Arvid Böhlmarks lampfabrik

svenskt företag
(Omdirigerad från Arvid Böhlmarks Lampfabrik)

Arvid Böhlmarks lampfabrik var en svensk importör och tillverkare av belysningsarmatur mellan 1872 och 1977. Företaget hade huvudkontor med fabriksfastigheter på Högbergsgatan 19–25 i Stockholm, glastillverkning på Pukebergs glasbruk i Nybro samt butik på Norrmalmstorg 4 i Stockholm.

AB Arvid Böhlmarks lampfabrik
Bohlmarks-logotyp-vektoriserad.png
Firmamärke
TypAktiebolag
HuvudkontorSverige Stockholm, Sverige
NyckelpersonerHarald Notini
BranschImport, tillverkningsindustri
ProdukterBelysningsarmatur för fotogen och elektricitet, glas, stålrörsmöbler
Antal anställdaca 400 (Stockholm och Nybro) [1]
Historik
Grundat1872
GrundareArvid Böhlmark
Tidigare namnArvid Böhlmarks lampfabrik (utan AB)
Upplöst1977
Struktur
DotterbolagPukebergs glasbruk (1894–1898, därefter införlivat i aktiebolaget.)

Historia

redigera

De första åren

redigera

Företaget grundades av Arvid Böhlmark i Stockholm år 1872. Ursprungligen sålde Böhlmarks importerade fotogenlampor (hand-, bord-, vägg- och hänglampor samt stallyktor) och gasoljelampor av bleck, zink och mässing, med tillbehör som brännare, oljehus, glas- och zinkfötter, vekar, lampglas, kupor, skärmar. Så kallad minutförsäljning ägde rum på Storkyrkobrinken 8 i Gamla stan i Stockholm.

År 1874 hade företaget växt ur sina första lokaler och flyttade kontor och lager till Österlånggatan 28. Försäljningsboden flyttade till Stora Nygatan 36. Här såldes även symaskiner från amerikanska företaget The Elias Howe Machine Company för vilka Böhlmarks hade agenturen i Sverige och Norge.[2] År 1880 öppnade ytterligare en försäljningsbod på Regeringsgatan 45.

Böhlmarks började egen tillverkning av fotogenkök bland annat av typen Excelsior år 1885. Fler försäljningsbodar öppnade på Hötorget 8 och Götgatan 3. År 1892 hade försäljningen expanderat till att omfatta sex adresser i Stockholm inkluderat Norrmalmstorg 10 och Norrtullsgatan 8.

Böhlmarkska längan

redigera

Den 30 maj 1888 flyttade Böhlmarks sitt huvudkontor till den två år tidigare inköpta tomten om 3 000 kvm på Högbergsgatan 21, kvarteret Pelarbacken Mindre, på Södermalm i Stockholm, där fabrikslokaler och lagerverksamhet byggts upp.[3] Där började företaget som ”det första i landet” att tillverka egna fotogenlampor.[4] (Även Karlskrona lampfabrik gör anspråk på att vara först med industriellt tillverkade fotogenlampor fyra år tidigare.)

Fabriksetableringen på Högbergsgatan i Stockholm utökades till att omfatta nr 19, 21, 23 och 25 vilket kom att kallas den Böhlmarkska längan. Här genomfördes metallbearbetning som metallpressning, metalltryckning och metallgjutning samt tekniska ytbehandlingar (kemiska och galvaniska) som oxidering, förnickling, förkoppring, förmässning, bronsering, förzinkning, försilvring, förgyllning med mera.[5][6] Även en smedja inrymdes i fabrikslokalerna. Företaget hämtade också vissa gjutdetaljer av metall från Brevens bruk, Örebro län.[7]

Hela kvarteret revs år 1960 för att lämna plats åt ett modernt flerbostadshus om fem våningar.[8]

Pukebergs glasbruk

redigera
 
Conrad Wilhelm Nyström och Arvid Böhlmark vid Böhlmarkska längan, Stockholm, 1892.

Arvid Böhlmark köpte Pukebergs glasbruk i Nybro av brukspatron Conrad Wilhelm Nyström år 1894. Där producerades bland annat belysningsglas, pressat och blåst hushållsglas, eldfast glas och prydnadsglas.

Under pingsthelgen året efter drabbades glasbruket av en brand. Den började i stora hyttan och spred sig snabbt till intilliggande materialbodar, magasin och lilla hyttan. Inom loppet av drygt tre timmar hade allt utom disponentbostaden brunnit ner. Brandkåren ryckte ut men insåg att bruket var förlorat och var därför mest angelägen om att rädda skogen.[9] Trots olyckan meddelades kunderna att beställda produkter skulle levereras i tid.

Efter Arvid Böhlmarks död införlivades Pukebergs glasbruks verksamhet i Aktiebolag Arvid Böhlmarks lampfabrik. I början av 1900-talet började en tydligare inriktning mot formgivna produkter och framför allt elektrisk belysningsarmatur. Under Klas Östlunds ledning byggdes Pukebergs glasbruk ut till ett av de största i Sverige. Brukets produkter var högt aktade även på bland annat den brittiska marknaden.[10]

Exempel på hushållsprodukter vid sidan av belysningsglasen var ugnsformar, som stekformar, kakformar, puddingformar och brödformar av transparent eldfast glas som såldes under varumärket Pukex .[11]

Sommaren år 1934 blev samtliga medarbetare vid bruket, då 250 personer, uppsagda ”till följd av det svåra läget för glasindustrin”.[12]

År 1947 vid företagets 75-årsjubileum räknades Böhlmarks ännu som Sveriges största företag i sin kategori med 400 anställda vid Högbergsgatan, i Pukebergs glasbruk och i butiken vid Norrmalmstorg.[1] Våren 1964 flyttades all produktion till glasbruket i Pukeberg medan butiken vid Norrmalmstorg fortsatte sin verksamhet som tidigare.[13]

Företagsledning

redigera

Efter Arvid Böhlmarks död år 1897 ärvdes lampfabriken av hans hustru Lina Böhlmark (född Pollack) och drevs vidare som Aktiebolaget Arvid Böhlmarks lampfabrik av grosshandlare Klas Edvard Östlund som var Arvids systerson.[14] Efter Östlunds bortgång år 1922 utsågs civ ing Evert A:son Eworth till verkställande direktör i bolaget.[14] Eworth stannade i bolaget i över 25 år.

Böhlmarks var medlem i Seaf, Svenska elektriska armaturfabrikantföreningen,[15] och Sveriges elektroindustriförening.

Produkter

redigera

Åren 1929–1940 utökades tillverkningen med stålrörsmöbler ritade av bland andra Harald Bergsten.[16] Till Stockholmsutställningen 1930 framträdde Erik Lund från Kooperativa förbundets arkitektkontor under eget namn med en stålrörsstol för Böhlmarks.[17]

Utställning

redigera

Från 1892 till cirka 1974 hade Böhlmarks utställning och butik på adressen Norrmalmstorg 4 i Stockholm.[18] Under Norrmalmstorgsdramat som ägde rum i kvarteret år 1973 drabbades butiken av kundbortfall orsakad av avspärrningar men fick ersättning för detta.[19]

Samarbeten

redigera

Harald Bergsten, Alf Wallander, Jerk Werkmäster, Alice Nordin, Bo Notini, Harald Notini, Gunnar Asplund, Sigurd Lewerentz,[20] Knut Hallgren och Uno Westerberg är exempel på formgivare och arkitekter som ritat belysningsarmatur för Böhlmarks.[16]

Företaget hade patentskydd på konstruktioner i

  1. armatur för elektrisk belysning[21] (H E Notini, 1935),
  2. belysningsarmatur[22] (H E Notini, 1938),
  3. belysningsarmatur för sjuksalar och dylikt[23] (H E Notini, 1940),
  4. anordning vid belysningsarmaturer med avbländningsorgan med lameller[24] (A H Holmqvist, 1941) och
  5. led för ihåliga armar till elektriska belysningsanordningar[25] (O E Melin, 1950).

Galleri

redigera

Se även

redigera

Referenser

redigera

Andrén, Erik (1937). Aktiebolaget Arvid Böhlmarks lampfabrik 1872–1937. Stockholm: Nordisk Rotogravyr. Läst 18 januari 2023 

  1. ^ [a b] ”75-årsjubileum”. Dagens Nyheter: s. 12. 7 maj 1947. https://arkivet.dn.se/tidning/1947-05-07/11161-121/12. Läst 2 november 2022. 
  2. ^ ”Annons, Arvid Böhlmark”. Dagens Nyheter. 14 augusti 1874. sid. 4. https://arkivet.dn.se/tidning/1874-08-14/2931/4. Läst 28 oktober 2022. 
  3. ^ ”Annons "Undertecknads kontor"”. Dagens Nyheter. 30 maj 1888. sid. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1888-05-30/7121a/1. Läst 28 oktober 2022. 
  4. ^ Böhlmark, Arvid i Svenska män och kvinnor (1942)
  5. ^ ”Arvid Böhlmarks lampfabrik och galvaniska anstalt”. Dagens Nyheter: s. 4. 16 juni 1888. https://arkivet.dn.se/tidning/1888-06-16/7136a/4. Läst 30 oktober 2022. 
  6. ^ ”Priskurant från Arvid Böhlmarks Lampfabrik”. Kungliga biblioteket. 1888–1889. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/33509. Läst 3 november 2022. 
  7. ^ Herman A Ring (12 juli 1886). ”Sveriges industri: Dess stormän och befrämjare”. Projekt Runeberg. sid. 217. https://runeberg.org/rhasvindus/2/0217.html. Läst 3 november 2022. 
  8. ^ Bert (3 februari 1962). ”Riva fina hus märkligt sätt att sanera”. Dagens Nyheter. sid. 30. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-02-03/11165-32/30. Läst 28 oktober 2022. 
  9. ^ ”Brunnet glasbruk”. Dagens Nyheter: s. 3. 5 juni 1895. https://arkivet.dn.se/tidning/1895-06-05/9253A/3. Läst 2 november 2022. 
  10. ^ ”Klas Östlund, minnesord”. Dagens Nyheter: s. 3. 7 februari 1922. https://arkivet.dn.se/tidning/1922-02-07/11161-36/3. Läst 2 november 2022. 
  11. ^ ”Pukex ugnsformar”. Dagens Nyheter: s. 8. 20 december 1920. https://arkivet.dn.se/tidning/1920-12-20/345/8. Läst 2 november 2022. 
  12. ^ ”250 man uppsagda vid glasbruk”. Dagens Nyheter: s. 10. 16 juni 1934. https://arkivet.dn.se/tidning/1934-06-16/160/10. Läst 2 november 2022. 
  13. ^ ”Böhlmarks Stockholmsverkstad läggs ned”. 1 april 1964. s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1964-04-01/11166-88/18. Läst 2 november 2022. 
  14. ^ [a b] ”Aktiebolaget Arvid Böhlmarks lampfabrik”. Näringslivets utveckling i Sverige under åren 1859–1929. Projekt Runeberg. 1929. https://runeberg.org/nuisv/0082.html. 
  15. ^ Skrivelse beträffande prishöjning. SEAF, Svenska elektriska armaturfabrikantföreningen. 25 september 1939. Läst 19 augusti 2023 (via Kungliga biblioteket).
  16. ^ [a b] Atle Bjarnestam, Eva (2005). De formade 1900-talet: design A till Ö. Stockholm: Natur och Kultur. sid. 67. Libris 9628625. ISBN 9127107787 
  17. ^ Gordan, Dan (2019). Svenska stolar och deras formgivare 1899 till idag. Stockholm: Norstedts. sid. 65. ISBN 9789113096452 
  18. ^ ”DN:s historiska arkiv (1925–1974)”. Dagens Nyheter. https://arkivet.dn.se/. Läst 28 oktober 2022. 
  19. ^ ”Drabbade butiker får ersättning”. Dagens Nyheter. 25 augusti 1973. sid. 7. https://arkivet.dn.se/tidning/1973-08-25/11171-229/7. Läst 28 oktober 2022. 
  20. ^ ”Sigurd Lewerentz”. Digitalt museum. https://digitaltmuseum.org/011034076764/lewerentz-sigurd-1885-1975. Läst 5 november 2022. 
  21. ^ Patenthandling, nr 90683
  22. ^ Patenthandling, nr 106232
  23. ^ Patenthandling, nr 106575
  24. ^ Patenthandling, nr 105755
  25. ^ Patenthandling, nr 153864

Externa länkar

redigera