Berbersnårsångare
Berbersnårsångare (Scotocerca saharae) är en liten tätting som förekommer i nordvästra Afrika. Den behandlas vanligen som underart till snårsångaren (S. inquieta), men urskiljs sedan 2019 av BirdLife Sverige som egen art, varvid inquieta tilldelats det nya trivialnamet orientsnårsångare.
| Berbersnårsångare | |
_-_Sylviidae_-_bird_skin_specimen.jpeg) Skinnlagt specimen. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Cettisångare men se text Cettiidae |
| Släkte | Scotocerca |
| Art | Berbersnårsångare S. saharae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Scotocerca saharae | |
| Auktor | (Loche, 1858) |
Fältkännetecken redigera
Utseende redigera
Både berbersnårsångare och orientsnårsångare är mycket små fåglar med en kroppslängd på endast 10–11 centimeter. De är ljust sandfärgade med lång och mörk stjärt som den ofta likt gärdsmygen håller upprest. På det relativt stora huvudet syns ett tydligt svart ögonstreck samt ett bredare ljust ögonbryn. Hjässan är fint streckad. Benen är långa och ser ut att sitta långt bak på kroppen.[1]
Berbersnårsångaren är ljusare än orientsnårsångaren, med beige ögonbrynsstreck och ljust öga. Orientsnårsångaren har istället ett tydligare vitt ögonbrynsstreck och mörkt öga. Sydliga fåglar (theresae) är något mörkare än nominatformen av berbersnårsångare med mer streckad hjässa och nacke och rostfärgat längst fram i ögonbrynsstrecket.[1]
Läten redigera
Snårsångaren i vidare mening har flera rätt olika läten: en karakteristisk tvåstavig vissling, en fyrstavig fallande visslande drillsnäppeliknande ramsa samt en torr drill fungerar som orosläte. Den egentliga sången påminner om den fyrstaviga strofen men inleds med en avvikande första stavesle: "trisry vi-vy-vu.[1]
Utbredning och systematik redigera
_(6989228360).jpg)
Berbersnårsångaren är en stannfågel som förekommer i nordvästra Afrika och delas in i två underarter med följande utbredning:[2]
- Scotocerca saharae saharae – Marocko till Tunisien, Algeriet och Libyen
- Scotocerca saharae theresae – Mauretanien och södra Marocko
Artgränser redigera
Snårsångaren placeras traditionellt som ensam art i släktet Scotocerca. Studier visar dock att de båda underartsgrupperna skiljer sig påtagligt åt morfologiskt, genetiskt och lätesmässigt.[3] De skiljs också åt av en påtaglig utbredningslucka mellan Nilen och Cyrenaika. Sedan 2019 delar därför BirdLife Sverige upp arten i två, berbersnårsångare (S. saharae) och orientsnårsångare (S. inquieta).[4] De större internationella taxonomiska auktoritetera behåller den fortfarande som en enda art.[2][5]
Familjetillhörighet redigera
DNA-studier visar att snårsångaren är nära släkt med familjen cettisångare. Dock råder delade meningar om den bör inkluderas i denna familj[2] eller urskiljas i en egen.[5]
Ekologi redigera
Snårsångaren påträffas i halvöken, sandig eller stenig stäpp med låga buskar eller i mer bergig stenöken. Den är konstant i rörelse men relativt orädd när den springer runt på marken i jakt på huvudsakligen insekter men också frön. Det kupolformade boet placeras lågt i en buske. Den lägger två till fem ägg som ruvas av båda föräldrarna i 13–15 dagar. Ungarna är flygga efter ytterligare 13–15 dagar.[6]
Status och hot redigera
Internationella naturvårdsunionen IUCN erkänner inte berbersnårsångaren som egen art, varför dess hotstatus inte bedöms. Snårsångaren i vidare mening har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, troligen på grund av habitatförlust, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[7] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[7] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som fåtalig till lokalt vanlig.[7]
Referenser redigera
- ^ [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 303. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
- ^ Shirihai, H. och Svensson, L. 2019. Handbook of Western Palearctic Birds. Volume I. Pas- serines: Larks to Phylloscopus Warblers. Sid. 418–422. Helm, Bloomsbury Publishing Plc, London.
- ^ BirdLife Sveriges taxonomikommitté, Rapport nr 10, Vår Fågelvärld, nr.2, 2019
- ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi : 10.14344/IOC.ML.5.2.
- ^ Ryan, P. (2018). Streaked Scrub-warbler (Scotocerca inquieta). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad 20 januari 2018).
- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Scotocerca inquieta Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 20 februari 2015.
Externa länkar redigera
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.