Öppna huvudmenyn

Bengt Magnus Björkman, född 4 september 1745 på Föskeds bruk i Nyeds socken i Värmland, död 1824, var en svensk bruksägare. Han var son till bruksägaren Johan Björkman och Maria Öhman och gift med Ulrika Magdalena Levin (1771–1828). Björkman var en av Sveriges mest förmögna industriidikare under senare delen av 1700-talet och första delen av 1800-talet.

BiografiRedigera

Bengt Magnus Björkman flyttade till Moheda i Småland och gick i skola i Växjö. Begav sig till Stockholm med en oxdrift. Oxarna såldes i Stockholm och köpeskillingen kom att utgöra grundplåten för Björkmans industriimperium. Han startade grosshandel och skeppsrederirörelse och blev en av Stockholms förmögnaste affärsmän. Bengt Magnus Björkman köpte, år 1816, Sätuna säteri av Casper Wrede för 166.666 riksdaler. Egendomen arrenderades genast ut till svärsonen Ernst Fredrik von Willebrand och dottern Ulrika (Ulla) von Willebrand.

Egendomar i SverigeRedigera

Egendomar i FinlandRedigera

15 bruk och 1 gruva bland annat Kimo och Orisbergs järnbruk med Oravais masugn i Österbotten samt Fiskars bruksegendom i Pojo socken samt Koskis bruk och Orijärvi koppargruva i Kisko socken.

Efter fredsslutet 1809 tvingades Bengt Magnus Björkman att avträda de finska bruken till sina två äldsta söner Bengt Ludvig Björkman samt Lars Magnus Björkman, vilka blev finska medborgare. Lars Magnus adlades i Finland 1834 med namnet Björkenheim.

Bengt Magnus Björkman avled 1824 och ligger begravd på Stockholms nya begravningsplats.

BarnRedigera

Vidare läsningRedigera