Ariane 5
 |
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2020-12) Motivering: Artikeln talar bland annat om att raketens framtid kommer att beslutas 2012. Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
- För andra betydelser, se Ariane.
Ariane 5 är en fransktillverkad raketfamilj från det fransk-tyska företaget Astrium. Idag finns två modeller: Ariane 5 ES och Ariane 5 EC-A. De är två raketer med samma huvudmotorer, men med olika övre steg för att uppfylla kundernas krav på olika satelliters banor. Utveckling pågår inom ESA av ett nytt övre steg och en ny raketmotor ”Vinci” som från 2016 skall ersätta de båda andra modellerna.
| Ariane 5G | |
.jpg) | |
| Fakta | |
|---|---|
| Tillverkare | Aérospatiale |
| Land | Frankrike |
| Mått | |
| Höjd | 59 m |
| Diameter | 5,4 m |
| Massa | 777 000 kg |
| Antal steg | 2 st |
| Kapacitet | |
| Nyttolast till LEO | 16 000 kg |
| Nyttolast till Geostationär bana | 6 800 kg |
| Familj | |
| Familj | Ariane |
| Föregångare | Ariane 4 |
| Efterföljare | Ariane 6 |
| Historik | |
| Status | Pensionerad |
| Uppskjutningsplatser | ELA 3 Centre Spatial Guyanais |
| Uppskjutningar | 117 st (G: 16, G+: 3, GS: 6, ECA: 82, ES: 8) |
| Lyckade | 112 st |
| Misslyckade | 2 st (G: 1, ECA: 1) |
| Delvis misslyckade | 3 st (G: 2, ECA: 1) |
| Jungfrufärd | 4 juni 1996 |
| Sista färd | 5 juli 2023 |
| Boosters - EAP P238 | |
| Antal boosters | 2 st |
| Kraft | 6 650 kN |
| Specifik impuls | 275 sek |
| Bränntid | 130 sekunder |
| Bränsle | Fast |
| Boosters - EAP P241 | |
| Antal boosters | 2 st |
| Kraft | 7 080 kN |
| Bränntid | 140 sekunder |
| Bränsle | Fast |
| Första steget - EPC H158 | |
| Motorer | 1 x Vulcain |
| Kraft | 1 015 kN |
| Specifik impuls | 440 sekunder |
| Bränntid | 605 sekunder |
| Bränsle | LH2 och LOX |
| Första steget - EPC H173 | |
| Motorer | 1 x Vulcain 2 |
| Kraft | 1 390 kN |
| Specifik impuls | 310 sekunder |
| Bränntid | 540 sekunder |
| Bränsle | LH2 och LOX |
| Andra steget - EPS L9.7 | |
| Motorer | 1 x Aestus |
| Kraft | 27 kN |
| Specifik impuls | 324 sekunder |
| Bränntid | 1 100 sekunder |
| Bränsle | N2O4/MMH |
| Andra steget - EPS L10 | |
| Motorer | 1 x Aestus |
| Kraft | 27 kN |
| Bränntid | 1 170 sekunder |
| Bränsle | N2O4/MMH |
| Andra steget - EPS ESC-A | |
| Motorer | 1 x HM7B |
| Kraft | 67 kN |
| Specifik impuls | 446 sekunder |
| Bränntid | 945 sekunder |
| Bränsle | LH2 och LOX |
Araine 5 skjuts upp cirka sex gånger per år och har oftast två satelliter ombord. Total massa som kan skjutas upp är cirka 20 ton till låg bana och 9,5 ton till geostationär omloppsbana (GTO). 80-90 % av de uppskjutna satelliterna är kommersiella telekomsatelliter. Arianespace, det bolag som säljer uppskjutningarna av Ariane 5, meddelade i september 2010 att företaget sedan de grundades 1980 skjutit upp 283 satelliter åt 77 kunder.[1] Under raketens livslängd sköts
Priset per raket var 2015 ca 170 miljoner €. 150 miljoner € betalades av köparna och 20 miljoner € av ESA.[2]
Ariane 5 är en säker raket och har (december 2017) 82 lyckade uppskjutningar i rad. Den har en högre tillförlitlighet och färre haverier än föregångaren Ariane 4 efter motsvarande antal uppskjutningar. Ursprungligen planerades att använda Ariane 5G för att skjuta upp ESA:s rymdfärja Hermes. Hermesprojektet lades ner 1993.
I september 2018 gjordes den hundrade uppskjutningen av en Ariane 5-raket. Två har misslyckats och tre ses som delvis misslyckade.
Sista uppskjutningen av en Ariane 5 skedde 5 juli 2023. Ombord fanns två satelliter som placerades i geostationär omloppsbana.[3][4]
Modeller redigera
- Ariane 5 FLS
- Ariane 5 RRL
- Ariane 5 VTVL
- Ariane 5 G
- Ariane 5 EC-A
- Ariane 5 V
- Ariane 5 EC-B
- Ariane 5 ES ATV
Ariane 5 ES ATV användes för att skjuta upp Europas ATV (Automated Transfer Vehicle), en obemannad farkost för att skicka bland annat förnödenheter och bränsle till ISS.
Sverige redigera
Sverige har genom att stödja Arianesystemet tagit en roll i denna teknologiutveckling. Satsningen på tidig demonstration av svenskutvecklade produktionsteknologier ger en unik konkurrenskraft för svensk industri. RUAG Space i Göteborg har levererat samtliga datorer till Ariane-raketerna. Till Ariane 1-4 har man sedan 1979 levererat 156 styrdatorer. För den nuvarande Ariane 5 levererar man två datorer per raket och telemetriantennerna. GKN Aerospace Sweden har ansvaret för den tekniska utvecklingen samt tillverkningen av det komplicerade utloppsmunstycket och de båda avancerade motorturbinerna.
Framtid redigera
ESA och franska rymdstyrelsen CNES planerar för en första uppskjutning av efterföljaren, Ariane 6, i slutet av 2023 eller början av 2024.[4][5] Inom flera ESA-program, bland annat Future Launcher Preparatory Program, analyseras olika konfigurationer och teknologier. Den kompetens som finns inom rymdindustrin i Sverige och dess delsystem möjliggör nu större deltagande i Ariane 5 då flera svenska företag, utöver Volvo Aero och RUAG, har identifierats som möjliga leverantörer. 2014 valde man att istället satsa på Ariane 6.
Uppskjutningar redigera
Se Lista över Ariane-uppskjutningar för en lista över alla Ariane-uppskjutningar.
Referenser redigera
- ^ ”Arianespace at Euroconsult's World Satellite Business Week” (på amerikansk engelska). Arianespace. https://www.arianespace.com/press-release/arianespace-at-euroconsults-world-satellite-business-week/. Läst 6 juli 2023.
- ^ Selding, Peter B. de (5 januari 2015). ”With Eye on SpaceX, CNES Begins Work on Reusable Rocket Stage” (på amerikansk engelska). SpaceNews. https://spacenews.com/with-eye-on-spacex-cnes-begins-work-on-reusable-rocket-stage/. Läst 6 juli 2023.
- ^ Dinner, Josh (5 juli 2023). ”Farewell, Ariane 5! Europe's workhorse rocket launches 2 satellites on final mission (video)” (på engelska). Space.com. https://www.space.com/ariane-5-rocket-final-launch-success. Läst 6 juli 2023.
- ^ [a b] Foust, Jeff (5 juli 2023). ”Ariane 5 launches for the final time” (på amerikansk engelska). SpaceNews. https://spacenews.com/ariane-5-launches-for-the-final-time/. Läst 6 juli 2023.
- ^ ”Ariane 6 joint update report, 8 June 2023” (på engelska). www.esa.int. https://www.esa.int/Enabling_Support/Space_Transportation/Ariane_6_joint_update_report_8_June_2023. Läst 6 juli 2023.