Arthur Holly Compton, född 10 september 1892 i Wooster, Ohio, död 15 mars 1962, var en amerikansk fysiker som tillsammans med Peter Debye (1884–1966) visade att röntgenstrålning inte bara kan ses som vågor utan även som partiklar som han sen kallade fotoner. Genom att skicka fotoner på elektroner kunde han visa hur elektronerna rörde sig och att ljuset fått en ny våglängd. Detta blev 1923 känt som Comptoneffekten, vilken 1927 gav honom Nobelpriset i fysik tillsammans med C. T. R. Wilson.

Arthur Compton Nobelpristagare i fysik 1927
FöddArthur Holly Compton
10 september 1892[1][2][3]
Wooster[4], USA
Död15 mars 1962[5][1][2] (69 år)
Berkeley[4], USA
BegravdWooster Cemetery[6]
Medborgare iUSA
Utbildad vidPrinceton University
College of Wooster
University of Chicago
University of Minnesota
Bluffton University
SysselsättningFysiker, teoretisk fysiker, universitetslärare, kärnfysiker
Befattning
Styrelseledamot, Smithsonian Institution (1938–1956)
Styrelseledamot (1957–1962)
ArbetsgivareUniversity of Chicago
Washington University in St. Louis
Massachusetts Institute of Technology
Noterbara verkComptonspridning
Gift medBetty Charity McCloskey
Utmärkelser
Guggenheimstipendiet (1926)[7]
Rumford-priset (1926)[8]
Nobelpriset i fysik (1927)[9][10]
Matteuccimedaljen (1930)
Honorary Fellow of the Royal Society Te Apārangi[11]
Guthrieföreläsning (1935)[12]
Hughesmedaljen (1940)
Franklinmedaljen (1940)
Richtmyer Memorial-priset (1941)[13]
Röntgen-plaketten (1957)
AAAS Fellow
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Namnteckning
Redigera Wikidata
Arthur Holly Compton

Compton blev filosofie doktor 1916 och lärare i fysik vid University och Michigan samma år. Han var anställd vid Westinghouse lamp co. 1917–19 och bedrev vetenskapliga studier vid Cambridge 1919–20. Compton var professor i fysik vid Washington University 1920–23, och från 1923 vid University of Chicago.[14]

Compton utförde betydande arbeten inom en rad områden av fysiken, framför allt inom atomfysiken. Bland annat utförde han våglängdsbestämningar av hårda gammastrålar. Compton lyckades också visa att röntgenstrålarna liksom det vanliga ljuset kunde totalreflekteras, och var den förste som med framgång använde diffraktionsgitter för upptagning av röntgenspektra.[14]

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Arthur-Holly-Comptontopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6ww7gdp, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 22551, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Комптон Артур Холли”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Комптон Артур Холли”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 22551, läs online, läst: 18 april 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ Arthur H. Compton, Guggenheim Fellows-databasen (på engelska), Solomon R. Guggenheim Foundation, Guggenheim fellow-ID: arthur-h-compton.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.amacad.org .[källa från Wikidata]
  9. ^ The Nobel Prize in Physics 1927 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 28 april 2020.[källa från Wikidata]
  10. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, s. 1, läs online, läst: 28 april 2020.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.royalsociety.org.nz .[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.scientificlib.com .[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, aapt.org .[källa från Wikidata]
  14. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931

Externa länkar

redigera