Axag (Schoenus ferrugineus) tillhör familjen halvgräs och är ett i Skandinavien ovanligt, tuvat halvgräs av släktet axagar, som känns igen på sin blomställning, ett sammansatt ax av glänsande svartbrun färg, omgivet av två oliklånga, också svartbruna, hölster. Varje småax har, som hos agsläktet, flera av de nedersta skärmbladen tomma. Axag bildar glesare tuvor än den nära släktingen knappag. Stråna är 10-30 cm långa.

Axag
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassEnhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
OrdningGräsordningen
Poales
FamiljHalvgräs
Cyperaceae
SläkteAxagssläktet
Schoenus
ArtAxag
S. ferrugineus
Vetenskapligt namn
§ Schoenus ferrugineus
AuktorL., 1753
Axag på Västers myr, Gotland

Axag har smalare blomställning än knappag, med endast 2-4 småax. Den är allmän på Öland och Gotland, och förekommer dessutom sällsynt i övriga Skandinavien. Precis som knappag växer den på fuktig, kalkrik torvmark. Även utan blommor känns axagen igen på de svartbruna, glansiga bladsidorna.

Axag kan hybridisera med knappag.[1]

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ Lennart Stenberg; Bo Mossberg, Stefan Ericsson (1992). Den nordiska floran. sid. 608. ISBN 91-46-17234-3