Bagghufvud
svensk adelsätt
Bagghufvud (i Estland von Baggehufwudt, i Ryssland: Багговут) var en svensk adelsätt, med ursprung från en släkt Bagge i Norge, vilken kom till Sverige 1556, men numera är utdöd i Sverige. Ätten är fortlevande i Estland (under namnet von Baggehufwudt) och Ryssland, Australien, Kanada, Tyskland och USA.[1]
| Bagghufvud | |
 | |
 | |
| Adlad | 1652 (renovering av gammalt adelskap) |
|---|---|
| Synonym | von Baggo, von Bagowut, Baggehufwudt |
 Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | 1668 |
| Grad | Adlig ätt nr 755 |
| Länk URL | Sida på riddarhuset.se |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | 1669 |
| Svärdssidan | Samuel Bagghufvud |
 Riddarhuset i Reval | |
| Namn | von Baggehufwudt |
| Introducerad | 1752 |
| Värdighet | ätt nr: 76 |
Nils Hansson, till Pungsund i Gryts socken, son till Hans Persson von Stockholm (Bagge) till Pungsund, hade fyra söner vilka nyadlades 1652 på Riddarhuset:
- Johan Nilsson, kaptenlöjtnant, flyttade till Estland.
- Jakob Nilsson, ryttmästare, död 1657 efter striden vid Lagan (Slaget vid Kattarp)
- Samuel Nilsson, ryttmästare, hade två döttrar. Död 1669 och slöt ätten i Sverige.
- Nils Nilsson, löjtnant, flyttade till Estland.
Ätten i Estland redigera
- Harrich Frederik Vilhelm Bagghufvud och Charlotta Eleonora von Rosental av Pergel:
- Anna Charlotta Juliana "Julia" Adlerberg, gift med Gustaf Fredrik Adlerberg, kejserlig guvernant för storfurstarna Nikolaj och Mikael. 1802 föreståndare för Smolnijinstitutet i Sankt Petersburg. 1824 dame d’honneur (statsfru) och mottog 1835 S:t Catharinas orden av andra graden. Parken framför Smolnijinstitutet fick sitt namn Adlerbergskogo efter henne.
Källor redigera
- adelsvapen.com: Bagghufvud
- Anrep, G.: Svenska Adelns Ättar-taflot. Osa 1. Stockholm: P.A.Norstedt & Söner, 1858, sidan 108
Noter redigera
- ^ ”Riddarhuset: Bagghufvud”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190321203852/https://www.riddarhuset.se/att/bagghufvud/. Läst 22 november 2019.