Axel von Rosen
- För andra betydelser, se Axel von Rosen (olika betydelser).
Axel Pontus von Rosen, född 28 januari 1773 på Bogesund i Roslagen, död 25 oktober 1834 i Göteborg, var en svensk greve och ämbetsman.
| Axel von Rosen | |
_01.jpg) | |
| Född | 28 januari 1773 Bogesunds slott, Sverige |
|---|---|
| Död | 25 oktober 1834 (61 år) Göteborg, Sverige |
| Begravd | Stampens kyrkogård[1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Ämbetsman |
| Befattning | |
| Landshövding i Värmlands län (1808–1809) Landshövding i Göteborgs och Bohus län (1809–1834) | |
| Barn | Gustaf Fredrik von Rosen (f. 1803) Carl Pontus von Rosen (f. 1811) |
| Föräldrar | Fredrik Ulrik von Rosen Hedvig Sofia von Rosen |
| Släktingar | Gustaf Fredrik von Rosen (syskon) Robert Magnus von Rosen (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Axel von Rosen ägnade sig till en början åt krigs- och hovtjänst samt deltog i 1788–90 års krig mot Ryssland. År 1805 blev han vice landshövding i Karlstads län, för att 1808 bli ordinarie. Som sådan utövade han en nitisk verksamhet för proviantering av trupperna i kriget mot Norge. Arresterad av värmländska fördelningen vid statskuppens begynnelse 1809, förflyttades han senare under året till landshövdingeposten i Göteborg. Där blev det nu hans sak att, trots Sveriges genom Fredrikshamnsfreden påtvungna anslutning till kontinentalsystemet, genom hemliga förhandlingar fortfarande upprätthålla goda förbindelser och samfärdsel med engelsmännen. Detta värv, som året därpå än mer försvårades genom den likaledes påtvingade krigsförklaringen mot England, fullgjorde han ända till freden 1813 med största skicklighet.
Efter Kielfreden 1814 utnämndes han till guvernör över Trondheims län, en plats, som han genom norrmännens resning aldrig kom att tillträda, men utsågs i stället i augusti till en av guvernörerna över den av svenskarna ockuperade sydliga delen av Norge. Vid årets slut återvände han till sin landshövdingepost i Göteborg, som alltjämt sköttes med synnerlig skicklighet, så att han framstod som en av rikets dugligaste landshövdingar. Vissa av Rosens i Engeströmska samlingen (Kungliga biblioteket) förvarade brev är avtryckta i Ahnfelts "Ur svenska hofvets och aristokratiens lif" (5:e delen).
Axel von Rosen tillhörde ätten von Rosen och var son till landshövdingen Fredrik Ulrik von Rosen och grevinnan Hedvig Sophia Stenbock. Modern var överhovmästarinna hos kronprins Gustav Adolf och dotter till det estländska lantrådet Fredrik Magnus Stenbock och dotterdotter till Adam Carl De la Gardie. Axel von Rosen var gift med Johanna Fredrika Ribbing af Koberg, och fick fyra barn med henne. Äldsta dottern var gift med greve Claës Sven Lagerberg och sedan med Claës Philip von Mecklenburg. Äldste sonen Gustaf von Rosen var hovmarskalk. Även nästa äldsta sonen Robert kom att bli hovmarskalk.
Källor redigera
- Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
- Rosen 4. Axel Pontus von R. i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
Vidare läsning redigera
- Åkerblom, Fredrik (1899). Tidsbilder från Göteborg på 1820:talet. 1:a saml. Göteborg: Wettergren & Kerber. sid. 46-93. Libris 1645896. https://runeberg.org/afgbg1820/0048.html
| Företrädare: Arvid von Nolcken |
Landshövding i Värmlands län 1807–1809 |
Efterträdare: Olof Wibelius |
| Företrädare: Johan Fredrik Carpelan |
Landshövding i Göteborgs och Bohus län 1809–1834 |
Efterträdare: Gillis Edenhjelm |
- ^ Stampens kyrkogård: Axel Pontus von Rosen, Kulturgravar, läst: 18 november 2019.[källa från Wikidata]