Aspartam är ett sötningsmedel som kan användas i stället för socker i lightprodukter, sockerfria tuggummin och andra livsmedel. Medlets E-nummer är E 951. Det marknadsförs som bordssötningsmedel bland annat under namnen Canderel och Equal (i USA), men ingår huvudsakligen i färdiga livsmedelsvaror. Aspartam är ett av de mest välstuderade, dokumenterade, utredda och debatterade ämnen i världen.[1]

Aspartam
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namnN-(L-α-Aspartyl)-L-fenylalanin-metylester
Kemisk formelC14H18N2O5
Molmassa294,3 g/mol
UtseendeVita kristaller
CAS-nummer22839-47-0
SMILES[NH3+][C@@H](CC([O-])=O)C(N[C@@H](CC1=CC=CC=C1)C(OC)=O)=O
Egenskaper
Smältpunkt246 °C
Kokpunkt- °C (sönderfaller)
Faror
NFPA 704

NFPA 704.svg

1
1
0
LD50> 10 g/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Aspartam är ett ämne (en dipeptidester) som ger 4 kcal per gram. Det fullständiga namnet för substansen är aspartyl-fenylalanin-1-metylester.

EgenskaperRedigera

Aspartam ger ingen kariespåverkan och inget blodsocker- eller insulinsvar.[källa behövs] Ämnets energiinnehåll är fyra kilokalorier per gram, vilket är ungefär lika mycket som de flesta sockerarter. Detta betyder att aspartam ger lika mycket kalorier som socker viktmässigt, men på grund av sin cirka 150–200 gånger sötare smak används aspartam i betydligt mindre mängd än socker. Det förlorar sin sötma vid lagring under lång tid, men tillverkarna kan förbättra stabiliteten genom tillsatser.[2] Däremot bryts det snabbt ned vid uppvärmning[3].

Aspartam har, till skillnad från vissa andra sötningsmedel, inte någon laxerande effekt vid överkonsumtion.[4] Det finns, enligt den statliga rapporten Mat vid fetma[5], endast ett måttligt starkt vetenskapligt underlag för att drycker sötade med aspartam i jämförelse med drycker ej sötade med aspartam, leder till en viktminskning hos personer med fetma. Enligt några enstaka artiklar kan aspartam leda till ökad aptit eller viktuppgång, men flera studier visar motsatsen.[källa behövs] Det sammantagna vetenskapliga underlaget är att aspartam kan fungera som en ersättning för socker för viktnedgång.[källa behövs]

HistorikRedigera

Aspartam eller aspartylfenylalanin (marknadsförs som NutraSweet, Equal, Egal eller Canderel) upptäcktes 1965. Aspartam introducerades i livsmedelsindustrin år 1981 i USA.[källa behövs] För dem som inte har den medfödda sjukdomen fenylketonuri (PKU), finns det inga kända risker med att äta aspartam. Livsmedelsverket har därför inga speciella rekommendationer vad gäller konsumtion av aspartam.[6] Det är idag det mest använda sötningsmedlet i läsk.[källa behövs]

MetabolismRedigera

När aspartam bryts ner i kroppen bildas metanol (träsprit), asparaginsyra och den essentiella aminosyran fenylalanin.[källa behövs] Metanol finns naturligt i små mängder i frukt och fruktjuicer. Livsmedelsverket kommenterar att "den mängd metanol som tillförs kroppen från ett glas aspartamsötad läsk är mindre än den mängd som finns naturligt i till exempel ett glas apelsinjuice" och att både asparaginsyra och fenylalanin är byggstenar för proteiner och en del av normal kost.[6] Aspartam bryts ned mycket snabbt i tunntarmen, vilket gör att även vid förtäring av stora doser så återfinns inget i blodomloppet.[7]

AnvändningRedigera

Aspartam är tillsatt i närmare 6 000 livsmedel världen över, varav cirka 2 000 i Europa.[källa behövs] Substansen används som sockerersättning i bland annat bordssötningsmedel, kakor, läskedrycker, saft, glass, proteinpulver, konfektyr, halstabletter, tuggummi, mediciner med mera.[källa behövs]

FramställningRedigera

Aspartam är ett derivat av aminosyror där två av dessa, fenylalanin och asparaginsyra används för framställningen. Vid framställning av aspartam används termolysin.[källa behövs]

Säkerhet och hälsoeffekterRedigera

Ett stort antal mat- och hälsomyndigheter världen över har kommit fram till att aspartam är säkert för mänsklig konsumtion.

USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet har beskrivit aspartam som en av de mest noggrant testade och studerade livsmedelstillsatserna som de någonsin har godkänt[8] och att dess säkerhet är "clear cut".[9]

Socialstyrelsen i Sverige anser att aspartam inte är farligt vid konsumtion under gränsvärdet för den som inte har sjukdomen PKU.[10]

EU:s högsta rekommenderade dagliga dos är 40 mg aspartam per kilogram kroppsvikt.[11] Läskedrycker sötade med aspartam får innehålla högst 600 mg/l, och i och med att många innehåller mindre kan en person hålla sig under rekommenderat dagligt intag med maximalt fyra liter sötad dryck per dag om personen väger 60 kg.[källa behövs]

Personer med sjukdomen fenylketonuri (PKU)Redigera

Personer med den ärftliga sjukdomen fenylketonuri (PKU) kan inte bryta ner fenylalanin, och måste därför undvika att konsumera aspartam, men även naturliga livsmedel som innehåller fenylalanin. Därför märks alla produkter som innehåller aspartam med texten "Innehåller en fenylalaninkälla". I Sverige utförs ett så kallat PKU-test på alla nyfödda, för att undersöka om de lider av sjukdomen.[12]

CancerRedigera

Översiktsarbeten har inte funnit något samband mellan aspartam och cancer.[13][14][15][16][17] Den ståndpunkten stöds av flera tillsynsmyndigheter som USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet (FDA)[18] och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) såväl som vetenskapliga institutioner som National Cancer Institute.[19] Enligt EFSA och FDA är aspartam säkert för mänsklig konsumtion.[20][21]

Neurologiska och psykiatriska symptomRedigera

Påståenden har gjorts via internet och i konsumentriktade tidskrifter om neurotoxiska effekter av aspartam som skulle leda till neurologiska eller psykiatriska symtom som krampanfall, huvudvärk, och humörsvängningar.[13] Översiktsarbeten av aspartams biokemi har inte funnit något bevis för att de doser som konsumeras skulle kunna leda till dessa neurotoxiska effekter.[22] Genomgående översiktsarbeten har inte funnit någon evidens för aspartam som en orsak till dessa symtom.[13][14][23] Ett översiktsarbete av studier om barn fann inte några signifikanta risker för neuropsykiatriska tillstånd som panikattacker, humörsvängningar, hallucinationer, ADHD, eller krampanfall.[24]

ReferenserRedigera

  1. ^ Czarnecka, Kamila; Pilarz, Aleksandra; Rogut, Aleksandra; Maj, Patryk; Szymańska, Joanna; Olejnik, Łukasz (2021-06-07). ”Aspartame—True or False? Narrative Review of Safety Analysis of General Use in Products” (på engelska). Nutrients 13 (6): sid. 1957. doi:10.3390/nu13061957. ISSN 2072-6643. PMID 34200310. PMC: PMC8227014. https://www.mdpi.com/2072-6643/13/6/1957. Läst 12 december 2021. 
  2. ^ Informa Healthcare – Aspartame: A Safety Evaluation Based on Current Use Levels, Regulations, and Toxicological and Epidemiological Studies
  3. ^ Nylander, Annica; m.fl. (2014). Livsmedelskunskap 
  4. ^ Aspartame, low-calorie sweeteners and disease: Regulatory safety and epidemiological issues, metastudie 2013
  5. ^ Mat vid fetma : en systematisk litteraturöversikt.. SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. 2013. ISBN 978-91-85413-59-1. OCLC 880134672. https://www.worldcat.org/oclc/880134672. Läst 12 december 2021 
  6. ^ [a b] ”Aspartam”. Livsmedelsverket. 1 november 2021. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/sotningsmedel/aspartam. Läst 12 december 2021. 
  7. ^ Magnuson, B. A.; Burdock, G. A.; Doull, J.; Kroes, R. M.; Marsh, G. M.; Pariza, M. W. (2007). ”Aspartame: a safety evaluation based on current use levels, regulations, and toxicological and epidemiological studies”. Critical Reviews in Toxicology 37 (8): sid. 629–727. doi:10.1080/10408440701516184. ISSN 1040-8444. PMID 17828671. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17828671. Läst 12 december 2021. 
  8. ^ ”Additional Information about High-Intensity Sweeteners Permitted for Use in Food in the United States”. United States Food and Drug Administration. 2 augusti 2018. https://www.fda.gov/food/food-additives-petitions/additional-information-about-high-intensity-sweeteners-permitted-use-food-united-states. Läst 12 december 2021. 
  9. ^ John Henkel (1 december 2004). ”Sugar Substitutes: Americans Opt for Sweetness and Lite”. U.S. Food and Drug Administration. https://web.archive.org/web/20070102024642/https://www.fda.gov/fdac/features/1999/699_sugar.html. Läst 12 december 2021. 
  10. ^ ”Socialstyrelsen – Kost vid diabetes”. Arkiverad från originalet den 28 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160128111617/http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18471/2011-11-7.pdf. Läst 13 januari 2012. 
  11. ^ http://www.efsa.europa.eu/en/faqs/faqaspartame.htm#4 efsa.europa.eu läst 2012-09-09
  12. ^ Nej apartamet i din lightläst är inte farligt, Metro Viralgranskaren 2017-02-14
  13. ^ [a b c] ”Aspartame: a safety evaluation based on current use levels, regulations, and toxicological and epidemiological studies”. Critical Reviews in Toxicology 37 (8): sid. 629–727. 2007. doi:10.1080/10408440701516184. PMID 17828671. 
  14. ^ [a b] EFSA National Experts (May 2010). ”Report of the meetings on aspartame with national experts”. Report of the meetings on aspartame with national experts. EFSA. http://www.efsa.europa.eu/en/supporting/pub/zn-002. Läst 9 januari 2011. 
  15. ^ ”Aspartame: review of safety”. Regulatory Toxicology and Pharmacology 35 (2 Pt 2): sid. S1–93. April 2002. doi:10.1006/rtph.2002.1542. PMID 12180494. 
  16. ^ ”Aspartame, low-calorie sweeteners and disease: regulatory safety and epidemiological issues”. Food and Chemical Toxicology 60: sid. 109–15. October 2013. doi:10.1016/j.fct.2013.07.040. PMID 23891579. 
  17. ^ ”Aspartame: A review of genotoxicity data”. Food and Chemical Toxicology 84: sid. 161–8. October 2015. doi:10.1016/j.fct.2015.08.021. PMID 26321723. 
  18. ^ ”US FDA/CFSAN – FDA Statement on European Aspartame Study”. US FDA/CFSAN – FDA Statement on European Aspartame Study. Arkiverad från originalet den 30 July 2010. http://webarchive.loc.gov/all/20100730225205/http://www.fda.gov/Food/FoodIngredientsPackaging/FoodAdditives/ucm208580.htm. Läst 23 september 2010. 
  19. ^ ”Aspartame and Cancer: Questions and Answers”. Aspartame and Cancer: Questions and Answers. National Cancer Institute. 12 September 2006. Arkiverad från originalet den 12 February 2009. https://web.archive.org/web/20090212130028/http://cancer.gov/cancertopics/factsheet/AspartameQandA. Läst 29 augusti 2011. 
  20. ^ ”CFR - Code of Federal Regulations, Title 21, Part 172: Food additives permitted for direct addition to food for human consumption. Subpart I--Multipurpose Additives; Sec. 172.804 Aspartame”. CFR - Code of Federal Regulations, Title 21, Part 172: Food additives permitted for direct addition to food for human consumption. Subpart I--Multipurpose Additives; Sec. 172.804 Aspartame. US Food and Drug Administration. 1 April 2018. https://www.accessdata.fda.gov/scripts/cdrh/cfdocs/cfcfr/CFRSearch.cfm?fr=172.804. Läst 22 augusti 2019. 
  21. ^ Panel on Food Additives and Nutrient Sources added to Food (2006). ”Opinion of the Scientific Panel on food additives, flavourings, processing aids and materials in contact with food (AFC) related to a new long-term carcinogenicity study on aspartame”. The EFSA Journal 356 (5): sid. 1–44. doi:10.2903/j.efsa.2006.356. 
  22. ^ ”Aspartame consumption: lack of effects on neural function”. The Journal of Nutritional Biochemistry 5 (6): sid. 266–83. 1994. doi:10.1016/0955-2863(94)90032-9. 
  23. ^ Butchko, HH; Stargel, WW; Comer, CP; Mayhew, DA; Benninger, C; Blackburn, GL; de Sonneville, LM; Geha, RS; et al. (2002). ”Aspartame: review of safety.”. Regulatory Toxicology and Pharmacology 35 (2 Pt 2): sid. S1–93. doi:10.1006/rtph.2002.1542. PMID 12180494. 
  24. ^ ”"Inactive" ingredients in pharmaceutical products: update (subject review). American Academy of Pediatrics Committee on Drugs”. Pediatrics 99 (2): sid. 268–78. February 1997. doi:10.1542/peds.99.2.268. PMID 9024461. 

Externa länkarRedigera