Purrhavre (Avena strigosa) är en gräsart som beskrevs av Johann Christian Daniel von Schreber. Enligt bedömning 2015 i den svenska rödlistan är arten nationellt utdöd som fast bestånd i Sverige sedan 1939 och som tillfälligt förekommande sedan 1968[1]. År 2016 gjordes emellertid fynd på ett par ställen på Bjärehalvön i nordvästra Skåne[2]. Fynden bedömdes vara en reetablering som ogräs, eventuellt i samband med tagetesodling och det bedömdes som osäkert om bestånden förblir bestående etableringar eller ej.

Purrhavre
Status i Sverige: Nationellt utdöd
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionKärlväxter
Tracheophyta
KlassEnhjärtbladiga blomväxter
Liliopsida
OrdningGräsordningen
Poales
FamiljGräs
Poaceae
SläkteHavren
Avena
ArtPurrhavre
Avena strigosa
Vetenskapligt namn
§ Avena strigosa
AuktorSchreb.
Synonymer
Preissia strigosa (Schreb.) Opiz
Danthonia strigosa var. elatior
Danthonia strigosa P.Beauv.
Avena strigosa subsp. lusitanica
Avena strigosa var. glabrescens
Avena strigosa subsp. glabrescens
Avena sativa var. strigosa
Avena sativa var. hispanica
Avena preissia (Schreb.) Opiz
Avena hispanica Roem. & Schult.
Avena glabrescens (Malzev) Herter
Avena fusca Ard.
Avena freita Ortega ex Spreng.
Avena cavanillesii Roem. & Schult.
Avena arduensis Lej. ex Steud.
Avena alta Cav. ex Roem. & Schult.
Avena agraria-sesquialtera Brot.
Avena agraria-mutica Brot.
Avena agraria var. sesquialtera
Avena agraria Brot.

Artbeskrivning redigera

Purrhavre tillhör släktet Avena (havren) och familjen Poaceae (gräs) och är ett 50-90 centimeter högt ensidigt vippgräs, det vill säga att alla småaxen finns i en ensidig toppställd vippa. Småaxen svartnar när de mognar, därav det äldre namnet "svarthavre". Vipporna är 8-25 cm och småaxen 15-26 mm och med 2 blommor i varje[3]. Småaxen har två blommorna med långa snärpen. Ytteragnarna är jämnlånga och nedtill styvhåriga och upptill har de cirka 5 mm långa borst i toppen och med ett 17-30 mm långt mörkbrunt borst på ryggen. Kromosomtalet är 2n=14[4]. Bladen är sträva och nedre bladslidor är gleshåriga.

Utbredning redigera

Purrhavrens naturliga utbredning är Europa från norr om Pyrenéerna och Alperna och österut till Polen och Vitryssland. Västerut finns den på Irland. De nordiska förekomsterna var de nordligaste för arten. Den är införd till Nordamerika, Sydamerika, Sydafrika och Nya Zeeland.

Arten växer naturligt företrädesvis på sandjord men i Skandinavien numer oftast på ruderatmark som spill efter jordbrukstransporter eller på avskrädesplatser.

Ekonomisk betydelse redigera

Purrhavren används i dag för bete i bland annat södra Brasilien och på Nya Zeeland då den har ett relativt högt proteininnehåll. Den odlades under 1800-talet i Sverige i begränsad omfattning för livsmedel och djurfoder i områden som inte lämpade sig för vanlig havre (A. sativa).

Referenser redigera

  1. ^ ”Purrhavre, Avena strigosa”. Artdatabanken, Artfakta. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). http://artfakta.artdatabanken.se/?&s=purrhavre&v=1. Läst 15 december 2018. 
  2. ^ Lund, Sofia (2017). Bengt Carlsson. red. ”Utdött åkerogräs återfunnet”. Svensk Botanisk Tidskrift (Uppsala: Svenska Botaniska Föreningen) 111 (2): sid. 120-21. ISSN 0039646x. 
  3. ^ Stenberg, Lennart; Mossberg, Bo (2003). Den nya nordiska Floran. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 858. ISBN 91-46-21319-8 
  4. ^ Lid, Johannes (1963). Norsk og svensk Flora. Oslo, Norge: Det Norske Samlaget. sid. 104 

Externa länkar redigera