Bangladeshs befrielsekrig (bengali: মুক্তিযুদ্ধ Muktijuddho) var en väpnad konflikt mellan Västpakistan (numera Pakistan) och Östpakistan (numera Bangladesh) som varade i nio månader, från 26 mars till 16 december 1971. Kriget resulterade i att Bangladesh blev självständigt från Pakistan.

Bangladeshs befrielsekrig
Del av Kalla kriget
Militära enheter och trupprörelser under kriget
Militära enheter och trupprörelser under kriget
Ägde rum 26 mars – 16 december 1971
Plats Östpakistan och Bengaliska viken
Resultat Frigörelse och självständighet åt Folkrepubliken Bangladesh
  • Pakistans östra militärkommando kollapsar
  • Seger åt Bangladesh och Indien-allierade styrkorna
Territoriella
ändringar
Östpakistan utträder och blir det självständiga Bangladesh
Stridande
Bangladesh Bangladesh

Indien Indien (går med i kriget den 3 december 1971)[1]

Pakistan Pakistan
  • Pakistans väpnade styrkor

Paramilitära styrkor:

Befälhavare och ledare
Bangladesh M. A. G. Osmani
Bangladesh K M Shafiullah
Bangladesh Ziaur Rahman
Bangladesh Khaled Mosharraf
J.S. Aurora
Sam Manekshaw
Sagat Singh
J. F. R. Jacob
A.A.K. Niazi (tillfångatagen)
Tikka Khan
Abdul Hamid Khan
Mohammad Shariff (tillfångatagen)
Patrick D. Callaghan
Enamul Huq
Khadim Hossein Raja
Rao Farman Ali  (tillfångatagen)
A. O. Mitha
Mohd Jamshed  (tillfångatagen)
Jahanzeb Arbab
Ghulam Azam (Shanti-kommittén)
Motiur Rahman Nizami (Al-Badr)
Styrka
Bangladeshiska styrkor: 175 000[2][3]
Indien: 250 000[2]
Pakistans väpnade styrkor: ~ 365 000 (90 000 i Östpakistan)[2]

Paramilitära styrkor: ~250 000[4]

Förluster
Bangladeshiska styrkor: 30 000
Indien: 1 426 döda
3 611 skadade (officiellt)
1 525 döda
4 061 skadade[5]
Pakistan

~8 000 döda[källa behövs]
~10 000 skadade[källa behövs]
93 000[6] krigsfångar
(56 694 väpnade stykor
12 192 paramilitära
resterande civila)[5][7]

Civila dödsoffer: uppskattningsvis mellan 300 000[8] och 3 000 000[9]

Folkmord redigera

Den pakistanska armén genomförde en omfattande folkmordskampanj riktad mot den bengaliska befolkningen i Östpakistan.[10] Kampanjen var särskilt riktad mot den hinduiska minoriteten.[11][12] Närmare tio miljoner människor flydde till Indien.[11][13] [10][14]

Indien ingriper redigera

Det pakistanska flygvapnet anföll den 3 december 1971 elva indiska flygbaser, vilket ledde till att Indien intervenerade i befrielsekriget på de bangladeshiska separatisternas sida och det Indo-pakistanska kriget 1971 bröt ut. Indiens intervention ledde till att de pakistanska styrkorna kapitulerade och banade därför väg för Bangladeshs självständighet.[15][16]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ ”Gen. Tikka Khan, 87; 'Butcher of Bengal' Led Pakistani Army” (på engelska). The Los Angeles Times. 30 mars 2002. http://articles.latimes.com/2002/mar/30/local/me-passings30.1. Läst 26 mars 2014. 
  2. ^ [a b c] Cooper, Tom; Ali, Khan Syed Shaiz (29 oktober 2003). ”India – Pakistan War, 1971; Introduction” (på engelska). Acig.org. http://www.acig.info/CMS/index.php?option=com_content&task=view&id=160&Itemid=47. 
  3. ^ Bennett-Jones, Owen; Brown, Lindsay; Mock, John; Singh, Sarina (på engelska). Pakistan & the Karakoram Highway. sid. 30 
  4. ^ Pravel, KC (1987) (på engelska). Indian Army after Independence. Lancer. sid. 442. ISBN 81-7062-014-7 
  5. ^ [a b] Siffror från Singh Aurora, Jagjit (23 december 1973). ”The Fall of Dacca” (på engelska). The Illustrated Weekly of India.  citerad i Pravel, KC (1987) (på engelska). Indian Army after Independence. Lancer. ISBN 81-7062-014-7 
  6. ^ ”54 Indian PoWs of 1971 war still in Pakistan” (på engelska). Daily Times. 19 januari 2005. Arkiverad från originalet den 19 december 2013. https://web.archive.org/web/20131219205237/http://www.dailytimes.com.pk/default.asp?page=story_19-1-2005_pg7_28. Läst 11 oktober 2011. 
  7. ^ Siffror från Salunke, S.P. (på engelska). Pakistani Prisoners of War in India. sid. 10  citerad i Pravel, KC (1987) (på engelska). Indian Army after Independence. Lancer. ISBN 81-7062-014-7 
  8. ^ ”Bangladesh Islamist leader Ghulam Azam charged” (på engelska). Bangladesh Islamist leader Ghulam Azam charged. BBC. 13 maj 2012. http://www.bbc.co.uk/news/world-asia-18049515. Läst 13 maj 2012. 
  9. ^ ”Bangladesh sets up war crimes court – Central & South Asia” (på engelska). Bangladesh sets up war crimes court – Central & South Asia. Al Jazeera. 25 mars 2010. http://english.aljazeera.net/news/asia/2010/03/2010325151839747356.html. Läst 23 juni 2011. 
  10. ^ [a b] ”The U.S.: A Policy in Shambles”. Time. 20 december 1971. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130824114059/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,878970,00.html. Läst 20 oktober 2009. 
  11. ^ [a b] U.S. Consulate (Dacca) Cable, Sitrep: Army Terror Campaign Continues in Dacca; Evidence Military Faces Some Difficulties Elsewhere, 31 March 1971, Confidential.
  12. ^ ”East Pakistan: Even the Skies Weep”. Time. 25 oktober 1971. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091008112352/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,877316,00.html. Läst 20 oktober 2009. 
  13. ^ ”India: Easy Victory, Uneasy Peace”. Time. 27 december 1971. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130824113905/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,905593,00.html. Läst 20 oktober 2009. 
  14. ^ ”Indo-Pakistani Wars”. MSN Encarta. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091029081918/http://encarta.msn.com/encyclopedia_761588350_3/Indo-Pakistani_Wars.html. Läst 20 oktober 2009. 
  15. ^ ”Gen. Tikka Khan, 87; 'Butcher of Bengal' Led Pakistani Army”. Los Angeles Times. 30 mars 2002. http://articles.latimes.com/2002/mar/30/local/me-passings30.1. Läst 11 april 2010. 
  16. ^ Cohen, Stephen (2004). The Idea of Pakistan. Brookings Institution Press. sid. 382. ISBN 978-0-8157-1502-3. http://books.google.com/?id=-78yjVybQfkC 

Externa länkar redigera