Barnreklam
Barnreklam är all reklam riktad till barn,[1] vanligtvis under 12 år. Det kan vara reklam som är mer direkt riktad till barnet såsom reklam för leksaker, barnfilmer, godis, sällskapsspel eller dator- och TV-spel, men även mer indirekt såsom familjeaktiviteter och mer vuxna intressen där barnet lockas i syfte att påkalla vårdnadshavarnas intresse.[2] Barnreklam kan även handla om exempelvis utdelning av gratisprodukter till barn, marknadsföring via pysselaktiviteter, brevutskick till barn eller smygreklam.[3]
I de flesta länderna omges barnreklamen av en direkt lagstiftning och självreglering hos företagen. I Storbritannien, Grekland, Danmark och Belgien är reklam riktad till barn styrd av regler som begränsar utbudet. I Québec och Norge är reklam riktad till barn under 12 år olaglig.[4]
I USA var barnreklamen i TV begränsad mellan 1946 och 1983. Lagstiftningen förblev senare liberalare under resten av 1980-talet.[5] Med Children's Television Act, som infördes 1990 och stärktes i augusti 1996, förblev lagstiftningen återigen strängare.[6]
En rapport från slutet av augusti 2016 visade att olika strömningstjänster över Internet gjort att 2010-talets barn i genomsnitt ser 150 timmar mindre reklam om året.[7] Enligt en liknande rapport publicerad av Exstreamist, baserad på statistik från National Institute of Health, strax före jul 2017 handlade det om cirka 230 timmar per år.[8]
Sverige
redigeraI Sverige förbjöds TV-reklam i det marksända TV-nätet riktad mot denna grupp 1991.[9] Det svenska förbudet kringgås genom att barnreklam riktad till barn i Sverige sänds från andra stater. Till exempel har TV3 och Kanal 5 kunnat sända barnreklam eftersom man sänt från Storbritannien där sådan reklam är tillåten.
1997 slog EU-domstolen fast att TV-kanaler utanför Sverige fick fortsätta visa reklaminslag riktade till barn under 12 år i Sverige, vilket inte Marknadsdomstolen i Sverige höll med om.[10]
Den 20 november 1998 meddelade EU-domstolen att Sverige endast kunde tillämpa sina bestämmesler på TV4, som sände från Sverige, men inte TV3 som sände från Storbritannien.[11]
När TV3 i januari 2004 fått tillstånd av Sveriges regering att sända i Sveriges digitala marknät lovade TV3 att sluta sända barnreklam.[12]
Källor
redigera- ^ Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: barnreklam
- ^ ”Reklam på nätet riktad mot barn (Motion 2017/18:3079 av Cecilia Magnusson (M))”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/reklam-pa-natet-riktad-mot-barn_h5023079/. Läst 24 februari 2025.
- ^ ”reklam riktad till barn och ungdomar (Interpellation 2003/04:270 av Persson, Catherine (s))”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/interpellation/reklam-riktad-till-barn-och-ungdomar_gr10270/. Läst 24 februari 2025.
- ^ ”India Food Brief” (på engelska). Trade Briefs. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121005062352/http://www.indiafoodbrief.com/from-the-editors-desk/126395-inclusion-of-children-in-tv-commercials-is-not-posing-a-good-picture. Läst 18 juli 2012.
- ^ Martin Goodman (12 oktober 2010). ”Dr. Toon: When Reagan Met Optimus Prime” (på engelska). Animation World Network. http://www.awn.com/animationworld/dr-toon-when-reagan-met-optimus-prime. Läst 18 februari 2017.
- ^ ”Quality Television for Children” (på engelska). New York Times. 16 augusti 1996. http://www.nytimes.com/1996/08/16/opinion/quality-television-for-children.html?pagewanted=1. Läst 18 februari 2017.
- ^ Bartosz Podniesinski (5 september 2016). ”Streamade TV-tjänster räddar barn från 150 timmar reklam per år”. Dagens analys. Arkiverad från originalet den 19 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170219023512/http://www.dagensanalys.se/2016/09/streamade-tv-tjanster-raddar-barn-fran-150-timmar-reklam-per-ar/. Läst 18 februari 2017.
- ^ Wille Wilhelmsson (22 december 2017). ”Barn i Netflixhushåll slipper en hel del reklam”. Feber. http://feber.se/film/art/375656/barn_i_netflixhushll_slipper_e/. Läst 18 maj 2018.
- ^ ”Lag (1991:2027) om kabelsändningar till allmänheten”. Sveriges riksdag. 19 december 1991. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-19912027-om-kabelsandningar-till_sfs-1991-2027. Läst 9 augusti 2016.
- ^ Knut Kainz Rognerud (TT) (8 september 2016). ”Tvist i marknadsdomstolen om barnreklam”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9809/08/telegram/inrikes59.html. Läst 15 september 2016.
- ^ Rolf Sundblad, Susanne Karlsson (20 november 1998). ”Fritt fram för barnreklam i TV 3 och Kanal 5”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 19 september 2016. https://web.archive.org/web/20160919040042/http://wwwc.aftonbladet.se/vss/telegram/0,1082,249248_INR_p_,00.html. Läst 15 september 2016.
- ^ Thorsten Engman (29 januari 2004). ”TV3 sänder digitalt utan barnreklam”. Dagens nyheter. http://www.dn.se/ekonomi/tv3-sander-digitalt-utan-barnreklam/. Läst 9 augusti 2016.