Öppna huvudmenyn

BiografiRedigera

Augustin Mannerheim var son till Johan Mannerheim och dennes hustru Sophie Palæmona Treschow (död 1948) samt brorson tbill marskalken, sedermera Finlands president, Gustaf Mannerheim. Hans föräldrar flyttade 1904 från Finland till Sverige, och genom sonen erhöll ätten Mannerheim, vilken tidigare utdött i Sverige, 1947 förnyad representationsrätt på det svenska Riddarhuset.

Mannerheim studerade på 1930-talet i Uppsala och kom därvid att, tillsammans med bland andra Carl-Erik af Geijerstam och Karl-Gustaf Hildebrand, tillhöra den litterära studentkrets som kallades "skaldernas matlag". Han valde dock så småningom att byta studierna i litteraturvetenskap mot en jägmästarutbildning; detta för att kunna överta och driva färdernegodset Grensholm, vilket han gjorde fram till 1982. Förutom godsägarvärvet och författandet ägnade han sig åt forskning inom metrik och musikvetenskap. Han utnämndes till filosofie hedersdoktor vid Linköpings universitet 1997.

På uppdrag av psalmbokskommittén 1969 bearbetade, nyöversatte och kommenterade Augustin Mannerheim äldre psalmer. De finns samlade i Gamla psalmisters röst (1982).

"I sin diktning använder han bilder från sina åkrar, sin gård, dess park och dess allé för att ställa de stora existentiella frågorna. I många av dikterna finns en orgelton, en fuga som sänder sitt tema genom de olika diktraderna” har Bo Lennart Anbäcken skrivit om Mannerheims poesi.

Mannerheim nyöversatte bland annat Goethes poesi till svenska, och 2007-2009 publicerade han en stor del av dennes dikter i tidskriften Aorta.

Augustin Mannerheim ärvde Grensholm vid Roxen, som han ägde till 1982.

Augustin Mannerheim gifte sig 1940 med barn- och ungdomspsykiatern Brita Mannerheim, född Danell (1916–2011). Paret hade fyra barn.

BibliografiRedigera

TolkningarRedigera

Priser och utmärkelserRedigera

KällorRedigera

Externa länkarRedigera

Se ävenRedigera