Wikipedia

Astri Torsell

svensk skådespelare
(Omdirigerad från Astri Torssell)

Astri (egentligen Astrid) Torsell, född den 24 december 1879 i Stockholm, död den 9 juli 1951 i Oslo, var en svensk skådespelare, verksam bland annat vid Kungliga Dramatiska Teatern. Hon var dotter till Olefine Moe och Oscar Torsell.

Astri Torsell
Astri Torsell i Gamla Heidelberg.
Astri Torsell i Gamla Heidelberg.
FöddAstrid Torsell
24 december 1879
Stockholm, Sverige Sverige
Död9 juli 1951 (71 år)
Oslo, Norge Norge
IMDb SFDb

Hon debuterade på Eldoradoteatern i Kristiania 1897 som Birgitta i Svarta dominon, men övergick sedan till talscenen och knöts 1899 till Svenska teatern, Stockholm, som honom lämnade 1906. 1906 kom hon till Dramatiska teatern, där hon var engagerad till 1909, varefter hon 1909–1911 åter var engagerad vid Svenska teatern och 1911–1913 åter vid Dramatiska teatern. Hon bodde därefter mestadels i Oslo. Hon gästpelade senare vid olika Stockholmsteatrar, i svenska landsorten samt olika teatrar i Norge.[1]

Filmografi redigera

Teater redigera

Roller (ej komplett) redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1899 Min ros i skogen
Oscar Wijkander		 Kristiania[2]
Malena Stor-Klas och Lill-Klas
Gustaf af Geijerstam		 Harald Molander Svenska teatern, Stockholm[3]
1900 Folkungasagan
August Strindberg		 Svenska teatern, Stockholm[4]
1901 Dottern Midsommareld
Hermann Sudermann		 Svenska teatern, Stockholm[5]
1904 Matilda Senardi Lucifer
Enrico Annibale Butti		 Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[6][7]
1905 Eva Willner Amor och Hymen
Tor Hedberg		 Svenska teatern, Stockholm[8]
Aymelotte Greven av Antwerpen
Per Hallström		 Svenska teatern, Stockholm[9]
Katinka Maslof Uppståndelse
Lev Tolstoj		 Svenska teatern, Stockholm[10]
Målarinnan Fjärde paragrafen
Gustav Kadelburg		 Svenska teatern, Stockholm[11]
Ett samvetsäktenskap
Marcel Prévost		 Svenska teatern, Stockholm[12]
Bondtösen Livets dal
Max Dreyer		 Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[13]
Elisabeth Lågor i dunklet
Enrico Annibale Butti		 Svenska teatern, Stockholm[14]
Kammarjungfrun Kameliadamen
Alexandre Dumas d.ä.		 Svenska teatern, Stockholm[15]
1906 Raina Hjältar
George Bernard Shaw		 Svenska teatern, Stockholm[16]
Cecilia Gillets hemlighet
August Strindberg		 Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[17]
Livet på landet
Fritz Reuter		 Svenska teatern, Stockholm[18][19]
Gerd Hübner Livets maskerad
Ludwig Fulda		 Dramatiska Teatern[20][21]
1909 Pastorskan Djävulens lärjunge
George Bernard Shaw		 Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[22]
Hermione En vintersaga
William Shakespeare		 Svenska teatern, Stockholm[23]
1910 Konserten
Hermann Bahr		 Svenska teatern, Stockholm[24]
1911 Käthie Gamla Heidelberg
Wilhelm Meyer-Förster		 Svenska teatern, Stockholm[25]
Prinsessan Thekla Wallenstein
Friedrich Schiller		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[26]
1918 Helene Bording Under lagen
Edvard Brandes		 Einar Fröberg Intima teatern[27]
1919 Helène de Trévillac Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers		 Karl Hedberg Dramaten
1931 Etienne
Jacques Deval		 Gösta Ekman Konserthusteatern[28]
1939 Fru Bang Paul Lange och Tora Parsberg
Björnstjerne Björnson		 Rune Carlsten Dramaten

Referenser redigera

  1. ^ Torsell, Astri i Svenska män och kvinnor (1955)
  2. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (15): sid. 175-176. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119234939/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_15.pdf. Läst 19 november 2015. 
  3. ^ ”Stor-Klas och Lill-Klas”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P6934&pos=240. Läst 10 september 2016. 
  4. ^ Teaterkrönika 1901 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1901) s. 390
  5. ^ Frithiof Hellberg, red (1901). ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 14 (46): sid. 747. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1901/pdf/1901_46.pdf. Läst 17 november 2015. 
  6. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1905) sid. 60
  7. ^ Ellen Hagen (1904). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 17 (42): sid. 521. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1904/pdf/1904_42.pdf. Läst 17 november 2015. 
  8. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (9): sid. 119. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_9.pdf. Läst 17 november 2015. 
  9. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (12): sid. 154f. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_12.pdf. Läst 17 november 2015. 
  10. ^ Frithiof Hellberg, red (1905). ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (17): sid. 219. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118084237/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_17.pdf. Läst 17 november 2015. 
  11. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (19): sid. 243. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_19.pdf. Läst 17 november 2015. 
  12. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (22): sid. 283. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_22.pdf. Läst 17 november 2015. 
  13. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (43): sid. 547. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_43.pdf. Läst 18 november 2015. 
  14. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (45): sid. 574. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_45.pdf. Läst 19 november 2015. 
  15. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (50): sid. 642. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_50.pdf. Läst 19 november 2015. 
  16. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (12): sid. 149. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_12.pdf. Läst 19 november 2015. 
  17. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (19): sid. 234. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_19.pdf. Läst 20 november 2015. 
  18. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (21): sid. 261. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_21.pdf. Läst 20 november 2015. 
  19. ^ Bo Bergman (19 maj 1906). ”Svenska teatern: Lifvet på landet”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-05-19/12960A/2. Läst 28 december 2015. 
  20. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 8 september 1906. http://arkivet.dn.se/tidning/1906-09-08/13069A/3. Läst 11 januari 2017. 
  21. ^ Thore Blanche (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (37): sid. 452. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_37.pdf. Läst 20 november 2015. 
  22. ^ Bo Bergman (28 november 1909). ”Svenska teaterns senaste Shawpjäs”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-11-28/14216/9. Läst 7 augusti 2015. 
  23. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 23 december 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-12-23/14241/6. Läst 7 augusti 2015. 
  24. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 4 november 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-11-04/14547/5. Läst 8 augusti 2015. 
  25. ^ ”Nyårsdagen: Premiärernas dag”. Dagens Nyheter: s. 6. 2 januari 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-02/14603/6. Läst 2 augusti 2015. 
  26. ^ Bo Bergman (21 januari 1911). ”Schillers Wallenstein på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-21/14621/6. Läst 2 augusti 2015. 
  27. ^ ”Under lagen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29421&pos=103. Läst 17 maj 2016. 
  28. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 108. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Astri_Torsell&oldid=51970899”