Asko Heikki Siegfried Parpola, född 12 juli 1941 i Forssa, är en finländsk indolog och professor emeritus vid Helsingfors universitet.

Asko Parpola.

Parpola avlade studentexamen vid Normallyceum i Helsingfors 1959.[1] Samma år påbörjade han studier inom antikvetenskap, särskilt grekiska och antikens Greklands litteratur, vid Helsingfors universitet, men bytte snart till sanskrit och komparativ indoeuropeisk lingvistik.[2] Han blev filosofie kandidat 1963, licentiat 1966 och avlade filosofie doktorsexanmen i sanskrit och komparativ indoeuropeisk lingvistik 1968, allt vid Helsingfors universitet.[3] Åren 1982–2004 innehade han en extra ordinarie professur i indologi vid samma lärosäte.

I sin doktorsavhandling, som han skrev under handledning av Pentti Aalto, undersökte han den dittills oöversatta Drāhyayana-Śrautasūtran – en fortsättning på ett arbete som påbörjats av Julio Reuter.[2] Han reste till Indien för första gången 1971.[2] Han har bland annat bedrivit forskning i Indiens religioner (Veda och hinduismen) och skrev 1994 en omfattande monografi, Deciphering the Indus script, över den forntida Induskulturen och dess skriftsystem, som han har försökt dechiffrera. I detta arbete presenterade han all existerande kunskap om Induskulturens skriftspråk, baserat på de nästan 4000 kända fynden, och kom till slutsatsen att skriftspråket möjligtvis aldrig kommer att kunna dechiffreras eftersom de bevarade texterna är för korta.[4] Han lade även fram hypotesen att Induskulturens språk tillhörde den dravidianska familjen.[4]

Han har dessutom intresserat sig för Sydasiens förhistoriska arkeologi samt för flera av Indiens språk, t.ex. sanskrit, malayalam, tamil.[5]

Han tilldelades riddartecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden 1990 och har även mottagit kommendörstecknet av Finlands Lejons orden.[3] År 1990 utnämndes han till ledamot av Finska Vetenskapsakademien.[6] Han är även hedersledamot av American Oriental Society[7] och, sedan 2000, av Academia Europaea[8]. För sitt arbete inom sanskrit tilldelades han 2015 en utmärkelse av Indiens president.[9]

Han är bror till assyriologen Simo Parpola.[10] Hans fru Marjatta Parpola är kulturantropolog och har bland annat studerat brahminernas liv och kultur i Kerala.[11]

Källor redigera

  1. ^ ”Asko Parpola”. University of Helsinki. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190811170604/https://researchportal.helsinki.fi/en/persons/asko-parpola. Läst 12 augusti 2018. 
  2. ^ [a b c] Parpola, Asko (2015). The Roots of Hinduism : the Early Aryans and the Indus Civilization. Oxford University Press. sid. vii–xiii. ISBN 9780190226923 
  3. ^ [a b] ”Asko Parpola”. 375 Humanister. Helsingfors universitets humanistiska fakultet. http://375humanistia.helsinki.fi/sv/humanisterna/asko-parpola. Läst 2 september 2016. 
  4. ^ [a b] Coulmas, Florian (1996). ”Review of Deciphering the Indus Script”. Language 72 (1): sid. 167–170. doi:10.2307/416809. 
  5. ^ ”Asko Parpola's homepage”. http://www.helsinki.fi/~aparpola/. Läst 12 augusti 2018. 
  6. ^ ”Kotimaiset jäsenet”. Suomalainen Tiedeakatemia. 9 maj 2018. Arkiverad från originalet den 12 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180612163334/https://www.acadsci.fi/suomalainen-tiedeakatemia/jasenet/kotimaiset-jasenet.html. Läst 13 juni 2018. 
  7. ^ ”Honorary Membership”. American Oriental Society. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180811164913/https://www.americanorientalsociety.org/membership/honorary-membership/. Läst 11 augusti 2018. 
  8. ^ ”Parpola Asko”. Academy of Europe. https://www.ae-info.org/ae/Member/Parpola_Asko. Läst 11 augusti 2018. 
  9. ^ ”President Award”. Rashtriya Sanskrit Sansthan. http://www.sanskrit.nic.in/president_award_scheme.php. Läst 12 augusti 2018. 
  10. ^ Nieminen, Tommi (7 maj 2016). ”Suomalaiset superveljekset tulkitsevat tuhansia vuosia vanhoja kirjoitusmerkkejä”. Helsingin Sanomat. http://www.hs.fi/kuukausiliite/a1462502754786. Läst 2 september 2016. 
  11. ^ Parpola, Marjatta (2017), ”My Field Studies and Museum Work”, i Zeiler, Xenia, Research on India in Finland: Past, Present, Future, s. 61–65, ISBN 978-952-93-9012-0, http://hdl.handle.net/10138/228559