Axel Lewenhaupt (diplomat)
Axel Charles-Emil Lewenhaupt, född 27 maj 1917 i Helsingborg, död 20 november 2018 i Stockholm,[1] var en svensk greve, överceremonimästare och diplomat.
| Axel Lewenhaupt | |
 Vapensköld för ätten Leijonhufvud och Lewenhaupt. | |
| Född | Axel Charles-Emil Lewenhaupt 27 maj 1917 Helsingborg |
|---|---|
| Död | 20 november 2018 (101 år) Stockholm |
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | Jurist/diplomat |
Biografi redigera
Lewenhaupt var son till översten, greve Gustaf Lewenhaupt och friherrinnan Elisabeth Ramel. Han tog reservofficersexamen 1938 och juris kandidatexamen i Uppsala 1942. Lewenhaupt blev attaché vid Utrikesdepartementet (UD) 1943, tjänstgjorde i Rom 1943, Berlin 1944, Helsingfors 1945, var andre sekreterare vid UD 1948, Madrid 1952, förste legationssekreterare i Madrid 1953, förste sekreterare vid UD 1956, byråchef vid UD 1958, ambassadråd i Washington, D.C. 1960–1962, ambassadör i Léopoldville 1962–1963, biträdande chef vid UD:s politiska avdelning 1964–1965, dess administrativa avdelning 1965–1967, ambassadör i Bangkok 1967–1970, New Delhi, jämväl Colombo och Katmandu[2] 1970-1975, Belgrad 1975–1978, jämväl i Tirana, tjänstgjorde vid UD 1978–1979, ambassadör i Rom, jämväl i Valletta[3] 1979–1983 och överceremonimästare 1983–1988.[4]
Han var ombud vid handelsavtalsförhandlingar med Spanien, Sovjetunionen med flera 1952–1958, FN:s generalförsamling 1973, ständigt ombud vid FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation 1979–1983.[4]
Han gifte sig första gången 1944 med Elsa Rudberg (1918–1990) och andra gången 1991 med grevinnan Louise Ehrensvärd (1925–2014), dotter till generalen greve Carl August Ehrensvärd och grevinnan Gisela Bassewitz.[4]
Utmärkelser redigera
Kommendör av första klass av Nordstjärneorden, 3 december 1974.[5]
Storofficer av Etiopiska Stjärnorden, senast 1962.[6]
Riddare av Finlands Vita Ros’ orden, senast 1950.[7]
Kommendör av Iranska Kronorden, senast 1962.[6]
Storkors av Italienska republikens förtjänstorden, 6 oktober 1983.[8]
Riddare av Italienska kronorden, senast 1947.[9]
Kommendör av Spanska Civilförtjänstorden, senast 1962.[6]
Riddare av Ungerska republikens förtjänstorden, senast 1950.[7]
Kommendör av Österrikiska förtjänstorden, senast 1962.[6]
Referenser redigera
- ^ Dödsannons i Svenska Dagbladet
- ^ Sköldenberg, Bengt, red (1972). Sveriges statskalender för skottåret 1972. Uppsala. sid. 354. Libris 8261599. http://runeberg.org/statskal/1972/0354.html
- ^ Cachia, Francis (14 november 2009). ”Diplomatic Relations between Malta and Sweden” (på engelska). The Malta Independent. http://www.independent.com.mt/articles/2009-11-14/opinions/diplomatic-relations-between-malta-and-sweden-266251/. Läst 22 juli 2015.
- ^ [a b c] Uddling, Hans; Paabo, Katrin, red (1992). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1993. Stockholm: Norstedt. sid. 648. Libris 8261513. ISBN 91-1-914072-X. http://runeberg.org/vemardet/1993/0648.html
- ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 197, digital avbildning.
- ^ [a b c d] ”769 (Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962)”. runeberg.org. http://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0793.html. Läst 14 juli 2019.
- ^ [a b] ”81 (Sveriges statskalender / 1950)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1950/0081.html. Läst 14 juli 2019.
- ^ ”Le onorificenze della Repubblica Italiana”. www.quirinale.it. https://www.quirinale.it/onorificenze/insigniti/15509. Läst 4 mars 2020.
- ^ ”91 (Sveriges statskalender / 1947)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1947/0091.html. Läst 14 juli 2019.
| Diplomatiska titlar | ||
|---|---|---|
| Företräddes av Åke Sjölin |
Sveriges ambassadör i Bangkok 1967–1970 |
Efterträddes av Eric Virgin |
| Företräddes av Gunnar Heckscher |
Sveriges ambassadör i New Delhi 1970–1975 |
Efterträddes av Lennart Finnmark |
| Företräddes av Lennart Finnmark |
Sveriges ambassadör i Belgrad 1975–1978 |
Efterträddes av Bertil Arvidson |
| Företräddes av Dick Hichens-Bergström |
Sveriges ambassadör i Rom 1979–1983 |
Efterträddes av Eric Virgin |
| Hederstitlar | ||
| Företräddes av Tore Tallroth |
Överceremonimästare vid svenska hovet 1983–1988 |
Efterträddes av Carl Gustaf von Platen |