Baltaks socken i Västergötland ingick i Vartofta härad, ingår sedan 1974 i Tidaholms kommun och motsvarar från 2016 Baltaks distrikt.

Baltaks socken
Socken
LandSverige
LandskapVästergötland
HäradVartofta härad
KommunTidaholms kommun
Bildadmedeltiden
Area19 kvadratkilometer
Upphov tillBaltaks landskommun
Baltaks församling
MotsvararBaltaks distrikt
TingslagVartofta och Frökinds domsagas tingslag (–)
Dimbo tingslag (–)
Karta
Baltaks sockens läge i Västra Götalands län.
Baltaks sockens läge i Västra Götalands län.
Baltaks sockens läge i Västra Götalands län.
Koordinater58°08′52″N 13°56′01″Ö / 58.14777778°N 13.93361111°Ö / 58.14777778; 13.93361111
Koder, länkar
Sockenkod1847
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Baltaks distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 18,90 kvadratkilometer land.[1] År 2000 fanns här 698 invånare.[2] En del av tätorten Madängsholm, en del av tätorten Tidaholm, den gamla kyrkbyn Baltak, samt Baltaks kyrka, ligger i socknen.

Administrativ historik

redigera

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Baltaks församling och för de borgerliga frågorna bildades Baltaks landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Hökensås landskommun som 1974 uppgick i Tidaholms kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Tidaholms församling.[3]

Den 1 januari 2016 inrättades distriktet Baltak, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vartofta härad. De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente Kåkinds kompani.[4]

 
Hushållningssällskapets sportfiskeanläggning vid den gamla kraftstationen Baltaks kvarn vid Tidan. Anläggningen uppfördes 1971 och producerar årligen 40 ton sättfisk, främst till sportfiskeanläggningen på Hökensås.

Geografi

redigera

Baltaks socken ligger närmast sydväst om Tidaholm kring Tidan. Socknen är en småkuperad odlingsbygd kring Tidan och är i övrigt en skogsbygd.[5][1][6]

Fornlämningar

redigera

Från bronsåldern finns gravrösen. Från järnåldern finns gravar. En runsten, avslagen, har påträffats vid Madängs bro.[5][7][8][6]

Namnet skrevs 1315 Baltäg och kommer från kyrkbyn. Efterleden innehåller teg. Förleden kan innehålla mansnamnet Balte från 'balder, 'stor'.[9]

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Baltaks socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Baltaks socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Baltaks socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Baltaks socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar

redigera