Barsebäcks kärnkraftverk

tidigare kärnkraftverk i Barsebäck, Skåne
(Omdirigerad från Barsebäck 2)

Barsebäcks kärnkraftverk är ett nedlagt kärnkraftverk utanför Barsebäck i Kävlinge kommun, vid Öresund mellan Malmö och Landskrona. Verket bestod av två kokvattenreaktorer som togs i drift 1975 och 1977, och togs ur drift 1999 respektive 2005. Kraftverket började rivas 2016 och ska enligt plan vara jämnat med marken omkring 2030.[1][2] Anläggningen förvaltas av Barsebäck Kraft Aktiebolag och ägs av Sydkraft Nuclear Power AB som är en del av energikoncernen Uniper.

Barsebäcks kärnkraftverk
Barsebäck–flygbild 06 september 2014.jpg
PlatsBarsebäck, Kävlinge kommun
LandSverige
ÄgareSydkraft Nuclear Power AB
DriftBarsebäck Kraft Aktiebolag
Togs i kommersiell drift15 maj 1975
Reaktorer
Stängda reaktorerReaktor 1:
30 november 1999 (24 år)
Reaktor 2:
31 maj 2005 (28 år)
Kapacitet
Medelproduktion under 5 år3 572 GWh
Kumulativ produktion201 860 GWh
Miljöaktivister utanför Barsebäcksverket 1986. På vägarna runt Barsebäcksverket sattes dessa skyltar upp två veckor efter att Tjernobylkatastrofen blev känd.
Barsebäcks kärnkraftverk, fotograferat från Barsebäckshamn april 2015. Längst till vänster syns haverifiltret FILTRA.

HistoriaRedigera

TillkomstRedigera

Sydkrafts styrelse beslutade den 10 december 1965 att köpa mark för 9,5 miljoner kronor av greve Ian Hamilton, ägare av Barsebäcks fideikommiss. Området ansågs som väl lämpat för ett kärnkraftverk, då relativt få människor bodde inom fem kilometers radie och närhet till färdigdragna kraftledningar var god. I december 1968 begärde SVAB[3] tillstånd att uppföra 1 kärnreaktor med en termisk effekt på mellan 1 500 och 2 400 MW.[4] Enligt denna ansökan planerades för en utbyggnad med ytterligare tre aggregat, varvid en utmatad eleffekt av totalt cirka 3 000 MW skulle kunna erhållas.[5] På platsen såg myndigheter och den så kallade Närförläggningsutredningen även potential att leverera fjärrvärme inte bara till Malmö och Lund utan även Köpenhamn, medan till exempel Statens Vattenfallsverk i remissvar till samma utredning konstaterade att även ett välutvecklat fjärrvärmenät inom ett storstadsområde endast kan ta emot en mindre del av den värmeenergi som måste kylas bort vid produktion av områdets elbehov. Statens Vattenfallsverk drog därför slutsatsen att "utbyggnaden för elbehovet väsentligen måste baseras på kärnkraftanläggningar av kondenstyp", som för en given termisk effekt ger största möjliga mängd elektricitet, medan spillvärmen har så låg temperatur att den inte är användbar för uppvärmning.[6]

Barsebäck i kärnkraftsdebattenRedigera

Efter folkomröstningen om kärnkraften i Sverige 1980 ställdes kärnkraftsfrågan i Sverige på sin spets och avvecklande av kärnkraften kom att diskuteras flitigt. Under perioden 1976 till 1986 genomfördes ett tiotal "Barsebäcksmarscher" anordnade av olika miljörörelser, något som dock ebbade ut under 1990-talet. Många protester kom även från Danmark, till exempel demonstrerade 1979 över 30 000 människor i Köpenhamn för att driva på ett danska agerande mot Barsebäck. Så sent som 2002 kritiserade den danska regeringen en upprustning av Barsebäck 2.[7] Reaktorerna togs ur drift 1999 och 2005 som en del av en energipolitisk uppgörelse mellan socialdemokraterna, centerpartiet och vänsterpartiet. Stängningen av Barsebäck gjordes också i utbyte mot att 2010 försvann som slutdatum för den svenska kärnkraften.

Nedläggning och rivningRedigera

Kort efter avstängningen av Barsebäck 2 (B2) år 2005 transporterades allt utbränt kärnbränsle till mellanlagret CLAB, och anläggningen är sedan 2006 i så kallad "servicedrift". Under perioden 2016 till 2019 genomfördes nedmontering och segmentering av reaktorernas interndelar som mellanlagras i ett nybyggt mellanlager på platsen.[8] Detta rivningsavfall ska så småningom slutförvaras i ett utbyggt slutförvar för kortlivat avfall (SFR) som inte kommer att vara i drift före slutet av 2020-talet. Huvuddelen av verkets nedmontering och rivning kommer att genomföras efter 2021 och beräknas ta sju år.[9]

I oktober 2019 ansökte Barsebäcksverket om att bygga ytterligare ett mellanlager för låg- och medelaktivt avfall för tillfällig lagring under rivningsarbetet. Målsättningen är att detta avfall ska vara placerat i slutförvar år 2035, medan det högaktiva avfallet i det första mellanlagret förmodligen blir kvar en bit in på 2040-talet.[10]

Kävlinge kommun har uttryckt önskemål om att rivningen skall påbörjas tidigare så att man kan använda marken till bostäder.[11] Ett annat förslag som diskuteras är att använda marken till att bygga forsknings- och innovationscentrum för förnybar energi. [12]

Fram till 2017 ersatte Staten Barsebäck Kraft Aktiebolag med 2,3 miljarder för att täcka servicedrift och dylikt till följd av den förtida stängningen.[13] Rivningen av anläggningen anses dock redan vara förfinansierad via tidigare inbetalningar till Kärnavfallsfonden.[1]

MiljöpåverkanRedigera

De svenska kärnkraftverken är avsiktligt kustförlagda för att kunna utnyttja havsvatten för att kyla turbinanläggningens kondensor. Det värmda kylvattnet släpps sedan tillbaka ut i havet, där det leder till uppvärmning i närområdet.

Påverkan av förhöjd havsvattentemperaturRedigera

Vid bedömning av påverkan av förhöjd havsvattentemperatur brukar man som en tumregel räkna med att en 10 °C uppvärmning medför en fördubbling av respirationen hos de organismer som uppehåller sig där. Därmed ökar även anrikningen av skadliga ämnen som tungmetaller i näringskedjorna. Det varmare vattnet lockar också fisk till området.[14] Bland annat gädda har växt till sig storlekar upp till 21 kg som har fångats i närbelägna Lödde å i samband med leken, även vanlig abborre har vuxit sig stora upp till 2,5 kg.

Provfiske med ryssjor har pågått från 1977. Dessa utförs av Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet. Efter 1999 har man sett en tydlig minskning i temperaturpåverkan av fisk. Mellan 1999 och 2013 har det totala antalet fångade fiskar ökat. Gulålen har blivit större, medan antal individer i fångsten saknar trend. De vanligaste fiskarterna var ål, torsk och tånglake. Strandkrabba dominerar fångsten. 43 fiskarter har fångats. Majoriteten av analyserna på art- och samhällsnivå tyder på ett relativt stabilt fisksamhälle under de analyserade åren. Stabila eller ökande fångster av fiskar av konsumtionsstorlek av kommersiellt viktiga arter som torsk, skrubbskädda och ål indikerar ett måttligt fisketryck och/eller goda förutsättningar för föryngring i bestånden.[15]

Kärnkraftens utsläpp till luft ligger huvudsakligen i andra delar av kärnbränslecykeln. Indirekt hade dock den kraftiga utbyggnaden av direktverkande elvärme som följde en positiv effekt på den försurning, som kol- och oljeeldning i Sverige lett till. Fjärrvärmen är väl utbyggd i Köpenhamn, men eldades huvudsakligen med fossila bränslen - ett förhållande som inte vägde tungt vid nedläggningsövervägandena. Beslutet var en följd av en överenskommelse mellan dåvarande S-regeringen, Vänsterpartiet och Centerpartiet.

KlimatpåverkanRedigera

Enligt en livscykelanalys från 1999[16] redovisades för Barsebäcks reaktorer bland annat utsläpp av "Greenhouse gases" (g,CO2-equiv) till 14 gram/kWh.

Detta kan jämföras med den sammanställning av utsläppsvärden för ett mycket stort antal anläggningar runt om i världen med olika produktionsmetoder, som redovisas i IPCC Special Report on Renewable Energy Sources and Climate Change Mitigation (SRREN) 2012. I tabellen nedan återges 25- respektive 75-percentil samt medianvärden,[17] medan diagrammet visar medianvärden. Ur tabellen kan vi se att Barsebäcksverket hade liknande utsläppsnivåer som övrig kärnkraft världen över, samt väsentligt lägre nivåer än fossileldad kraft. Utsläppen från kärnkraft domineras av utsläpp från gruvbrytning av uran.

CO2-utsläpp, gram per kWh
Källa: IPCC SRREN 2012
25-perc median 75-perc
PV (solceller) 29 46 80
Vindkraft 8 12 20
Kärnkraft WW (WorldWide) 8 16 45
Naturgas 422 469 548
Kol 877 1001 1130
Barsebäck (BB) 14

CO2,eq-utsläpp vid olika elproduktionssättRedigera

Radioaktiva utsläppRedigera

Ett kärnkraftverk släpper vid normal drift ut små mängder radioaktivitet till vatten och luft i omgivningen, vilket övervakas på olika sätt och redovisas återkommande för SSM (Strålsäkerhetsmyndigheten). Beräkningar görs av stråldoser till en "kritisk grupp", vilket är en tänkt grupp personer som ständigt vistas i kraftverkets omedelbara närhet och som huvudsakligen livnär sig på odling, djurhållning och fiske. Den kritiska gruppen tillåts få en dos på högst 0,1 mSv/år, vilket kan jämföras med att alla personer i Sverige får cirka 2–3 mSv/år i bakgrundsstrålning från berggrund, flygresor, medicinsk diagnostik och liknande källor som är svåra att undvika. För 2004 redovisade Barsebäck en maximal dos till kritisk grupp på cirka 0,00012 mSv/år, det vill nästan 1 000 gånger mindre än det tillåtna gränsvärdet, och 20 000 gånger mindre än normal bakgrundsstrålning. Efter stängningen 2005 har dessa doser minskat till betydligt mindre än 0,00001 mSv/år.[18]

 
Barsebäcksverket, Barsebäck 1 till höger, Barsebäck 2 till vänster.


Barsebäck 1Redigera

Barsebäck 1
Start1975
Stängning1999
TypKokvattenreaktor
Termisk effekt1800 MW
Nettoeffekt600 MW

År 1969 beställde Sydkraft reaktor 1 av Asea-Atom till en kostnad av knappt en miljard kr. Då ingick även första laddningen av bränsle. Byggstart skedde 1 februari 1971. Efter att leverans av reaktorn skett vid nyår 1974/1975 skedde den första kärnklyvningen 18 januari 1975. Den 15 maj samma år kl 21.43 levererades den första elen ut på nätet.

Generatorhaveriet 13 april 1979Redigera

På långfredagen den 13 april 1979 havererade generatorn i Barsebäck 1 genom att roterande delar brast på ett katastrofalt sätt, och en brand startade i turbinhallen. Efter två timmar hade brandpersonal från Kävlinge och Lund släckt branden.[19] Vid händelsen slungades en 1,4 ton tung stålbit från generatorn i väg cirka 35 meter och slog hål i en vägg. Stålbiten hade kunnat skada operatörer och instrument, varför myndigheten SKI senare krävde åtgärder för att skydda kontrollrummen i kärnkraftverket mot denna typ av splitter.[20] På grund av haveriet stängdes även Barsebäck 2 ner, då bägge blocken hade generatorer av samma typ som nu visat sig ha svagheter i sin konstruktion. Block 2 stod still fram till i slutet av juli då återstart skedde med en generator lånad från Forsmark.[21] Barsebäck 1 som fick allvarliga skador av brand och splitter kunde återstartas först i mitten av september, även den med en generator lånad från Forsmark.[22] Under tiden reaktorerna var stängda kördes det oljeeldade Karlshamnsverket i betydande omfattning.[21] De båda generatorerna reparerades och modifierades så att Forsmark så småningom fick tillbaka sina utlånade generatorer.

Haverifilter färdigställt 1985Redigera

Efter riksdagens beslut i oktober 1981 om att införa möjlighet till filtrerad tryckavlastning eller haverifilter[23] färdigställdes 1985 en anordning kallad FILTRA. Anordningen är gemensam för bägge reaktorerna, och kan vid allvarliga missöden med utebliven kylning av reaktorn avlasta reaktorbyggnaden genom ett filter och väsentligt minska de utsläpp som annars skulle ha kunnat ske.

Silhändelsen 28 juli 1992Redigera

I september 1992 drog kärnkraftinspektionen in drifttillståndet för Barsebäck 1 och fyra andra äldre kokarreaktorer då en incident i Barsebäck 2 den 28 juli visat på allvarliga brister i nödkylsystemen, brister som funnits sedan dessa reaktorer startades på 1970-talet. Vid ett stort rörbrott skulle lösriven mineralull ha kunnat täppa igen silarna till både härdsprinkling och inneslutningssprinkling. Efter omkonstruktion och ombyggnad återstartades reaktorn den 16 januari 1993. Händelsen klassades (för Barsebäck 2) som en tvåa på den sjugradiga internationella skalan INES.[24]

Den 30 november 1999 stängdes Barsebäck reaktor 1 av för gott. Livstidsleveransen av el blev 93.82 TWh, och den totala kapacitetsfaktorn blev 74,5 procent.[25]

Produktion vid Barsebäck 1, 1975–1999 (TWh/år)Redigera

Barsebäck 2Redigera

Barsebäck 2
Start1977
Stängning2005
TypKokvattenreaktor
Termisk effekt1800 MW
Nettoeffekt600 MW

1970 beställde Sydkraft reaktorn Barsebäck 2 av Asea-Atom. Byggandet av reaktorn påbörjades 1 januari 1973 och den togs i drift den 21 mars 1977. Den 12 juni hade verket nått full effekt.

Laddningen av Barsebäck 2 var på sin tid en känslig stridsfråga. Efter valet 1976 hade en borgerlig regering tillträtt med statsminister Thorbjörn Fälldin som stark kärnkraftsmotståndare och han hade under valrörelsen lovat att "inte dagtinga med sitt samvete" när det gällde att ladda nya reaktorer. Bägge koalitionsparterna moderaterna och folkpartiet var dock för en fortsatt kärnkraftsutbyggnad, och kostnaderna för att avbryta de kontrakt som fanns med ASEA skulle bli så höga att Fälldin till sist tvingades gå med på att ladda reaktorn under en svår intern svekdebatt från sitt eget parti.

En incident i Barsebäck 2 den 28 juli 1992, den så kallade "silhändelsen", visade på allvarliga brister i konstruktionen, brister som funnits även i Barsebäck 1, Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1, sedan dessa reaktorer startades på 1970-talet. Vid ett stort rörbrott skulle lösriven mineralull ha kunnat täppa igen silarna till både härdsprinkling och inneslutningssprinkling. Efter omkonstruktion och ombyggnad återstartades reaktorn den 10 januari 1993. Barsebäckshändelsen klassades som en tvåa på den internationella sjugradiga skalan INES.[24]

I februari 1997 enades socialdemokraterna, vänsterpartiet och centerpartiet om att stänga av Barsebäck 2 den 1 juli 2001, något som dock inte genomfördes eftersom man ännu inte hade kommit igång med produktionen av förnybar energi. I samband med avstängningen av Barsebäck 1 1999 kom Sydkraft, Vattenfall och regeringen överens om att lägga Barsebäcks enda reaktor under Ringhals AB den 1 augusti 2000.

Under hösten 2004 bestämdes reaktorns öde. Socialdemokraterna, vänsterpartiet och centerpartiet kom överens i oktober. Den 24 november lämnade Näringsdepartementet förslag om tillståndsindragning och den 16 december fattade regeringen beslutet.

Klockan 18.00 den 31 maj 2005 påbörjades minskningen av reaktorns produktion och vid midnatt var avstängningen ett faktum. Livstidsleveransen av el blev 108.45 TWh. Den totala kapacitetsfaktorn blev 74,9 procent.[25]

Produktion vid Barsebäck 2, 1977–2005 (TWh/år)Redigera


ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] ”Barsebäckkraft.se - Företagspresentation”. Arkiverad från originalet den 20 juli 2012. https://archive.is/20120720161605/http://www.barsebackkraft.se/index.asp?ItemId=1507&OItemID=1507.  Barsebäckkraft.se - Företagspresentation
  2. ^ Dimitri Lennartsson (3 november 2018). ”Barsebäcksrivning hindrar kommunens planer”. SR Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7081754. 
  3. ^ SVAB = Sydsvenska Värmekraftaktiebolaget, senare Sydkraft
  4. ^ De två Barsebäcksreaktorerna blev senare på vardera 1 800 MW termisk effekt, och drygt 600 MW elektrisk effekt
  5. ^ SOU 1974:56, bilaga 1, sid 18
  6. ^ SOU 1974:56, bilaga 2, sid 5-6
  7. ^ Claes Reimegård (29 april 2002). ”Satsning i Barsebäck upprör Danmark”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/satsning-i-barseback-uppror-danmark. 
  8. ^ ”Samlad strålsäkerhetsvärdering för Barsebäck Kraft AB (2016-2018), SSM2019-496-1”. SSM - Strålsäkerhetsmyndigheten. 11 juni 2019. https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/contentassets/041d6c5022ee4e03b5d18561eaf72d16/samlad-stralsakerhetsvardering-for-barseback-kraft-ab-2016-2018.pdf. Läst 20 december 2019. 
  9. ^ ”Barsebäcks kärnkraftverk”. SSM - Strålsäkerhetsmyndigheten. 25 juli 2017. https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/karnkraft/avveckling-av-karntekniska-anlaggningar-i-sverige/avvecklade-anlaggningar/barsebacks-kanrkraftverk/. Läst 20 december 2019. 
  10. ^ Maria Sehlin (24 oktober 2019). ”Kävlinge får nytt lager för radioaktivt avfall”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2019-10-24/kavlinge-far-nytt-lager-for-radioaktivt-avfall?redirected=1. 
  11. ^ ”Barsebäck är stängt”. Arkiverad från originalet den 2 september 2014. https://archive.is/20140902193937/http://www.svtplay.se/klipp/143914/barseback-ar-stangt.  SVT öppet arkiv
  12. ^ Marek Stefaniak (30 januari 2014). ”Centern har annan vision för kustzon”. Lokaltidningen Kävlinge. http://kavlinge.lokaltidningen.se/centern-har-annan-vision-for-kustzon-/20140130/artikler/140129864. Läst 8 mars 2014. 
  13. ^ ”Barsebäckkraft.se - Ekonomi”. Arkiverad från originalet den 22 juli 2012. https://archive.is/20120722222536/http://www.barsebackkraft.se/index.asp?ItemId=2872&OItemID=2872.  Barsebäckkraft.se - Ekonomi
  14. ^ KYLVATTEN - effekter på miljön, Vattenfalls miljövårdsstiftelse/Naturvårdsverket, LiberFörlag (1974). ISBN 91-38-02173-0
  15. ^ Sveriges lantbruksuniversitet 2013. Kustfiskövervakning i Öresund, 2013. Barsebäck, Lundåkrabukten/Lommabukten 1999 2013.
  16. ^ ”Livscykelanalys - Miljöpåverkan från Sydkrafts elproduktion 1999”. Sydkraft. 1 juli 2000. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100812222733/http://www.barsebackkraft.se/files/livscykelanalys_sydkraft.pdf. Läst 28 maj 2018. 
  17. ^ Ottmar Edenhofer, Ramón Pichs Madruga, Youba Sokona (2012). Renewable Energy Sources and Climate Change Mitigation - Special Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. New York: Cambridge University Press. sid. 982. ISBN 978-1-107-02340-6. http://www.ipcc.ch/report/srren/  Arkiverad 11 juli 2018 hämtat från the Wayback Machine.
  18. ^ ”Samlad strålsäkerhetsvärdering av Barsebäck Kraft AB, 2010 – 2012, dokumentid SSM2013-1008-2” (  PDF). SSM. 31 maj 2013. sid. 5. https://ski.se/Global/Publikationer/Myndighetshandling/Granskningsrapport/Rapporter%20till%20webben/samlad-stralsakerhetsvardering-av-barseback-kraft-AB-2010-2012.pdf. Läst 25 maj 2019. 
  19. ^ Brand stoppar Barsebäck 1”. Svenska Dagbladet. 14 april 1979. https://www.svd.se/arkiv/1979-04-14/4. 
  20. ^ "Barsebäck måste skyddas mot splitter"”. Svenska Dagbladet. 21 december 1979. https://www.svd.se/arkiv/1979-12-21/15. 
  21. ^ [a b] Per Erik Landqvist (28 juli 1979). ”Barsebäck II åter igång: Dyrare elström”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1979-07-28/4. 
  22. ^ TT (14 september 1979). ”Barsebäck 1 åter i drift”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1979-09-14/28. 
  23. ^ Regeringens proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken. Regeringen. 1981-01-29. Prop. 1980/81:90. https://data.riksdagen.se/fil/A516D571-D1EF-4622-9540-E5AB394A1964 
  24. ^ [a b] Kärnkraftssäkerhet och utbildning: Drifterfarenheter 1992 och 1993
  25. ^ [a b] ”PRIS - Reactor Details”. IAEA - International Atomic Energy Agency. https://www.iaea.org/PRIS/CountryStatistics/ReactorDetails.aspx?current=538. Läst 25 maj 2019. 

KällorRedigera


Externa länkarRedigera