Axel Ax:son Johnson

svensk skeppsredare och industriman
För dennes son (1910–1988), se Axel Ax:son Johnson (bergsingenjör).

Axel Ax:son Johnson, född 25 juli 1876 i Stockholm, död 1958, var en svensk skeppsredare och industriman. Han var son till Axel Johnson.

Axel Ax:son Johnson
Axel Ax:son Johnson 1936
Född25 juli 1876[1]
Hedvig Eleonora församling[1][2], Sverige
Död3 augusti 1958[1] (82 år)
Engelbrekts församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningSkeppsredare[1], diplomat[1], industriidkare[1]
BarnAxel Ax:son Johnson (f. 1910)
Bo Ax:son Johnson (f. 1917)
FöräldrarAxel Johnson[1]
SläktingarHelge Axelsson Johnson (syskon)
Redigera Wikidata

Uppdrag redigera

Axel Johnson inträdde 1903 som delägare i A. Johnson & Co, blev 1910 firmans chef och blev samtidigt chef för Rederiaktiebolaget Nordstjärnan. Som chef för A. Johnsson byggde han bland annat upp Nynäs Petroleum. Han arbetade även för utvecklingen av Avesta Jernverks AB, där han var huvuddelägare.[3]

Han var konsul för Siam från 1901, och från 1911 generalkonsul.[4] Han var förste hedersledamot av Ingenjörsvetenskapsakademin och promoverades 1944 till hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan.[5]

Utmärkelser redigera

Äktenskap och barn redigera

Han gifte sig 1909 med Margaret Ortwin; de fick fem barn: Axel, som blev bergsingenjör, Margaret, Marie Claire, Bo och Mildred, som var gift med Carl Henrik von Platen.[7]

Han är begravd i Avesta kyrka.[8]

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f g h] Axel Axelson Johnson, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, Axel, f. 1876 i Stockholm, läs onlineläs online, läst: 24 mars 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 526 
  4. ^ Johnson, Axel Ax:son i Gunnar Prawitz, Vem är vem inom handel och industri? 1944–45
  5. ^ KTH: Hedersdoktorer 1944-2008 Arkiverad 24 mars 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 5 april 2009
  6. ^ Riddare och Ledamöter av Kungl. Vasaorden i Sveriges statskalender 1955
  7. ^ Ericson, Bengt (2009). Antonias revansch (pocketupplagan). Fischer & Co. sid. 22. ISBN 978-91-85183-66-1 
  8. ^ Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar. Stockholm 1999, s. 68

Vidare läsning redigera