Gulhakad skogssångare[2] (Setophaga auduboni) är en amerikansk fågel i familjen skogssångare med omdiskuterad artstatus.[3]

Gulhakad skogssångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSkogssångare
Parulidae
SläkteSetophaga
ArtGulhakad skogssångare
S. auduboni
Vetenskapligt namn
§ Setophaga auduboni
Auktor(Townsend, 1837)
Utbredning
Synonymer
  • Setophaga coronata auduboni
  • Dendroica coronata auduboni
  • Dendroica auduboni
  • Audubonskogssångare
Hona
Hona

Utseende och läten redigera

Gulhakad skogssångare är en rätt stor och långstjärtad skogssångare med kraftig, mörk näbb. I alla dräkter har den en iögonfallande gul övergump. I häckningsdräkt är hanen huvudsakligen grå med streckning på rygg och bröst, gult på strupen, på flankerna och en liten fläck på hjässan och med vita kanter på större täckarna som skapar en stor vit vingfläck. Honans dräkt är en blekare version av hanens, med vingfläcken reducerad till två vingband. Utanför häckningstid är arten brun ovan, med ljus strupe och en liten gul fläck vid knogen. I flykten syns vita teckningar på stjärten.[4] Sydligare guatemalaskogssångaren, ofta behandlad som underart, är mörkare och har en vit bord under den gula strupen.

Liknande myrtenskogssångaren (som gulhakad skogssångare ofta behandlas som en del av, se nedan) har vit strupfläck istället för gul som dessutom sträcker sig runt halssidan och därmed skapar tydlig kontrast mot den grå kinden. Även i vinterdräkt är den ljusa strupfläcken större på motsvarande sätt. I häckningsdräkt har den vidare ett tydligare vitt ögonbrynsstreck, men saknar även i handräkt två vita vingband istället för den stora vita vingfläcken.[4]

Sången beskrivs i engelsk litteratur som en mjuk melodi som vanligen försvinner på slutet: "sidl sidl sidl sidl seedl seedl seedl seedl", mörkare och kortare än myrtenskogssångaren. Bland lätena hörs torra, något stigande "chwit" och i flykten klara "ssit".[4]

Utbredning och systematik redigera

Artens taxonomi är omdiskuterad i relation till gulgumpad skogssångare (S. coronata). Historiskt har den behandlats som en egen art på grund av det distinkta skillnaderna i utseendet dem emellan, men efter att hybridisering noterats där de möts slogs de samman till en och samma art. Efter nya studier höjs röster för att återigen särskilja flera av taxonen som egna arter.

En teori är att auduboni är ett resultat av historisk hybridisering mellan coronata och taxonet nigrifrons, på liknande sätt som italiensk sparv är resultatet av hybridisering mellan spansk sparv och gråsparv men som nu uppträder som egen art. Hybridisering förekommer än idag men är begränsad, vilket tyder på att det finns barriärer för genflöde mellan coronata och auduboni, ett argument för att de uppträder som egna arter.

Denna forskning har lett till att flera taxonomiska auktoriteter återigen skiljer på dem. International Ornithological Congress (IOC), som följs här, urskiljer tre arter i komplexet: gulhakad skogssångare, myrtenskogssångare samt guatemalaskogssångare (S. goldmani), medan Birdlife International inkluderar goldmani i gulhakad skogssångare. Andra auktoriteter, som Clements et al 2023[5], behåller dem än så länge som en och samma art.

Listan nedan med två underarter och dess utbredning följer IOC:[3]

Tidigare placerades arten i Dendroica men detta släkte inkluderas numera i Setophaga efter genetiska studier.[6]

Status redigera

IUCN kategoriserar den som livskraftig, men följer Birdlife Internationals taxonomi och inkluderar därmed även guatemalaskogssångare (Setophaga goldmani) i bedömningen.[1]

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2023 Setophaga auduboni . Från: IUCN 2023. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2023-2. Läst 10 december 2023.
  2. ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024. 
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi : 10.14344/IOC.ML.5.2.
  4. ^ [a b c] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 376. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  6. ^ Lovette, Irby J. et al. (2010). ”A comprehensive multilocus phylogeny for the wood-warblers and a revised classification of the Parulidae (Aves)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 57 (2): sid. 753–770. doi:10.1016/j.ympev.2010.07.018. PMID 20696258. Arkiverad från originalet den 3 november 2013. https://web.archive.org/web/20131103125129/http://www.bio.sdsu.edu/pub/burns/Lovetteetal2010.pdf. 

Externa länkar redigera