Öppna huvudmenyn

Bankekinds kyrka

kyrkobyggnad i Bankekind, Bankekinds socken

Bankekinds kyrka, ursprungligen Svinstads kyrka, är en kyrkobyggnad i Bankekind, Bankekinds socken, Åkerbo församling, Östergötland. Den ligger ca 12 km sydost om Linköping och tillhör Linköpings stift.

Bankekinds kyrka
Kyrka
Bankekind view.jpg
Land Sverige Sverige
Län Östergötland
Stift Linköpings stift
Församling Åkerbo församling
Plats Anders Alreiks väg 7, 585 93 Linköping
 - koordinater 58°22′33.96″N 15°49′16.32″Ö / 58.3761000°N 15.8212000°Ö / 58.3761000; 15.8212000
Invigd 1759

Innehåll

KyrkobyggnadenRedigera

Kyrkan, med torn i väster och kor i öster, ligger väl synlig på en höjd. Den är byggd i sten och är försedd med stora rundbågiga fönster.

Det romanska tornets bottenvåning har tunnvälvt tak, på ömse sidor finns två smala rum. Via två smala, branta trappor från långhuset kommer man upp till ett kapell med en altarnisch i öster. Vid norra väggen går en svängd trappa upp till tredje våningen.

Kyrkan hette tidigare Svinstads kyrka, där Svin är detsamma som Sven. År 1902 ändrades namnet till Bankekinds kyrka som, liksom Bankekinds härad, ursprungligen antagligen hämtat namnet från Banka by i Svinstads socken.

HistorikRedigera

Omkring sekelskiftet 1199/1200 uppfördes den första stenkyrkan. Om det funnits någon föregångare är okänt. År 1742 flyttades kyrkklockorna över till tornet och klockstapeln revs.

Trots tillbyggnader sedan ”urminnes tid” blev kyrkan så småningom för liten och den gamla medeltida kyrkan, förutom tornet, revs 1758, varefter grunden lades till ett nytt större kyrkorum. Kammarherren Joan Steuchs upprättade ritningar och övervakade tillsammans med kyrkoherde Samuel Follin bygget. Efter ett halvår var kyrkan klar och blev högtidligen invigd den 5 november 1759 av den då 82-årige linköpingsbiskopen, doktor Andreas Olavi Rhyzelius. Den nya kyrkan blev 49 alnar lång och 21 alnar bred. Även en ny sakristia om 12 alnar i kvadrat uppfördes.

Till den nya kyrkan överflyttades altartavlan från ”påvetiden”, visande förgyllda bilder av de tolv apostlarna, och predikstolen, som var ett bildhuggeriarbete från 1667. Genom en påbyggnad över klockkammaren 1776 fick tornet sitt nuvarande utseende.

Vid en yttre restaurering 1962 togs det gamla fiskbensmönstrade murningssättet, opus spicatum, fram på tornets båda nedersta våningar.

InventarierRedigera

Bland inventarierna märks:

OrglarRedigera

LäktarorgelnRedigera

Manual Pedal
Gedackt 8' Bihängd
Kvintadena 8'
Principal 4'
Gedackt 4'
Spetsflöjt 4'
Kvinta 3'
Oktava 2'
Rauskvint 2'
Mixtur IIII
Trumpet 8'
Trumpet 4' B
Vox virginea
Tremulant

Disposition:

Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel
Borduna 16' Basetthorn 8' Subbas 16' II/I
Principal 8' Rörflöjt 8' Ekobas 16' (trans.) 4' II/I
Gedackt 8' Salicional 8' Oktavbas 8' 16' II/I
Fugara 8' Voix céleste 8' Nachthorn 4' I/P
Oktava 4' Gemshorn 4' Basun 16' II/P
Flöjt 4' Nasat 2 2/3' 4' II/P
Oktava 2' Waldflöjt 2'
Mixtur 4 ch. Vox humana 8'
Trumpet 8' Crescendosvällare 2 fria komb.

KorpositivRedigera

Disposition:

Manual (sv)
Trägedackt 8'
Flöjt 4'
Principal 2'
Nasard 1 1/3'

Litteratur och källorRedigera

  • Carl Fredric Broocman: Beskrifning Öfwer the i Öster-Götland Befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor .... Tryckt i Norrköping hos Johan Edman år 1760 / G. Ekströms förlag 1993.
  • Våra kyrkor, 734 sidor, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8
  • Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8 
  • Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
  • Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1989:II, Linköpings stift, Visby stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. ISSN 1100-2700 
  1. ^ Bankekind C:1 (sid 27)
  2. ^ Abr. Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrument särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige (1773), s. 264-265.

Vidare läsningRedigera

Externa länkar och källorRedigera