Öppna huvudmenyn

Arne Hedgran, född 1921, död 2009, var en svensk strålskyddsfysiker, generaldirektör och professor.

Hedgran disputerade[1] 1952 i fysik vid dåvarande Nobelinstitutet och uppmärksammades av den svenske strålskyddspionjären Rolf Sievert som genast knöt honom till sin radiofysiska institution, senare Statens strålskyddsinstitut (SSI).

Hedgran utvecklade med Bo Lindell principen för optimering av strålskydd samt policyn för det svenska reaktorstrålskyddet, innebärande begränsning av den kollektiva stråldosen från kärnkraftverk per producerad energimängd[2]. Förslaget fick ett positivt mottagande även internationellt och användes i FN:s vetenskapliga strålningskommittés (UNSCEAR) rapporter från 1972[3].

Hedgran deltog som sakkunnig i Närförläggningsutredningen och uttalade till exempel i bilaga 3, "Diskussionsinlägg vid ångdag 1969" av slutbetänkandet [4] en tydlig tveksamhet till förläggning av kärnkraftverk nära samhällen med stor befolkning. Han gick därmed emot önskemål från industrin[1] om att med sådan lokalisering möjliggöra att på ett ekonomiskt sätt kunna ta vara på spillvärme för fjärrvärmeändamål. Det blev startpunkten för arbeten som ledde fram till att 1979 års reaktorsäkerhetsutredning[5], där Hedgran och Lindell var ledamöter, föreslog de så kallade haverifilter som de svenska reaktorerna senare utrustades med.

Hedgran blev 1970 chef för DFA - delegationen för atomenergifrågor - och när denna 1974 omformades till myndigheten Statens Kärnkraftinspektion blev han dess förste generaldirektör fram till 1978. Han tillträdde sedan en personlig professur i kärnkraftsäkerhet vid KTH som han innehade fram till sin pensionering 1986. Han fortsatte att göra värdefulla insatser till exempel som ordförande för SKI:s forskningsnämnd 1986-1988, samt vid bildandet av Riskkollegiet.

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Bo Lindell, Lars Högberg, Jan Olof Snihs, Åke Persson, Frigyes Reisch, Bal Raj Sehgal (26 oktober 2009). ”Minnesord Arne Hedgran”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/arne-hedgran/. 
  2. ^ Hedgran, Arne; Lindell, Bo (1970). On the Swedish policy with regard to the limitation of radioactive discharges from nuclear power stations: An interpretation of current international recommendations. SSI - Statens Strålskyddsinstitut. sid. 75. http://www.iaea.org/inis/collection/NCLCollectionStore/_Public/03/019/3019260.pdf 
  3. ^ UNSCEAR 1972 Report - Ionizing radiation: Levels and effects - A report of the United Nations Scientific Committee on the Effects of Atomic Radiation to the General Assembly, with annexes. UNSCEAR - United Nations Scientific Committee on the Effects of Atomic Radiation. 1972. http://www.unscear.org/unscear/en/publications/1972.html 
  4. ^ SOU 1974:56 Närförläggning av kärnkraftverk. Statens offentliga utredningar. Stockholm: Industridepartementet. 1974. ISBN 9789138015797. http://weburn.kb.se/sou/334/urn-nbn-se-kb-digark-3338995.pdf. Läst 27 november 2013. 
  5. ^ Säker kärnkraft? Betänkande av Reaktorsäkerhetsutredningen, SOU 1979:86. "SOU 1979:86". Regeringen, Industridepartementet. 1979. http://weburn.kb.se/metadata/910/SOU_7259910.htm 


Företrädare:
Första ämbetsinnehavaren
Generaldirektör för Statens Kärnkraftinspektion
19741979
Efterträdare:
Lars Nordström