Beredskapsläge är en organisations eller lands höjda beredskap i samband med allvarliga händelser.

I Sverige

redigera

Höjd beredskap är något av:[1]

  • skärpt beredskap
  • högsta beredskap (vid krig eller omedelbar risk för krig)

Om Sverige utsätts för hot, är i krigsfara eller om det råder krig utanför Sveriges gränser kan regeringen besluta om skärpt eller högsta beredskap. Begreppet används bland annat inom SÄPO, sjukvård, polis och kommuner.[2][3][4]

Under kritiska delar av coronakrisen 2020 var sjukvården i förstärkningsläge. Även under normala förhållanden är det inte helt ovanligt att ett sjukhus går upp i stabsläge, till exempel på grund av för få vårdplatser. Polisen arbetar i stabsläge bland annat vid Nobelfesten.[5]

Inom hälso- och sjukvård

redigera

Inom hälso- och sjukvården finns tre nivåer av beredskapslägen, fastställda av Socialstyrelsen[6]:

  • Stabsläge – en särskild sjukvårdsledning håller sig informerad om läget och agerar efter behov.
  • Förstärkningsläge – den särskilda sjukvårdsledningen vidtar förstärkningsåtgärder för utvalda funktioner.
  • Katastrofläge – den särskilda sjukvårdsledningen vidtar förstärkningsåtgärder för alla funktioner.

Referenser

redigera