Astrid Sampe

svensk formgivare och textilkonstnär

Anna Astrid Sampe, under en period Sampe-Hultberg, född 27 maj 1909 i Nacka församling i Stockholms län,[6] död 1 januari 2002 i Farsta församling i Stockholm[7], var en svensk formgivare som arbetade huvudsakligen med textil.

Astrid Sampe
Astrid Sampe.jpg
Astrid Sampe på 1940-talet.
Född27 maj 1909[1]
Nacka församling[2]
Död1 januari 2002 (92 år)
Farsta församling[2]
NationalitetSvensk
MedborgarskapSverige[3][4]
Utbildad vidRoyal College of Art, [2]
Konstfack, [2] Arbcom ru editing.svg
SysselsättningTextilkonstnär
ArbetsgivareNK[2]
Knoll
MakeSten Hultberg
(1936–1952)
BarnMonica Backström (f. 1939)[2]
Utmärkelser
Hedersmedlemskap Royal Designer for Industry (1949)[5]
Hans Majestät Konungens medalj (1980)[2]
Professors namn (1989)[2]
Kungliga Vasaorden[2]
Redigera Wikidata

Utbildning och verkRedigera

 
Kökstrivsel och
Stig Lindbergs Spisa Ribb
 
Perssons kryddskåp och
Stig Lindbergs Adam

Astrid Sampe var dotter till textilfabrikören Otto (Pettersson) Sampe och Anna Larson. Hon växte upp i Borås där fadern drev en textilindustri och hon fick redan som barn efter läxläsningen hjälpa till med olika moment vid tillverkningen.

Hon utbildade sig åren 1928–1932 vid Högre konstindustriella skolan i Stockholm och senare vid Royal College of Art i London samt som Svenska slöjdföreningens stipendiat genom självstudier under resor till Tyskland, Frankrike, Italien och Tjeckoslovakien 1934. Resan resulterade i en längre rapport om svensk textilindustris möjligheter att producera tryckta tyger. Hon anställdes som formgivareNordiska Kompaniet 1936, där hon ett år senare blev chef för NK:s nystartade Textilkammare för att 1960 utses till disponent och medlem i direktionen. 1939 arbetade hon tillsammans med Sven Markelius med utformningen av den svenska paviljongen på världsutställningen in New York. Hon samarbetade även med möbelformgivaren Elias Svedberg.

Astrid Sampe brukar även räknas till den första textildesignern som introducerade vattentålig och brandsäker glasfiber i Sverige (1946).

H55, Helsingborgsutställningen 1955, presenterades Linnelinjen, en revolution av det svenska linneskåpet initierad och skapad av Astrid Sampe och Marianne Nilsson för Almedahls fabriker. Nya format, mönster och dessutom färg på lakan, servetter och kökshanddukar. Där ingick även Kökstrivsel, en kökshandduk i linne med röda och svarta "fartränder". Det var helt i linje med Svenska Slöjdföreningens slogan "vackrare vardagsvaran". Handduken tillverkas fortfarande efter över femtio år av Klässbols linneväveri i Värmland.

På 1950-talet var tryckta handdukar något nytt och det blev mycket populärt i Sverige. Särskilt Astrid Sampes Perssons kryddskåp som var tillägnat keramikern Signe Persson Melin, som i början till 1950-talet gjorde en uppmärksammad serie kryddburkar i keramik med lock av kork. 1952 inledde hon ett samarbete med Kasthalls mattfabrik i Kinna där hon formgav en serie Wiltonmattor som var svagt randat eller med återhållet geometriska figurer.

Från 1946 och framåt samarbetade hon med en rad arkitekter med det textilas miljöskapande roll och inredde eller medarbetade vid inredningen vid ett flertal svenska beskickningar bland annat ambassaderna i Washington och Tokyo. Hon var delaktig vid den textila inredningen av Tekniska högskolans kårhus i Stockholm och för Dag Hammarskjöldbiblioteket i FN-huset i New York komponerade hon praktmattorna. Mattornas mönster är inspirerade av fem olika trädslag från de fem världsdelarna. Sedan 1948 var hon även anlitad som formgivare av Knoll International textile section och Amerikas största mattfabrik Vigelo i Connecticut.

År 1972 lämnade Sampe NK och startade en egen ateljé i Stockholm för att formge textilier och inredningar. Hon valdes in som hedersledamot i Faculty of Royal Disigners of Industries i London 1949. Separat ställde hon ut ett par gånger i New York och i London. Hon medverkade i världsutställningen 1937, världsutställningen 1939 och i utställningarna Tribut to Sweden 1960 samt ett stort antal svenska konsthantverksutställningar. Tillsammans med Vera Diurson utgav hon boken Textil bilderbok[8]

Sampe är representerad vid Nationalmuseum[9] i Stockholm, Röhsska museet[10], Armémuseum[11], Kalmar läns museum [12], Jönköpings läns museum [13], Nordiska museet [14], Helsingborgs museum[15], Kulturen[16], Malmö museum[17]Helsingborgs museum[18]Sörmlands museum[19] och Jamtli[20], Museum of Modern Art[21] i New York, Victoria and Albert Museum[22] i London, Walker Art Center Museum i Minneapolis och Nordenfjeldske Kunstindustrimuseum i Trondheim.

FamiljRedigera

Astrid Sampe var under perioden 1936–1952 gift med direktören Sten Hultberg (1909–2002)[7], son till boktryckaren, sedermera reklamspecialisten Albin Ernst Ludvig Hultberg och Nancy Elsa Sofia Rosengren (omgift Säflund).[23][7] Under äktenskapet hette hon först Hultberg och sedan Sampe-Hultberg. De fick barnen Monica Backström (född 1939) och Henrik Hultberg (född 1942).[24][25]

UtmärkelserRedigera

Litteratur och källorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Astrid Sampe, CLARA (på engelska), CLARA-id: 10148, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i] Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: AnnaAstridSampe, omnämnd som: Anna Astrid Sampe 1909-05-27 — 2002-01-01 Textilformgivare, läst: 10 februari 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 27 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  4. ^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 7346, läs online, läst: 4 december 2019, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.thersa.org, läst: 9 januari 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ Vem är det? Svensk biografisk handbok 1965, Stockholm 1965, s. 962
  7. ^ [a b c] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  8. ^ Libris
  9. ^ Astrid Sampe i Nationalmuseums samlingar
  10. ^ Röhsska museet
  11. ^ Armémuseum
  12. ^ Kalmar läns museum
  13. ^ Jönköpings läns museum
  14. ^ Nordiska museet
  15. ^ Helsingborgs museum
  16. ^ Kulturen i Lund
  17. ^ Malmö museum
  18. ^ Malmö museum
  19. ^ Sörmlands museum
  20. ^ Jamtli
  21. ^ Museum of Modern Art
  22. ^ Victoria and Albert Museum
  23. ^ Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
  24. ^ SAMPE, A ASTRID, designer, Sthlm i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 1132.
  25. ^ Backström, Monica A, formgivare, Kalmar i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 80.
  26. ^ ”Hedersdoktorer vid Konstnärliga fakulteten”. Göteborgs universitet. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140819223231/http://www.konst.gu.se/fakulteten/hedersdoktorer/. Läst 20 oktober 2013. 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera