Astrid Bergegren
Astrid Bergegren (i riksdagen kallad Bergegren i Norrköping), född 4 december 1909 i Stockholm (Matteus), död 11 februari 2002 i Järvsö församling, Gävleborgs län,[5] var en svensk kontorist och politiker (socialdemokrat).
| Astrid Bergegren | |
.jpg) | |
| Född | 4 december 1909[1][2] Sankt Matteus församling[1] |
|---|---|
| Död | 11 februari 2002[1] (92 år) Järvsö församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker[2] |
| Befattning | |
| Andrakammarledamot, Östergötlands läns valkrets (1957–1970)[2] Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (1966–1969)[3] Ledamot av Europarådets parlamentariska församling (1969–1974)[3] Ledamot av Sveriges riksdag 1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Östergötlands läns valkrets (1971–1974)[4] | |
| Politiskt parti | |
| Socialdemokraterna[2] | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Astrid Bergegren tog sin realexamen 1926. Hon blev laboratoriebiträde hos Norrköpings hälsovårdsnämnd 1933. Hon var föreståndare för ansökningsavdelningen vid Norrköpings rättshjälpsanstalt 1948. 1967 till 1970 var hon ledamot av direktionen för regionsjukhuset Norrköping-Linköping 1967–1970, för centrallasarettet i Norrköping 1967–1968 och i Söderköping 1967–1968 och ledamot av direktionen Norrköping-Söderköping 1969–1970.
Politik redigera
1949 var Bergegren ordförande i styrelsen för socialdemokraternas kvinnodistrikt i Östergötlands län. Hon var också sekreterare i partiets styrelse i Östergötlands län. 1968 till 1974 var Bergegren ledamot av socialdemokraternas partistyrelse.
Bergegren var ledamot av riksdagens andra kammare 1957–1970, invald i Östergötlands läns valkrets. Hon var också riksdagsledamot under mandatperioden 1971–1973, också i Östergötlands läns valkrets. Bergegren skrev 21 egna motioner.
Som svensk delegat i Europarådets parlamentarikerförsamling var Bergegren år 1973 initiativtagare till en motion för att inkludera dödsstraff bland de förnedrande och omänskliga straff som förbjuds enligt artikel 3 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.[6] Arbetet mot dödsstraffet i Europarådet ledde senare fram till det sjätte tilläggsprotokollet till konventionen, som förbjuder dödsstraff.
Familj redigera
Astrid Bergegren var dotter till antikvariatsbokhandlaren Sven Bergegren och Edit Hultgren. Hon var ogift och barnlös.
Referenser redigera
- Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1985), band 2, s. 52
- Tidens kalender 1971, almanack och uppslagsbok. Stockholm: Tidens förlag, 1970, sid. 234.
Noter redigera
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, Bergegren, Astrid, läst: 12 september 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, Bergegren i Norrköping, läst: 3 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.assembly.coe.int .[källa från Wikidata]
- ^ Riksdagens protokoll 1971:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1830–2020, Version 8.01, Sveriges Släktforskarförbund: Bergegren, Astrid
- ^ Franck, Hans Göran, 1925-1997. (2003). The Barbaric punishment : abolishing the death penalty. Kluwer Law International. sid. 62. ISBN 90-411-2151-X. OCLC 52197622. https://www.worldcat.org/oclc/52197622. Läst 11 maj 2020