Arméns artillericentrum (ArtC) var ett truppslagscentrum för artilleriet inom svenska armén som verkade åren 1991–1997. Förbandsledningen var förlagd i Kristinehamns garnison i Kristinehamn.[2][3]
| Arméns artillericentrum (ArtC) | |
 Vapen för Arméns artillericentrum tolkat efter dess blasonering. | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | Arméns artillericentrum |
| Datum | 1991–1997 |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Typ | Artilleriet |
| Roll | Truppslagscentrum |
| Del av | Mellersta militärområdet |
| Ingående delar | Artilleriinspektören Artilleriets stridsskola Artilleriets officershögskola |
| Storlek | Stab |
| Högkvarter | Kristinehamns garnison |
| Förläggningsort | Kristinehamn, Linköping, Älvdalen |
| Övningsplats | Älvdalens skjutfält |
| Beskyddare | Sankta Barbara |
| Färger | Ljusgrå |
| Marsch | "Smålands artilleriregementes marsch" (Rune) [a] |
| Årsdagar | 4 december [b] |
| Befälhavare | |
| Artilleriinspektör | Carl-Ivar Pesula [c] |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
| Truppslagstecken |  |
| Tilläggstecken |  |
Historik redigera
Arméns artillericentrum bildades den 1 juli 1991 i samband med försvarsutredning 1988, genom att truppslagsinspektörerna med truppslagsavdelningar i arméstaben slogs samman med arméns strids- och skjutskolor samt övriga truppslagsskolor, vilka bildade så kallade Truppslagscenter. Denna omstrukturering resulterade i att arméns skolor avvecklades och de nyuppsatta truppslagscentren övertog ansvaret över utbildningen vid skolorna. I samband med denna omorganisation avskiljdes Arméflyget från artilleriet och bildade ett eget truppslag.[4]
Arméns artillericentrum bestod 1991 av arméstabens artilleriavdelning, Artilleriets officershögskola (ArtOHS), Artilleriskjutskolan (ArtSS), artilleristabens vädertjänstdetalj. Artilleridelen av Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS), tillkom i Arméns artillericentrum 1992. Chefen för Arméns artillericentrum innehade även befattningen som Artilleriinspektör.
Genom försvarsbeslutet 1996 kom Arméns samtliga truppslagscenter att avvecklas, och dess uppgifter övertogs av Armécentrum (ArméC). Detta ledde till att Arméns artillericentrum avvecklades den 31 december 1997 som enhet, och Artilleriskjutskolan blev från den 1 januari 1998 ett självständigt förband under namnet Artilleriets stridsskola (ArtSS). I samband med denna avveckling försvann även befattningen Artilleriinspektör.[5]
Ingående enheter redigera
- Artilleriinspektör med stab (Artinsp)
- Artilleriets stridsskola (ArtSS)
- Artilleriets officershögskola (ArtOHS)
Förläggning redigera
Förbandsledningen för Arméns artillericentrum var förlagd till Kristinehamn. I Linköping fans artilleristabens vädertjänstdetalj. Arméns artillericentrum hade även verksamhet vid Älvdalens skjutfält.[3]
Förbandschefer redigera
Förbandschefen för Arméns artillericentrum var tillika artilleriinspektör.
- 1991–1994: Ove Fahlén
- 1994–1997: Carl-Ivar Pesula
Namn, beteckning och förläggningsort redigera
|
|
Galleri redigera
-
Arméns artillericentrum och Artilleriets stridsskolas före detta stabsbyggnad i Kristinehamn (2011). -
Arméns artillericentrum och Artilleriets stridsskolas före detta stabsbyggnad i Kristinehamn (2013). -
Skolbyggnad för bland annat Artilleriets officershögskola (ArtOHS) och Artilleriets stridsskola (ArtSS) i Kristinehamn. -
Skolbyggnad för bland annat Artilleriets officershögskola (ArtOHS) och Artilleriets stridsskola (ArtSS) i Kristinehamn.
Se även redigera
Referenser redigera
Anmärkningar redigera
- ^ Förbandsmarschen fastställdes den 1 oktober 1993. Marschen ärvdes från Smålands artilleriregemente, och övertogs 1998 av Artilleriets stridsskola.[1]
- ^ Helgondag för Sankta Barbara.
- ^ Pesula blev den sista artilleriinspektören.
Noter redigera
- ^ Sandberg (2007), s. 61
- ^ Braunstein (2006), s. 43-44
- ^ [a b] Holmberg (1993), s. 30
- ^ ”Regeringens proposition 1989/90:9”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-armens-utveckling-och-totalforsvarets_GD039. Läst 23 juli 2016.
- ^ ”Regeringens proposition 1996/97:4”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034. Läst 23 juli 2016.
Tryckta källor redigera
- Braunstein, Christian (2006). Heraldiska vapen inom det svenska försvaret = Heraldry of the Armed forces of Sweden. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 9. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 10099224. ISBN 91-971584-9-6
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8
Vidare läsning redigera
- Anshelm, Jan, red (1994). Det svenska artilleriet 1794–1994. Stockholm: Arméns artillericentrum och Artilleri-tidskrift. Libris 7449942. ISBN 9163024934
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Arméns artillericentrum.- Artilleriregementets officiella webbsida
- A 1 kamratförening
- A 3 kamratförening
- A 4 kamratförening
- A 6 kamratförening
- A 8/A 9 kamratförening
- A 9 Officersklubb
