Bengt Oxenstierna (präst)
Bengt Gabriel Oxenstierna, född den 25 januari 1866 i Stockholm, död den 25 juni 1935 i Enköping, var en svensk greve (av ättegrenen till Korsholm och Vasa) och religiös författare. Han var son till Axel Ture Gabriel Oxenstierna och far till Gunnar Oxenstierna.
| Bengt Oxenstierna | |
| Född | 25 januari 1866 Stockholm |
|---|---|
| Död | 25 juni 1935 Enköping |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Advokat |
| Barn | Gunnar Oxenstierna (f. 1897) Erik Carl Oxenstierna (f. 1916) |
| Föräldrar | Axel Ture Gabriel Oxenstierna |
| Redigera Wikidata | |
Oxenstierna blev juris kandidat vid Uppsala universitet 1890, vice häradshövding 1894 och amanuens i Finansdepartementet 1894. Han var 1904–1907 kanslisekreterare där och ägnade sig därefter åt advokatverksamhet i huvudstaden 1907–1917. Oxenstierna deltog under många år aktivt i frivilligt religiöst och social-filantropiskt arbete och uppträdde därjämte ofta som kyrklig lekmannapredikant. Han författade bland annat Apostolicum (1920), Schartauaner och schartauanism (1922, i samlingsverket "Hågkomster och livsintryck"), Skall Västerlandet gå under? (1924), en mot Oswald Spenglers teorier riktad kritik, samt predikosamlingarna Gammalt vin i nya läglar (samma år) och I lära hos Jesus (1930). Prästvigd 1925 efter dispens från teologiska examina ägnade sig Oxenstierna därefter odelat åt kyrkans tjänst. Han blev ständig adjunkt i Staffans församling i Gävle 1926 samt tillförordnad kyrkoherde i Teda och vice pastor i Enköpings-Näs församling 1929.
Källor
redigera- Oxenstierna, 28. Bengt Gabriel i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1925)
- Oxenstierna, Bengt Gabriel i Vem är det 1933
- Oxenstierna, Bengt Gabriel i Vem var det? (1944)