Bergempid
Bergempid[2] (Empidonax oberholseri) är en nordamerikansk fågel i familjen tyranner inom ordningen tättingar.[3]
| Bergempid Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
_(8079381798).jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Tyranner Tyrannidae |
| Släkte | Empidonax |
| Art | Bergempid E. oberholseri |
| Vetenskapligt namn | |
| § Empidonax oberholseri | |
| Auktor | Phillips, 1939 |
| Utbredning | |
 | |
Kännetecken redigera
Utseende redigera
Bergempiden är en del av släktet Empidonax vars arter är notoriskt svåra att skilja åt på utseende med sin olivgrå ovansida och svarta vingar försedda med vingband. Denna art är rätt liten (13–15,2 cm) med relativt kort näbb och korta vingar samt tydlig vit ögonring och vitt ovanför tygeln. Näbben är kort och tunn och mestadels svart. Den liknar både dvärgempiden och granempiden men är mer långstjärtad.[4][5]
Läte redigera
Sången består av tre delar som upprepas: ett ljust "sibip", ett torrt och nasalt "quwerrrp" och ett klart "psuweet". Lätet är ett mjukt "whit", från hanen även ett melankoliskt "dew-hidi".[5]
Utbredning redigera
Fågeln häckar i västra Nordamerika, närmare bestämt från västra Kanada (norra British Columbia till sydvästra Saskatchewan) och söderut in i västra USA huvudsakligen väster om Klippiga Bergen till södra Kalifornien och nordöstra New Mexico. En isolerad population finns även i Sierra San Pedro Mártir norra mexikanska Baja California. Vintertid hittas några i södra Arizona, merparten i höglänta områden i Mexiko, sällsynt även till Guatemala.[4]
Systematik redigera
Bergempiden är systerart till tallempiden (E. affinis) i Centralamerika.[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Levnadssätt redigera
Bergempiden hittas i buskiga områden i öppna skogar, på hyggen eller i gläntor. Födan består av insekter. Den häckar mellan slutet av maj och augusti.[4][5]
Status och hot redigera
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]
Namn redigera
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den amerikanske ornitologen Harry Church Oberholser (1870-1963).[7]
Referenser redigera
- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Empidonax oberholseri Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ [a b c] Farnsworth, A., Lebbin, D. & de Juana, E. (2020). American Dusky Flycatcher (Empidonax oberholseri). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/57357 24 mars 2020).
- ^ [a b c] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 282. ISBN 0-679-45120-X
- ^ Johnson, N.K. & Cicero, C. (2002) The role of ecologic diversification in sibling speciation of Empidonax flycatchers (Tyrannidae): multigene evidence from mtDNA. Mol. Ecol. 11(10): 2065–2081.
- ^ Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar redigera
Wikispecies har information om Empidonax oberholseri.
Wikimedia Commons har media som rör Empidonax oberholseri.- Läten på xeno-canto.org
