Öppna huvudmenyn

Bäve socken i Bohuslän, ingick i Lane härad, uppgick 1945 i Uddevalla stad och området är sedan 1971 en del av Uddevalla kommun, från 2016 inom Uddevalla distrikt och Bäve distrikt.

Bäve socken
fd socken
LandSverige
LandskapBohuslän
HäradLane härad
Kommun (nuv.)Uddevalla kommun
Bildadmedeltiden
Upphörd1945
Area58 kvadratkilometer
Upphov tillBäve landskommun
Bäve församling
Karta
Bäve sockens läge i Västra Götalands län.
Red pog.svg
Bäve sockens läge
i Västra Götalands län.
Koordinater58°20′52″N 11°56′24″E / 58.34785833°N 11.94009722°Ö / 58.34785833; 11.94009722
Lane Bäve.svg
Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod3003
Namn (SOFI)lista
Redigera Wikidata

Socknens areal var 58,32 kvadratkilometer, varav land 56,92.[1] År 1945 fanns här 1 515 invånare-[1] Den tidigare stationen Ängebacken ligger i socknen, medan sockenkyrkan som delades med Uddevalla stad låg i staden utanför socknen.

Administrativ historikRedigera

Bäve socken har medeltida ursprung. Uddevalla stad och Uddevalla församling bröts ut före år 1500. Därefter fortlevde Bäve som egen socken, men delade kyrka med Uddevalla.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Bäve församling och för de borgerliga frågorna bildades Bäve landskommun. Landskommunen inkorporerades 1945 i Uddevalla stad som 1971 ombildades till Uddevalla kommun. Församlingen införlivades 1945 i Uddevalla församling. En ny församling med namnet Bäve, men med avsevärt förändrade gränser, utbröts därur 1974.[2]

1 januari 2016 inrättades distrikten Uddevalla och Bäve, med samma omfattning som motsvarande församlingar hade 1999/2000 och fick 1974, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Lane härad.[3]

Geografi och naturRedigera

Bäve socken omfattade ett större område öster om Uddevalla och ett mindre nordväst om staden och genomflytes av Bäveån. Socknens är bergig.[4][1]

I socknen finns tre kommunala naturreservat, Bäveån nedre, Ramseröd och Kuröds skalbankar. Största insjö är Grind som delas med Lane-Ryrs socken.

Sätesgårdar var Brattås herrgård,[5] Samneröds herrgård[6][7] och Kasens herrgård.[8][9]

I Raknebo fanns förr ett gästgiveri.[10]

FornlämningarRedigera

Från järnåldern finns gravar.[4][11][12]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningen ökade från 1074 1810 till 1 890 1870 varpå den minskade till 1 430 1940 varefter socknen uppgick i Uddevalla stad 1945.[13]

NamnetRedigera

Namnet skrevs 1388 Bäfuia och kommer från Bäveån som innehåller Bäva, 'bäva, darra' syftande på forsarna i ån.[14]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Bäve socken
  2. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Adm historik för Bäve socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  5. ^ Brattås i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  6. ^ Samneröd i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  7. ^ Samneröd i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  8. ^ Kasen i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  9. ^ Kasen i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  10. ^ Raknebo i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  11. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Bäve socken
  12. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Bäve socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  13. ^ Folkmängd 1810-1890 Bäve i Göteborgs och Bohus län Arkiverad 12 november 2012 hämtat från the Wayback Machine., Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 2/6 2016)
  14. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera