Belägringen av Kalmar
Belägringen av Kalmar ägde rum 1611 under Kalmarkriget och utgjorde den största delen av en intensiv konflikt mellan Danmark-Norge och Sverige om herraväldet över den strategiskt viktiga staden Kalmar och dess slott. Kalmar var i århundraden, i strategiskt perspektiv, ansett som "nyckeln till Sverige". Det land som behärskade staden med den befästa borgen skulle härska över Kalmarsund och ha fri tillgång[förtydliga] norrut längs den svenska östkusten mot Stockholm. Från denna sydliga stödpunkt i Sverige kunde ett infall mot danskt territorium på land och anfall från sjöss med den svenska flottan vara möjligt.
| Belägringen av Kalmar | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Kalmarkriget | |||||||
| |||||||
| Stridande | |||||||
 Sverige
|
 Danmark-Norge
| ||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||
| Bo Gustavsson Bååt Jakob Jakobsson Snakenborg Peder Mikaelsson Hammarskjöld
|
Kristian IV Sven Maltesen Sehested
| ||||||
| Styrka | |||||||
| 770 fotsoldater 100 ryttare 200-400 beväpnade stadsbor |
4 500 fotsoldater 1 200 ryttare Senare 7 000 man | ||||||
| Förluster | |||||||
| 700 döda | Hundratals döda och sårade | ||||||
Under sommaren samma år skedde slaget vid Kalmar.
Referenser redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), Beleiringen av Kalmar (1611), tidigare version.
Litteratur redigera
- F.H. Jahn: Historie om Kalmarkrigen Köpenhamn, 1820
- Axel Larsen: Kalmarkrigen: et Bidrag til de nordiske Riges Krigshistorie - efter trykte og utrykte kilder Köpenhamn, 1889
- Jonas Hedborg: Kungl. artilleriet. Yngre vasatiden 1985