Arvid Gustafsson (Stenbock)
Arvid Gustafsson (Stenbock) född 8 september 1541 på Torpa stenhus i Länghem, Älvsborgs län, död tidigast 1609, fadern var Gustaf Olofsson (Stenbock) och modern Brita Eriksdotter (Leijonhufvud) och även bror till drottning Katarina Stenbock.
| Arvid Gustafsson (Stenbock) | |
| Född | 8 september 1541 |
|---|---|
| Död | 1607 |
| Begravd | Mariakyrkan i Gdansk |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Militär |
| Föräldrar | Gustaf Olofsson (Stenbock) Brita Eriksdotter Leijonhuvud |
| Släktingar | Abraham Gustafsson Stenbock (syskon) Beata Stenbock (syskon) Katarina Stenbock (syskon) Karl Gustavsson Stenbock (syskon) Erik Gustafsson Stenbock (syskon) Olof Gustavsson (Stenbock) (syskon) Ebba Stenbock (syskon) |
| Heraldiskt vapen | |
.svg) | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Arvid Gustafsson Stenbock föddes 1541. Han var son till riksmarsken Gustaf Olofsson (Stenbock) och Brita Eriksdotter (Leijonhufvud). Stebock förde Västmanlands vapen vid konung Gustav Vasas begravning 1560. Han fängslades 20 februari 1563 i Köpenhamn på en genomresa till Tyskland och hölls fången på Kallundsborg och Kallö. Stenbock utlöstes vid tronskiftet i Sverige 16 december 1568 mot Gregers Truidsen Ulfstand. Han blev 22 april 1569 legat till Polen och fick 14 februari 1570 fullmakt att föra befäl över skeppsflottan i Kalmar till försvar av Öland. Stenbock blev 1570 hövitsman på skeppet Hvalen och var även från 26 juni samma år ställföreträdare åt amiral Klas Fleming. Han blev 1571 hovjunkare och fick några gods i Småland som förläning 5 juli 1571. Han blev 28 augusti 1573 krigskommissarie i Estland. Under en fest 27 september 1573 på Åbo slott drog fältmarsken Ivar Månsson (Stiernkors) kniv och blev ihjälstucken av Arvid Gustavsson. Han blev hovråd och kommissarie 1576. Stenbock blev riddare 1580. Han lämnade Sverige 1596 och begav sig till konung Sigismund i Polen. Jämte Erik Brahe legat från konungen till hertig Carl och svenska rådet 6 augusti 1596. Han återvände till Polen i februari 1597. Han följde konungen till Sverige 1598. Erhöll på öppet brev på förläningarna, underhåll och domarräntan 11 oktober 1598. Stenbock lämnade Sverige och bosatte sig i Danzig, Polen i oktober 1598.[1]
Stenbock blev 1576 befallningsman på Vadstena slott och över Vadstena stad. År 1577 blev han befallningsman över Vadstena län. Stenbock blev riksråd. År 1597 blev han generalståthållare på Reval och Estland.[2]
Arvid fängslades för dråp och fick gälda sitt verk med en stor mansbot till den dräptes söner. Arvid fick många höga befäl och 1577 att vara ståthållare på Vadstena slott och län. Boxholm i Östergötlands län är en bruksort som är uppkallad efter Arvid Gustafsson Stenbock, som anlade Boxholms säteri där under 1500-talet. Han dör hos kung Sigismund tidigast 1609.
Egendom redigera
Stenbock ägde Torpa stenhus, Toftaholm i Dörarps socken, Grolanda, Boxholms säteri i Ekeby socken och Malma i Malma socken.[1]
Familj redigera
Stenbock gifte sig 25 november 1582 i Stockholm med Carin Månsdotter (Liljeörn) (död 1604).[1] Hon var dotter till Måns Ivarsson (Liljeörn) till Edeby och Anna (Av Bjelkenstjernesläkten).[2]
Källor redigera
- https://web.archive.org/web/20110624022217/http://historiska-personer.nu/min-s/p53b06622.html
- http://www.adelsvapen.com/genealogi/Stenbock_nr_12
Noter redigera
- ^ [a b c] Elgenstierna Gustaf, red (1932). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 7 Schildt-Sture. Stockholm: Norstedt. sid. 569-570. Libris 10076761
- ^ [a b] Grefl. ätten Stenbock, N:o 12 i Gabriel Anrep, Svenska adelns ättar-taflor (1858–1864), afdelning 4