Öppna huvudmenyn

Barsebäcks socken

socken i Skåne

Barsebäcks socken i Skåne ingick i Harjagers härad, ingår sedan 1974 i Kävlinge kommun och motsvarar från 2016 Barsebäcks distrikt.

Barsebäcks socken
Socken
Swedish castle Barsebäck.jpg
LandSverige
LandskapSkåne
HäradHarjagers härad
KommunKävlinge kommun
Bildadmedeltiden
Area15 kvadratkilometer
Upphov tillBarsebäcks landskommun
Barsebäcks församling
TingslagRönnebergs, Onsjö och Harjagers domsagas tingslag (–)
Harjagers härads tingslag (–)
Karta
Barsebäcks sockens läge i Skåne län.
Red pog.svg
Barsebäcks sockens läge
i Skåne län.
Koordinater55°46′15″N 12°57′24″E / 55.77083333°N 12.95666667°Ö / 55.77083333; 12.95666667
Koder, länkar
Sockenkod1183
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8127808 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 15,23 kvadratkilometer varav 15,18 land.[1] År 2000 fanns här 815 invånare.[2] Barsebäcks slott, tätorten Barsebäckshamn samt tätorten Barsebäck med sockenkyrkan Barsebäcks kyrka ligger i socknen.

Administrativ historikRedigera

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Barsebäcks församling och för de borgerliga frågorna bildades Barsebäcks landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Löddeköpinge landskommun som uppgick 1974 i Kävlinge kommun.[2] Församlingen uppgick 2002 i Löddebygdens församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Barsebäck, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Harjagers härad. De indelta soldaterna tillhörde Norra skånska infanteriregementet, Onjö kompani.[4]

 
Vägen mot Barsebäckshamn, som ligger i socknens sydvästra hörn

GeografiRedigera

Barsebäcks socken ligger på en halvö i Öresund söder om Landskrona mellan Lundåkrabukten och Lommabukten. Socknen är en odlad slättbygd.[5][1][6]

Socknen gränsar i norr till Hofterups socken. I sydost avgränsas socknen av Löddeköpinge socken. Den östligaste delen av socknen genomkorsas av E6/E20.

Strax sydost om Barsebäckshamn ligger Barsebäcks kärnkraftverk. Utanför orten Barsebäck ligger golfbanan Barsebäck Golf & Country Club

Ett par kilometer norr om Barsebäckshamn ligger Stenbocksvallarna och Sjöbo saltsjöbad.

År 1924 socknen 1238 hektar åker samt 67 hektar skogs- och hagmark.[7]

 
Ingången till Gillhögs gånggrift

FornlämningarRedigera

Drygt 35 boplatser och två gånggrift, en är Gillhögs gånggrift, från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns gravhögar.[5][8][9][6] Vid kusten ligger några skansar från 1700-talets början.

NamnetRedigera

Namnet skrevs omkring 1250 Barsebäk och kommer från kyrkbyn och ursprungligen från en bäck. Namnets tolkning är oviss.[10].

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Barsebäck socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris länk. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  4. ^ Adm historik för Barsebäcks socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Nordisk familjebok, 3:e upplagan, band 2, 1924
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Barsebäcks socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Barsebäcks socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris länk. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsningRedigera

  • Rydbeck, O.; Stenkammargravar i Barsebäck, Arkeologiska studier, 1932

Externa länkarRedigera