Belägringen av Kalmar ägde rum 1611 under Kalmarkriget och utgjorde den största delen av en intensiv konflikt mellan Danmark-Norge och Sverige om herraväldet över den strategiskt viktiga staden Kalmar och dess slott. Kalmar var i århundraden, i strategiskt perspektiv, ansett som "nyckeln till Sverige". Det land som behärskade staden med den befästa borgen skulle härska över Kalmarsund och ha fri tillgång[förtydliga] norrut längs den svenska östkusten mot Stockholm. Från denna sydliga stödpunkt i Sverige kunde ett infall mot danskt territorium på land och anfall från sjöss med den svenska flottan vara möjligt.

Belägringen av Kalmar
Del av Kalmarkriget
Ägde rum 3 maj - 3 augusti 1611
Plats Kalmar, Småland, Sverige
Resultat Dansk seger
Stridande
Sverige Sverige Danmark Danmark-Norge
Befälhavare och ledare
Sverige Bo Gustavsson Bååt
Sverige Jakob Jakobsson Snakenborg
Sverige Peder Mikaelsson Hammarskjöld
Danmark Kristian IV
Danmark Sven Maltesen Sehested
Styrka
770 fotsoldater
100 ryttare
200-400 beväpnade stadsbor
4 500 fotsoldater
1 200 ryttare
Senare 7 000 man
Förluster
700 döda Hundratals döda och sårade

Under sommaren samma år skedde slaget vid Kalmar.

LitteraturRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), Beleiringen av Kalmar (1611), tidigare version.
  • F.H. Jahn: Historie om Kalmarkrigen Köpenhamn, 1820
  • Axel Larsen: Kalmarkrigen: et Bidrag til de nordiske Riges Krigshistorie - efter trykte og utrykte kilder Köpenhamn, 1889
  • Jonas Hedborg: Kungl. artilleriet. Yngre vasatiden 1985