Atlantpingvin[2] (Eudyptes moseleyi) är en starkt hotad art av pingviner och en av de arter som lever längst norrut.[3]

Atlantpingvin
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
UnderklassNeognathae
OrdningPingvinfåglar
Sphenisciformes
FamiljPingviner
Spheniscidae
SläkteEudyptes
ArtAtlantpingvin
E. moseleyi
Vetenskapligt namn
§ Eudyptes moseleyi
AuktorMathews & Iredale, 1921
Utbredning
Synonymer
Eudyptes chrysocome moseleyi

Utseende redigera

Atlantpingvinen är en 55 centimeter lång pingvin med röda ögon, vit undersida och skiffergrå ovansida. Den har karakteristiska mycket långa och starkt gula ögonbryn som slutar i långa gula plymer bakom ögonen. Ovansidan av huvudet har spetsiga svarta fjädrar. Den närbesläktade klipphopparpingvinen har bredare ögonbryn och ännu längre plymer.[1]

Utbredning och systematik redigera

Fågeln förekommer i den tempererade delen av södra Atlanten och Indiska oceanen och häckar där på sju öar mellan 37° och 40° sydlig bredd. 85% av populationen finns i Atlanten i ögruppen Tristan da Cunha samt närliggande Gough Island. Resterande 15% häckar på öarna Saint Paul och Amsterdamön i södra Indiska oceanen. Den har tillfälligt setts i Falklandsöarna samt i Sydafrika.[1]

Tidigare betraktades atlantpingvin vara en underart till klipphopparpingvin, (E. chrysocome), men urskiljs nu allmänt som egen art efter studier.[4][5]

 
Atlantpingvin på Inaccessible Island.

Ekologi redigera

Atlantpingviner lever huvudsakligen av kräftdjur, i synnerhet krill, men intar också bläckfisk. Även fisk ingår i födan, framför allt när ungarna har fötts. Den är opportunistisk i sitt födosökande och nyttjar olika områden under och efter häckningstid.[1]

Vuxna fåglar anländer till häckningskolonierna i slutet av juli och augusti. I Atlanten kan den häcka i olika typer av miljöer, från stenströdda stränder på Gough Island och Tristan da Cunha till grästuvor (huvudsakligen Spartina arundinacea) på Nightingale, Alex (Middle) och Inaccessible. I Indiska oceanen häckar den i sluttande terräng från havsnivå till 170 meter över havet.[1]

Status redigera

IUCN kategoriserar arten som starkt hotad på grund av att den minskar kraftigt i antal.[1] Enligt de senaste uppskattningarna består världspopulationen av till drygt 200 000 par.[1]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Henry Nottidge Moseley (1844-1891), brittisk zoolog och upptäcktsresande.[6]

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f g] Birdlife International 2020 Eudyptes moseleyi . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 20 januari 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
  4. ^ Jouventin, P., R.J. Cuthbert, and R. Ottvall (2006) Genetic isolation and divergence in sexual traits: evidence for the northern rockhopper penguin Eudyptes moseleyi being a sibling species Mol. Ecol. 15, 3413-3423.
  5. ^ Banks, J., A. Van Buren, Y. Cherel, and J.B. Whitfield (2006) Genetic evidence for three species of rockhopper penguins Eudyptes chrysocome, Polar Biol. 30, 61-67.
  6. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera