag, Rostock 1999, ISBN 3-356-00814-5.
  1. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 4 mars 2020, (Källa från Wikidata)
  3. ^ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.03.2020” (Excel). Statistisches Bundesamt. 2020. https://www.destatis.de/DE/Themen/Laender-Regionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Archiv/GVAuszugQ/AuszugGV1QAktuell.xlsx?__blob=publicationFile. Läst 17 juli 2020. 
  4. ^ Folkmängd 1871,i Nordisk familjebok, 1:a upplagan (1878)
  5. ^ Folkmängd 1900, i Nordisk familjebok, 2:a upplagan (1904)
  6. ^ Folkmängd 31.12.1990, 1995, 2000,2005 och 2010 Arkiverad 12 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. SIS-Online Databas, Mecklenburg-Vorpommern Statistisches Amt (M-V statistiska centralbyrå)
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 17 juni 2009.