Axel Gabriel Carlson

svensk läkare och kommunalpolitiker

Axel Gabriel Carlson, född 23 juli 1804 i Slöta socken, död 20 mars 1888 i Skövde, var en svensk läkare och kommunalpolitiker. Han var far till Ernst Carlson.

Axel Gabriel Carlson
Född23 juli 1804[1]
Slöta församling[1], Sverige
Död20 mars 1888[1] (83 år)
Skövde stadsförsamling[1], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[2]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningLäkare[1]
MakaEmma Elisabeth Linck
(g. 1865–)[1]
BarnErnst Carlson (f. 1854)
Redigera Wikidata

Carlson var son till kyrkoherde i Slöta kontraktsprost Benedictus Johan Carlson. Han genomgick Skara trivialskola och gymnasium, blev student i Lund 1822, student i Uppsala 1827, medicine kandidat 1831, kirurgie magister 1833 och medicine doktor 1835. Redan 1828 blev han stipendiat i fälttläkarkåren, fungerade som underläkare vid garnisonssjukhuset 1829 och var senare extra läkare där vid olika tillfällen 1833-34. 1831 var han uppbörds- och karantänsläkare vid Slitö, blev pensionär i fältläkarkåren 1831 och var 1832 tillförordnad underkirurg vid Serafimerlasarettet. Carlson blev 1833 ledamot av Svenska läkarsällskapet och var dess ordförande 1845-1846.

1833 blev Carlson tillförordnad bataljonsläkare vid Älvsborgs regemente, var sjukhusläkare vid garnisonssjukhuset 1834-35, fattigläkare i Kungsholmens församling 1834-35, sjukhus- och distriktsläkare i Stockholm under koleraepidemin 1834 och ledamot av direktionen för Murbeckska inrättningen för fattiga flickors uppfostran 1836-1869. Han var tillförordnad fabriksfattigläkare i Stockholm 1836, ordinarie fabriksfattigläkare där 1837-42, medarbetare i tidskriften Hygiea 1839-1859 samt överläkare vid Stockholms stads och läns kurhus 1842-1856.

Carlsson föreläste på kanslihuset över de veneriska sjukdomarna 1843-44, var ledamot av överstyrelsen för Stockholms stads brandstodsbolag 1844-1871, företog 1844 en studieresa genom Danmark, Tyskland, Storbritannien, Belgien och Frankrike, var 1845-1857 läkare för tullbetjäningen i Stockholm, vice ombudsman och fiskal i sundhetskollegium 1846 samt tillförordnad ombudsman och fiskal där 1848-49. Han var ledamot av överstyrelsen för Stockholms stads brandförsäkringskontor 1851-59 och 1861-73 och därunder bland annat ledamot av dess stadgekommitté 1856, överläkare vid kolerasjukhuset i Storkyrkoförsamlingen 1853, ledamot av Stockholms stads sockenstämmonämnd 1854-59 och av kommittén angående förbättrad själavård i Stockholm 1856-1860. Han var sekreterare vid medicinska och hygieniska sektionerna vid skandinaviska naturforskarmötet i Kristiania 1856 och en av de svenska kommittérande för 1858 års skandinaviska naturforskarmöte i Köpenhamn. Carlson blev förste stadsläkare i Stockholm 1857, var ledamot av Stockholms stads nämnd 1857-64 och av direktionen för Strandbergska läkarinrättningen för fattiga ståndspersoner 1857. Med bibehållande av stadsläkarbefattningen var han 1858-65 tillförordnat medicinalråd i sundhetskollegium och ordförande i kommittén angående sundhetsförhållandenas ordnande 1858-59. Carlson var även ledamot av direktionen över Stockholms allmänna barnhus 1858-65, av direktionen över allmänna barnbördshuset 1858-65, ordförande i kommittén angående förbättrad gaturenhållning i Stockholm 1861, ledamot av kommittén angående Stockholms stads byggnadsordning 1863, stadsfullmäktig i Stockholm 1863-68 och som sådan bland annat ledamot av beredningsutskottet 1863-68 och av sundhetsnämnden 1863-66. Han erhöll avsked från sin position som förste stadsläkare 1869.

Carlson var dessutom ledamot av direktionen över prins Carls inrättning för fattiga och vanvårdade barn, av direktionen för gymnastiskt-ortopediska institutet, av kommittéer angående Stockholms allmänna arbetshus, angående bolagsregler för Stockholms gaslysnings AB, angående fattigsjukvården i Stockholm och angående ett vattenledningsförslag för Stockholm, av Storkyrkoförsamlingens skolstyrelse och av kommittén angående avlöning åt Storkyrkoförsamlingens präster.

Carlson var ägare till ett flertal fastigheter i Stockholm. 1870 bosatte han sig i Mariefred, 1872 på Eriksbergs herrgård i Kvillinge socken och 1876 i Skövde.

Carlson blev riddare av Nordstjärneorden 1854, riddare av Dannebrogsorden 1858, medicine jubeldoktor i Uppsala 1885.

Källor redigera

Josephson, C.D.: Axel Gabriel Carlson i Svenskt biografiskt lexikon (1927)

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f] Axel Gabriel Carlson, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Svenskagravar.se, Carlsson, Axel Gabriel, läs online, läst: 5 oktober 2021.[källa från Wikidata]