Artibeus gnomus[2][3][4] är en däggdjursart som först beskrevs av den amerikanske zoologen Charles Overton Handley, Jr. 1987. Arten ingår i släktet Artibeus, och fladdermusfamiljen bladnäsor.[1][4][5] Populationen infogades en längre tid i Artibeus pumilo som i sin tur är ett synonym till Artibeus glaucus. Arten tillhör undersläktet Dermanura (Simmons 2005) som enligt en studie från 2009 ska godkännas som släkte.[6]

Artibeus gnomus
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningFladdermöss
Chiroptera
FamiljBladnäsor
Phyllostomidae
UnderfamiljStenodermatinae
SläkteArtibeus
UndersläkteDermanura
ArtArtibeus gnomus
Vetenskapligt namn
§ Artibeus gnomus
AuktorCharles Overton Handley, Jr. 1987
Utbredning
Utbredningsområde, arten finns även i hela östra Amazonområdet
Hitta fler artiklar om djur med

Utbredning redigera

Arten finns i Sydamerika och har rapporterats i Bolivia, Brasilien, Colombia, Ecuador, Franska Guyana, Guyana, Peru, Surinam och Venezuela. I Brasilien har arten påträffats på upp till 800 meter över havet i Mato Grosso-området.[1]

Utseende redigera

Tillsammans med Artibeus anderseni, är det den minsta arten i släktet.[1] Den når en kroppslängd av 44 till 55 mm, saknar svans, har 34 till 38 mm långa underarmar och väger 8 till 13 g. Bakfötterna är 9 till 10 mm långa och öronen är 14 till 19 mm stora. Håren i ovansidans päls är ljusa nära roten, ljusgråa till mörkgråa i mitten och ljusbruna vid spetsen vas som ger ett ljusbrunt till mörkbrunt utseende. På undersidan förekommer ljusare päls. Påfallande är tydlig avgränsade lodräta vita strimmor i ansiktet. Hudflikarna på näsan består av en hästskoformig grundform och en bladformig uppsats. De är liksom öronen bruna i mitten och gula vid kanten. Pälsen fortsätter på underarmarnas ovansida. Artibeus gnomus har svarta flygmembran. I varje käkhalva finns 2 framtänder, 1 hörntand, 2 premolarer och 2 molarer, alltså 28 tänder i tanduppsättningen.[7]

Ekologi redigera

Grupper med två till åtta individer vilar under blad av Monstera lechleriana, bananväxter eller palmer. Kanske förändras bladen så att de liknar ett tält. Dräktiga honor och honor med aktiva spenar hittades under olika månader i olika regioner. Antagligen har arten två parningstider.[7]

Artibeus gnomus lever på frukter och insekter och trivs i många typer av djungelskog (Emmons and Feer, 1997).[1]

Hot redigera

Beståndet påverkas regionalt av skogsröjningar. Arten dokumenteras sällan, troligtvis på grund av levnadssättet i trädkronor. Artibeus gnomus har en stor utbredning och en bra anpassningsförmåga. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Källor redigera

  • Kalko, E. K. V., Handley Jr., C. O., Handley, D., "Organization, diversity, and long-term dynamics of a Neotropical bat community", i M. L. Cody och J. A. Smallwood (red.) "Long-term studies of vertebrate communities", sid. 503-553, Academic Press, San Diego, California, USA (1996)
  • LaVal, R. K. och Rodriguez-H. B., "Murciélagos de Costa Rica", Instituto Nacional de Biodiversidad, Costa Rica (2002)
  • Reid, F., "A field guide to the mammals of Central America and southeast Mexico", Oxford University Press, New York, USA (1997)
  1. ^ [a b c d e f] Solari, S. 2015 Dermanura gnomus . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 5 juli 2023.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] Gardner, Alfred L. (2008). Mammals of South America: Marsupials, xenarthrans, shrews, and bats. University of Chicago Press. sid. 669 (se sid 320). ISBN 0-226-28240-6. http://books.google.com/books?id=dbU3d7EUCm8C&source=gbs_navlinks_s 
  5. ^ Beolens, Bo; Watkins, Michael; Grayson, Michael (2009). The Eponym Dictionary of Mammals. The Johns Hopkins University Press. sid. 592 (sid 440). ISBN 978-0-8018-9304-9. OCLC 270129903. http://google.com/books?id=I-kSmWLc6vYC&pg=PA440. Läst 25 november 2013 
  6. ^ Simmons, N. B. (2005). ”Order Chiroptera” i Wilson, D. E.; Reeder, D. M. Mammal Species of the World. Johns Hopkins University Press. sid. 418-. ISBN 978-0-8018-8221-0. OCLC 62265494 
  7. ^ [a b] Wilson, Lacher Jr. & Mittermeier, red (2019). ”Artibeus gnomus”. Handbook of the Mammals of the World. "9 - Bats". Barcelona: Lynx Edicions. sid. 580. ISBN 978-84-16728-19-0