Bananekorre
Bananekorre (Callosciurus notatus[2][3][4]) är en däggdjursart som först beskrevs av Pieter Boddaert 1785. Callosciurus notatus ingår i släktet praktekorrar och familjen ekorrar.[5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
| Bananekorre Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Ekorrar Sciuridae |
| Släkte | Praktekorrar Callosciurus |
| Art | Bananekorre C. notatus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Callosciurus notatus | |
| Auktor | (Boddaert, 1785) |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde | |
 Ungdjur | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[5] Wilson & Reeder (2005) skiljer däremot mellan fem underarter.[3]
Utseende redigera
Bananekorre når en kroppslängd (huvud och bål) av 15 till 22 cm och en svanslängd av 14 till 21 cm. Vikten ligger mellan 160 och 260 gram. Ryggen och den yviga svansen har en olivgrå färg. På varje sida finns en ljusgrå och en svart strimma. Undersidan är rödbrun till orange. Tandformeln är I 2/2 C 0/0 P 2/1 M 3/3, alltså 26 tänder.[7]
Utbredning och habitat redigera
Denna ekorre förekommer på Malackahalvön, på öarna Borneo, Sumatra och Java samt på några mindre öar i samma region. Arten introducerades av människan på ön Salajar söder om Sulawesi. Bananekorre vistas i låglandet och i upp till 1500 meter höga bergstrakter.[1]
Arten lever i olika slags skogar och mangrove. Den är en kulturföljare som ofta hittas i odlingsmark och i människans samhällen.[1]
Ekologi redigera
Individerna är aktiva på dagen och klättrar vanligen i växtligheten. De äter frukter, bark och naturgummi samt några insekter.[1]
Hos bananekorre förekommer ofta mindre grupper. För kommunikationen har de olika läten, till exempel för att varna för fiender. Honor kan para sig hela året men de flesta ungar föds under våren och senhösten. Honan parar sig vanligen med flera hanar och dräktigheten varar cirka 40 dagar.[7] Sedan föds en till fyra ungar som stannar de första veckorna i honans bo. Honan slutar efter cirka sex veckor med digivning. Livslängden i naturen uppskattas med 3 till 7 år och den äldsta individen i fångenskap blev 9,5 år gammal.[7]
Bananekorre har flera olika fiender som marklevande rovdjur och ormar. När en grupp ekorrar känner sig överlägsna mobbar de däremot ormen.[7]
Källor redigera
- ^ [a b c d e] 2008 Callosciurus notatus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
- ^ [a b] (2005) , website Callosciurus notatus, Mammal Species of the World
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (7 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b c d] J. Constantine (7 april 2006). ”plantain squirrel” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.ummz.umich.edu/accounts/Callosciurus_notatus/. Läst 22 juni 2013.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Bananekorre.
Wikispecies har information om Callosciurus notatus.
