Basinkomst i Sydasien
Basinkomst i Sydasien avser debatten om basinkomst, även kallat medborgarlön, i Indien, Pakistan, Bangladesh och övriga länder i Sydasien. Generellt sett är Sydasien ännu en fattig region, med många som lever under fattigdomsgränsen och till och med svälter. Debatten om basinkomst har därför, i likhet med i andra fattiga länder och regioner, den utgångspunkten. Ett pilotförsök med basinkomst i ett antal byar i Indien inleddes 2011 och inför parlamentsvalet 2019 lovade Kongresspartiet att införa en variant av basinkomst om de får makten.[1][2]
Indien redigera
Bakgrund redigera
Indien, som är det dominerande landet i regionen och som populärt brukar kallas för "världens största demokrati", är till viss del en modern industrination med rika naturtillgångar. Landet är också känt för sin IT-industri, särskilt i Bangalore. Men på samma gång är det ett fattigt utvecklingsland med enorma ekonomiska och sociala problem och stora regionala skillnader. Efter självständigheten har landet haft en variant av socialism som huvudsaklig inriktning på ekonomin. Från 1991 har landet dock genomfört en rad ekonomiska reformer, utmynnande i mindre statlig kontroll över utrikeshandel och investeringar. Landet har som helhet haft hög tillväxt under 1990-talet och 2000-talet, men denna tillväxt har samtidigt varit mycket ojämn mellan olika sociala och ekonomiska grupper, mellan olika regioner och mellan stad och landsbygd. Bangladesh, som är världens mest tättbefolkade land förutom några stadsstater.[3] , har också enorma problem med fattigdom och klyftor. Landet drabbas dessutom återkommande av översvämningar, vilket slår hårdast mot de fattiga.
Pilotprojektet redigera
Ett pilotprojekt med (ovillkorlig) basinkomst i Madhya Pradesh inleddes 2011. Det var det första projektet i sitt slag i Indien, men inspirerat av liknande projekt i Sydamerika och Östasien. Totalt ingick 20 byar varav åtta där invånarna fick basinkomst och 12 byar som spelade rollen av kontrollgrupp. Upplägget var att alla personer i de byar som deltog fick en basinkomst varje månad. Det enda kravet var att de skulle regeristera sig som permanent boende i byn innan projektet startade och att de skulle öppna ett bankkonto senast tre månader efter start. Det fanns inga villkor avseende hur de fick spendera pengarna och denna information delgavs alla i projektet vid start. Basinkomsten till barn under 18 år gick i första hand till modern. Projektet har drivits av India’s Self Employed Women’s Association (SEWA) med stöd av Unicef. Fram till september 2012 har 6460 personer fått basinkomst genom projekten, varav merparten från fattiga byar.[4][5] Man fann att grundinkomsten i regionen ökade ungdomars utbildning med 25 %.[6] Utvärderingen visade bland annat att många använde pengarna för att förbättra hus, latriner, brunnar och tak. Andra positiva följder blev minskad ojämlikhet, förbättrad hälsa och ökad skolnärvaro. Det blev också fler i lönearbete och fler småföretagare.[7] Vid Basic Income Earth Networks konferens i München, Tyskland, 2012, handlade flera föredrag om pilotförsöket i Indien. Renana Jabhvala, som var en av talarna, menade att Indien drivs av politiker med ett neoliberalt synsätt och att inte minst preminärministern är fast förankrad i denna ideologi. Dock, menade hon, är det faktiskt dessa neoliberaler som initierat debatten om basinkomst. Detta mot bakgrund av att endast ca 30 procent av alla pengar för socialt skydd faktiskt når fram till de fattiga. Guy Standing talade också på konferensen, med fokus på hur pilotförsöken i de indiska byarna gått till, samt utvärderingarna.[5]
Basinkomst på delstatsnivå redigera
Enligt Arvind Subramanian, chefsekonom knuten till Indiens regering, är det möjligt och till och med troligt att en eller två delstater i Indien påbörjar ett pilotförsök med basinkomst omkring år 2020. Subramanian beskrev idén i Indiens ekonomiska översikt för 2016-2017, ett årligt dokument utgivet av Finansministeriet.[8]
Allmän debatt redigera
Mihir Shah, indisk ekonom och före detta medlem i "Planeringskommissionen", menar att basinkomst inte gör mycket nytta för de fattiga om det inte finns bra sätt att spendera pengarna på. Det som framförallt behövs i de fattiga delarna av Indien, snarare än basinkomst eller åtminstone före basinkomst, är satsningar på infrastruktur och offentliga tjänster (vård, skola, omsorg med mera).[9]
Pakistan redigera
En sporadisk debatt om basinkomst/medborgarlön förekommer också i Pakistan, åtminstone i den engelska pressen. Exempelvis presenterades idén i Dawn 2014 i en artikeln med rubriken The Machine Takeover. Författaren, Hayat Omar, argumenterar för att basinkomst behövs för att kontra effekten av automatisering, digitalisering och robotisering. Liksom David Graeber är han kritisk till att jobbförlusterna på grund av automatisering med mera kontras med uppkomsten av så kallade "nonsensjobb".[10]
Se även redigera
- Lokal basinkomst, där bland annat byprojekten i Indien tas upp
Externa länkar redigera
- Fernandez, Benjamin Rupees in your pocket Le Monde Diplomatique
Referenser redigera
- ^ Indiens opposition lovar medborgarlön Aftonbladet 28 januari 2019
- ^ Will Vote for Rupees (läst 28 januari 2013)
- ^ ”Countries of the World (by highest population density)” (på english). WorldAtlus.com. 1 februari 2006. http://www.worldatlas.com/aatlas/populations/ctydensityh.htm. Läst 30 november 2007.
- ^ A Little more. How much is it? Piloting basic income in Madhya Pradesh Arkiverad 5 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. SEWA Bharat, New Delhi 2014 (läst 3 oktober 2015)
- ^ [a b] Basic Income in India Presentation on BIEN Congress 2012 in Munich Germany Publicerad på youtube
- ^ Roy, Abhishek. ”Part 2 of SPI's Universal Basic Income Series"”. Seven Pillars Institute. http://sevenpillarsinstitute.org/universal-basic-income-empirical-studies/. Läst 16 juli 2021.
- ^ Standing, Guy India’s Experiment in Basic Income Grants Arkiverad 2 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine. Global Dialoge. Newsletter for the International Sociological Association (läst 22 maj 2014)
- ^ Two Indian states may give everyone universal basic income within two years, says India's chief economic adviser januari 2018
- ^ Shah, Mihir Cash transfers, the lazy short cut The Hindu, 14 januari 2015 (läst 1 oktober 2015)
- ^ Omar, Hayat The machine takeover Dawn, 20 mars 2014 (läst 18 september 2015)